bieberdrama.blogg.se

Never, never, never trust a good girl because they are good liars....

kap. 15 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...

 
 

Jag satt på bordet med Justins killvänners flickvänner med Justin festade loss med sina vänner. Jag fick lära känna tre nya personer i alla fall och enligt Justin ville han att jag skulle bli bästa vän med alla. Det kan han fan glömma, den enda normala av tjejerna var nog Vendela, en schysst tjej. Man kan beskriva Liz som den hopplösa romantikern och Anna den knäppa idioten.  

- Så efter vi alla har berättat till dig hur vi hittade våra pojkvänner så är det din tur att berätta om hur du träffade Justin! Sa Liz och all fokus var nu på mig. Vad ska jag säga? Att jag blev såld som en hora till honom, eller att jag sålde knark till hans bästa vän.

- Vi träffades på stranden. Ljög jag snabbt och gav alla ett stort falskt leende.

- Ha- ha- vi vet redan den originella storyn så behöver inte hitta på något. Sa Anna och tog en klunk av sin Whiskey.

- Men varför frågar ni då? Svarade jag irriterat och kollade stort på dem.

- Vi jävlas bara med dig gumman! Sa Anna och klappade mig på ryggen. Ha- ha- så fucking kul. Tänkte jag och tog en stor klunk Whiskey. Jag kände hur det brann när i halsen. Omedvetet fylls mitt glas och jag tar en till stor klunk. Allt runt om kring mig börja snurra och mina ben bär upp mig till dansgolvet. En suddig Justin syns upp, pratade på en tjej. Han började dansa med henne och avundsjukan i mig bara växte. Jag gick med arga steg fram till någon kille som stod nära Justin tog tag i hans ansikte och kysste honom. Jag höll på i några sekunder tills Justin la märke. Ett hårt ryck och jag stod framför Justin.

- Varför gjorde du så där? Sa han argt och höll i mig hårt.

- Gå och dansa med den där horan istället, varför bryr du dig om mig?! Skrek jag tillbaka och puttade bort honom.

- Kom. Sa han bestämt och drog ut mig från klubben. Med tröga steg kom vi fram till bilen.

- Varför beter du dig som en bitch helt plötsligt?! Frågade Justin och kollade obegripligt på mig.

- Aha så nu är jag en bitch?! Skrek jag och kollade chockat på honom.

- Ja! Ser du inte hur du beter dig?! Hur mycket drack du egentligen? Sa han och drog en hand genom håret.

- Justin? Mår du bra? Frågade den där tjejen Justin dansade med.

- Ja fuckade Justin mår du bra? Gå och dansa med den där horan och bry dig inte med vem jag kysser! Skrek jag av ilska och hoppade som ett barn.

- Jag har fått nog. Sa han och drog in mig i bilen. Jag satte mig med en duns och la armarna i kors. Vi kom fram hem och Justin hoppade av aggressivt och öppnade min dörr.

- Ut nu! Sa han och tog tag i min hand innan jag hann agera tog han upp mig till sitt rum och stängde dörren med en smäll.

- Vad fan tänker du med?! Sa han och puttade mig.    

- Putta inte mig! Och vet du vad jag bryr mig inte vem du dansar vill!

 Han svarade inte utan sprang emot och puttade mig mot väggen. Aggressivt la han sina läppar mot mina och tog av mig den korta klänningen snabbt. Ett stort leende spred på mina läppar.

- Varför sa du inte bara att du var avundsjuk? Viskade han mot mitt öra och puttade mig mot sängen.

- Jag vill inte att du ska tro att jag är kär i dig. Sa jag och kramade om hans nacke hårt.

- Ingen ska få veta det, jag lovar. Sa han och tittade in i mina ögon innan våra läppar möttes.   

Jag hade fortfarande inte gått över det som hade hänt igår. Jag ville besöka honom idag, så fort jag bara kunde fast Stefani måste så klart tvinga mig till skolan. Jag satt i klassrummet och väntade på att timmarna skulle gå så snabbt så möjligt.

- Vi ska arbeta två och två dom här senaste veckorna. Sa Mrs. Rivers och kollade på alla elever. Jag satte mig tight till Stefani så hon skulle välja oss. Mrs. Rivers blick landade på oss, hon skakade på huvudet och öppnade munnen för att säga något.

- Nej Jenna, ni två kommer inte jobba tillsanmans, jag har redan bestäms med vem alla ska jobba med, och så ni bara vet så jobbar alla med sitt motsatta kön. Sa hon och höll upp ett par papper.

- Om vi ska börja med dig så jobbar du med Dylan Stiles. Sa hon och tittade på mig. Jag vände mig bak och tittade på Dylan, det var den tönten som tittade på mig igår i parken… jag suckade högt och kollade på Stefani som fnissa.

- Vad är det som är så jävla roligt? Sa jag irriterande och tittade surt på henne.

- Du jobbar med Dylan. Sa hon och fnissade till.

- Och?

- Ser du inte? Han är stört kär i dig. Viskade hon högt och tittade tillbaka på honom.

- Du ska faktiskt vara en bra vän och trösta mig om det som hände igår. Sa jag irriterat tillbaka slog igen boken. Minutvisaren landade på tolv och äntligen slutade vi. Jag packade ihop böckerna och gick ut från klassrumet.

- Vart ska du? Frågade Stefani halkandes efter mig.

- Polisstationen. Svarade jag kort, satte på mig jackan tog väskan i ena handen och stängde skåpet.

- Vänta, varför så snabb? Vill du jag ska följa med dig? Frågade hon. Jag skulle precis säga nej fast jag behöver någon som står vid min sida i sådana stunder.

- Skynda dig. Sa jag med en suck och lutade mig mot någons skåp. Hon satte på sig sin jacka och var redo för att gå. Jag gick tyst hela vägen och när jag kom fram tog jag långsamma kliv till polisstationen.

- Är du säker att du vill göra det här? Frågade Stefani och la en hand på min axel.

- Ja har jag ju sagt! Sa jag irriterat och gick fram till disken.

- Jag vill träffa Zack Ray. Sa jag snabbt och undvek ögonkontakt med mannen bakom disken.

- Är du släkt med Zack Ray? Frågade han och kollade på mig.

- Jag är en väldigt nära vän.

- Okej, jag ska se det senaste informationen om Zack Ray. Sa han. Otåligt väntade jag för svar.

- Zack Ray rymde innan domstolen sa sitt besked. Sa han och höll på att sortera några papper. Mina ögon växte som två stora apelsiner. Jag la handen för min mun och försökte ta in informationen som jag precis hade fått.

- Om han, om han skulle vara här, hur långt tror du han skulle sitta inne? Frågade jag osäkert.

- Jag kan inte svara på sådana frågor. Sa han bestämt. Jag svarade inte utan gick ut från byggnaden och fram till Stefani som satt väntande på en bänk.

- Så vad hände? Frågade hon hoppfullt.

- Han rymde.

 

-flashback-

- Jenna… viskade han och tog tag i min hand. Jag drog snabbt bort min hand och kollade ner på mina knän. Varför händer det här alltid just mig?

- Vi kan fixa det här, jag kan få ut dig på ett sätt, vi kommer att klara oss, tro mig bara!

- NEJ det kan vi inte! Okej? fattar du inte?! Det här är för mycket för mig, jag klarar inte av att leva med kriminell, Zack jag tror inte jag klarar av detta… sa jag och kände hur tårarna börja falla.

 - Jag vet att det är mycket att ta in fast vi kanske kan-

- NEJ VI KAN INTE!

 

Det var det han ville, han försökte berätta att han skulle kunna gå loss, kunna rymma, kunna ta mig med honom och gå, gå någon stans ingen kan få tag i oss.

Men jag skulle aldrig kunna göra något sådant, förstöra mitt liv för en kille. Det räckte med at jag utnyttja min kropp till en kille. Jag ville inte gå så långt, jag vill kunna ha ett normalt kärleksliv.

- Jenna är du säker? Frågade Stefani och öppnade ytterdörren

- Ja, och sluta prata om det nu. Sa jag och klev in.

- Jenna?, jag och din lilla syster ska gå och köpa kläder inför skolfesten och pappa jobbar, klarar du av att hålla huset?! Ekade mammas röst från vardagrummet.

- Aa, jag har Stef med mig! Svarade jag.

- Hej Stefani! Sa mamma välkomnande och krama om Stefani.

- Hej Miss. Beckham. Jag gick upp för trapporna och öppnade dörren till mitt sovrum, slängde ner mig på sängen och kände hur skuldkänslorna landa på mina axlar.

 

 

Kayla har försökt undvika mig hela dagen idag efter det som hände igår kväll. Enligt henne var allt bara något pinsamt missförstånd fast jag visste hela tiden att hon gillar mig. Alkohol var bra på ett sett, man erkänner grejer man aldrig skulle säga om man var medveten om det.

- Kan du komma hit ett tag. Ropade jag Kayla från vardagsrummet. Hon kom alldeles smygande ner, hon var säkert jätte öm eftersom jag var ganska hård mot henne igår kväll, den stunden jag hade igår hade jag väntat på väldigt länga. Hon ställde sig framför mig med armarna i kors.

- Sätt dig. Sa jag och kollade på platsen bredvid mig.

- Justin säg bara vad du vill… vägrade hon och gav en suck.

- Sitt. Upprepade jag och höjde båda ögonbrynen. Hon stirrade storögt på platsen bredvid mig och med en suck försökte hon ta sig fram. Hon satte försiktig bredvid mig och kollade ner på sina.

- Har du ont? Frågade jag försiktigt och la en hand på hennes lår. Hon vred huvudet åt mitt håll och kollade på mig –var det där ens en fråga?-blicken.

- Okej, jag fattar, men du ville det.

- Ursäkta mig men jag var full, jag kommer inte ihåg att jag sa ”ligg med mig Justin” till dig igår?!

- Ja men vet du varför du blev full? Frågade jag testande.

- Nej?... sa hon döljande och vände bort blicken.

- Eftersom du var avundsjuk, avundsjuk på mig för att jag dansade med en tjej. Sa jag och hoppade närmare henne.

- Det var jag inte alls, jag vet inte ens vad du snackar om. Sa hon och hoppade ifrån mig.

- Är det därför du skrek ut att hon är en hora? Frågade jag och höjde ena ögonbrynet.

- Eh? Den där bitchen gav mig irriterande blickar innan hon börja dansa med dig det var därför jag kallade henne hora. Sa hon skyddande.

- Visst, jag fick i alla fall veta att du gillar mig den kvällen och vi behöver inte ens ta upp hur jag kysste dig eftersom hur mycket du skrek igår, fattade jag att du gillar det. Sa jag skrattande.

- Seriöst, jag var full, och vet du vad? Killen jag kysste i klubben var mycket bättre en dig. Sa hon och försökte få mig avundsjuk. Just nu kunde ingen ända på vad Kayla tyckte om mig, jag visste att hon gillar mig och det var det ända jag behövde veta.

- Jaså det säger du? Spelade jag med och kom närmare henne.

- Ja… sa hon nervösare den här gången och lutade sig bak.

- Jag tror inte dig. Viskade jag, tog tag i hennes nacke o kysste henne. För en gång skull drog hon sig inte ut, det fick bara mitt leende bli ännu större.

- Jag älskar dig Kayla… sa jag raspigt och kollade in i hennes ögon. Hon tittade upp mot mig och log.

- Hatar dig också. Sa han och la despirat sina läppar mot mig.

 

-flashback-

 - Kayla…

- Mmm? Sa hon och vände blicken mot mig.

- Är vi vänner? Frågade jag och kollade upp mot henne.

- Visst, fast ändra aldrig uppfattningen att jag inte hatar dig, för det gör jag, looovar! Sa hon och förlängde på o:et.

 

Han har hela tiden sagt att hon hatar mig och när hon sa det trodde jag verkligen att hon hatade mig. Fast hennes ”hat” är något helt annat. Alla gånger hon sa ”jag hatar dig Justin” kan också ha betytt ”jag älskar dig Justin” varför är hon så komplicerad, varför säger hon inte sina känslor rakt ut. Med det är ingen jag kan göra åt. Just nu ville jag bara ha kvar den här relationen med Kayla.

- Är du okej? frågade jag och kollade ner på hennes intryckta ansikte som låg på mitt bröst.

- Mmm. Stönade hon bara och tyckte in sitt huvud på min nacke.

- Är du trött? Viskade jag och kammade hennes hår med mina fingrar.

- Kunde du inte vara lite försiktigare? Frågade hon och lutade sig en aning upp.

- Du var arg, jag var arg, nej jag kunde inte gjort det på det romantiska sättet. Hon rodna och gömde ansiktet under sitt hår.

- Säg inte så igen. Sa Kayla och kikade igenom sitt hår.

- Varför inte? Jag tycker om se dig rodna. Sa jag och kramade henne hårt.

- Justin… stönade hon och kollade små irriterat på mig.

- Förlåt… viskade jag och pussade henne lätt på håret. Jag låg kvar på soffan med Kayla i ett tag. Hon var så tyst, det var så ovanligt henne. Allt påminde mig om förr, deja vu…

- Har något planerat idag? Frågade hon alldeles viskade efter den långa tystnaden.

- Jag har mycket planerat båda för mig och dig…

 

Allt kändes fel. Att vara tillbaka med Joseph var fel. Alla känslor jag hade känt känner jag inte.

Jag hördes inte hemma i hans famn längre och det ville jag inte. Via ett samtal förstörde jag allt.

Det finns säkert någon där ute jag verkligen kommer falla för…

 

 

 
 
 
 

 
 
 

 

kap. 14 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...

 

Jag satte mig med en duns på Alishas säng och kollade mig omkring. Vad fan ska jag göra här? Tänkte jag och kollade på ett par tavlor som hängde på väggen.

Det som precis hända var jätte skumt. Varför ber Alisha Justin komma hela vägen från Chicago till California bara för att snacka? Det var något skumt som pågick, något som gav mig en konstig känsla i magen. Jag gillade bara inte att båda var ensamma där nere och jag här uppe. Jag öppnade försiktigt dörren och smög försiktigt ner för trappan och kikade mig fram för att se vad som hände.

Justin låg över Alisha på soffan båda kysstes och en dörr smälls upp, någon sorts kille kom upp. Var det här ett fucking skämt eller vad? Jag gick med dunsande steg ner för trappan och kollade chockat på båda som slickade varandras ansikten.

- Alisha! Skrek killen och kollade kokande på båda. Justin ställde sig snabbt upp och gick med tuffa steg till mig.

- Vad fuck gör du?! Skrek han igen och stampade mot Alisha.

- Hämnas din jävel! Skrek hon och örfilade honom hårt. Allt blev tyst i några sekunder, jag hörde hur tungt han andades, den där killen kunde döda vilken som helst som går i hans väg. Han örfilade Alisha och puttade henne hårt mot soffan. Justin blandade sig in i allt. Han boxade killen på kinden och sedan slängde han honom mot väggen.

- Om du rör henne igen kommer jag fucking döda dig! Skrek han och kollade ilsket mot killen. Killen gick ut kokande och smällde dörren hårt efter sig. Justin sprang emot Alisha för att se att hon mådde bra efter slagen hon fick. Blod rann ner från hennes näsa och en stor röd märke dör upp på hennes film. Jag kände mig som om jag vore i en film. Pojkvänen och flickvänen kämpar för sin kärlek och slår bort den onda skurken för att kunna leva lyckligt. Den stunden var jag nog osynlig, Justin ignorerade mig och tog upp Alisha till sitt rum och vad de gjorde mer? Det vet jag inte. Jag ville ut, ut från allt, glömma allt, skita i allt fast det var den här känslan som allt höll mig kvar, den känslan som berättar till mig att jag kommer att finna lyckan här. Jag gick ut från den stora bilen och promenerade till Justins bil. Luften i huset gjorde mig galen, det var ingen ide att jag stannade en sekund till där. Och det jag hade sätt där inne, Justin och Alisha… jag ville inte ens tänka på det fast bilden i mitt huvud visades hela tiden. En örfil kommer vara det första jag ska göra när jag ser Justin. Efter tio minuter kom han ut med bilnycklarna i handen. Han låste upp bilen och jag satte mig i baksätet med en duns.

- Varför sätter du dig där bak? Frågade han och startade bilen. Jag ignorerade frågan och satte på mig bilbältet. Han frågade inte mer utan körde hemåt. Varför kysste jag honom. Allt var en lek för honom han tog aldrig något på alvar. Allt han sa var säkert bara luft. Minuter, timmar gick och vi kom fram till Justins hus. Jag hoppade snabbt ut från bilen o promenerade till ytterdörren inväntade av att Justin skulle öppna dörren. Med långsamma steg kom Justin.

- Jag vill prata med dig. Sa han och la tillbaka nycklarna i fickan.

- Varför? Svarade jag snabbt och vände bort blicken från hans åsyn.

- Jag behöver prata med dig sa jag, jag tänker inte upprepa det! Sa han och tog tag i min arm hårt och drog mig bakom huset. Han släppte greppet om min arm. Jag kollade chockat på honom i en stund och sedan på armen, den var röd.

- Vad i helvete håller du på med? Viskade jag högt.

- Jag orkar inte vara snäll Kayla! Okej?! När jag säger åt dig att prata så pratar jag med dig! Sa han högt. Jag kollade ilsket mot honom i en stund tills hann börja prata, han får väll prata ut all skit han har att säga.

- Idag. Började han och la händerna i fickorna.

- Det du såg var bara skådespel, hon ville hämnas mot Joseph och den ända hon kunde vända sig åt var mig, och hon har gjort flera tjänster till mig så för engångskull så gjorde jag något tillbaks.

- Okej? var det allt? Får jag gå till mitt rum nu? Svarade jag kallt, jag ville inte ta upp den här diskutinen just nu.

- Jag vill bara att-

- Jag bryr mig inte varför du kysste och det har inte påverkat mig så jag fattar inte varför du gör det till en sån big deal… avbröt jag och drog en hand igenom håret.

- Okej, jag vill bara inte se dig sur… sa han alldeles viskande. Helt plötsligt känner jag hur två armar slingra runt min midja och ett lutande huvud på min ena axel.

- Va inte kall… mumlade han i mitt hår. Jag kände hans varma andedräkt på min bara nacke.

- Okej… mumlade jag tillbaka och pressade mitt ansikte mot hans nacke. Så är det såhär kärlek känns?...

 

Jag satte på mig mina skor och gick ut. Zack ville se mig om fem minuter i ett café nära statsparken.  Han satt där alldeles ensam väntade på mig. Jag småjoggade in till cafét och leta upp Zack. Han satt i hörnet. Det var som om han inte ville synas. Jag satte mig försiktigt framför honom och kollade på Zack i ögonen. Fast han undvek ögonkontakt.

- Zack.. viskade jag ut och sträckte ut en hand.

- Nej. Svarade han bara och skakade på huvudet.

- Vad har hänt? Frågade jag sårat och kollade förvirrat på honom.

- Du förtjänar någon som är mycket bättre en mig… var det ända han mumlade om.

- Zack om du inte berättar nu vad som pågår så kommer jag skrika. Varande jag och kollade storögt på honom.

- Jag är inte killen du tror du är…

- Zack…

- Jag är kriminell, jag dödar, ja det gör jag och just nu letar snuten efter mig, jag måste ut från Calefoninen så snabbt jag bara kan, om du vill ka-

- Tyst! Beordrade jag och la en hand över munnen. För mycket information. Han fick inte lämna mig, han ljuger. Han får inte.

- Jenna… viskade han och tog tag i min hand. Jag drog snabbt bort min hand och kollade ner på mina knän. Varför händer det här alltid just mig?

- Vi kan fixa det här, jag kan få ut dig på ett sätt, vi kommer att klara oss, tro mig bara!

- NEJ det kan vi inte! Okej? fattar du inte?! Det här är för mycket för mig, jag klarar inte av att leva med kriminell, Zack jag tror inte jag klarar av detta… sa jag och kände hur tårarna börja falla.

- Jag vet att det är mycket att ta in fast vi kanske kan-

- NEJ VI KAN INTE! Jag vill inte smyga runt med en kriminell- innan jag hann prata klart kom två stora skuggor som täckte bordet vi satt vid.

- Zack Ray, följ med oss. Sa två stora polismän med armarna i kors. Jag ställde mig upp snabbt.

- Det är över…. Sa jag alldeles gråtfärdig och sprang ut från caféet. Jag såg hur de två polismännen tog ut Zack och satte honom i bilen. Varför vänder sig alltid mitt liv till ett helvete, varje gång jag verkligen faller för någon så visas det att han inte är bra för mig.

Jag satte mig på en bänk i parken med en suck och la händerna på mitt huvud. Just nu ville jag bara vara ensam i mitt rum under täcket kramade på en kudde. Jag kollade upp med tårögda ögon och såg hur en kille från skolan stirrade på mig. Jag kommer inte på vad han heter och jag har inte heller lust att tänka på det. Han stirrade obekvämt på mig. Jag ställde mig upp och gick hela vägen hem. När jag kom hem så var ingen hemma, snabbt sparkade jag av skorna och sprang upp till mitt rum, stängde dörren med en smäll och låste efter. Jag hatade den här känslan, känslan att man hela tiden var utnyttjad, blind och värst av allt kär. Mobilen bredvid mig vibrerades ”Stefani”stod det på displayen.

”Hej! Omg, vad hände? Kysstes ni? DESPERAT TJEJ HÄR SOM VILL VETA ALLT! Puss babe!” Jag hade ingen lust att prata med någon just nu, just nu ville jag bara få vara ifred…

- Varför gjorde du så? Frågade Joseph alldeles viskande.

- För att det jag vill, du. Svarade jag och la min hand på hans kind.

- Jag har saknat dig som fan, Kesha skulle aldrig kunna ta din plats. Sa han och suckade ljust.

- Jag ville inte höra den där bitchens namn igen Joseph. Sa jag varnade.

- Okej… mumlade han och drog min kropp mot hans. Vi mös resten av dagen på sängen. Precis som förr. Joseph gick hem i slutet av kvällen och Wilma kom direkt hem till mig. Hon var den ända tjejvännen jag verkligen kunde lita på efter allt som jag har gått igenom. Dörren ringde och jag skuttade för att öppna.

- Hej giirl! Sa hon glatt och höll armarna öppet.

- Tja! Svarade jag och kramade henne.

- Säg inte att du har förlåtit den där idioten. Sa hon direkt och kollade storögt på mig.

- Kanske? Men jag gjorde något stort innan jag förlät honom! Sa jag och drog henne till soffan.

- Som vad? Frågade hon och satte sig på soffan med en duns.

- Jag hade typ sexmedJustin. Sa jag snabbt och gav ett stort falskt leende.

- Varför?! Och hur fan kunde Justin gå med på det? Jag känner honom som min egen storebror, vad sa du till honom? Sa hon och lutade sig med blicken åt mitt håll.

- Jag gav råd till honom dagen innan, you know, han gjorde bara en stor tjänst till mig! Försökte jag säga övertygande.

- Men den där Kayla då?

- Just det! Hon följde med! Oh my gosh, vet du hur svårt det var?! Jag hoppas att jag inte förstörde dem eftersom hon gick ut jävligt argt.

- Det betyder att hon också gillar honom. Sa Wilma glatt och klappade händerna.

- Har han berättat sina kärleksproblem till dig också? Frågade jag och rynkade på ena ögonbryet.

- Vi snackar om Justin just nu, så klart? Finns det någon han inte har berättat till är det nog min mormor. Sa Wilma och skrattade. Jag skrattade med och lutade mitt huvud på soffkanten.

- Okej nog snackat om tönten Justin, vad hände sen? Frågade Wilma nyfiket.

- Well, jag och Joseph blev ensamma hemma, först skrev vi bara på varandra sen kysste han mig, och du kan väll gissa vad som hände sen.. Mumla jag vid slutet och gömde mitt ansikte under en kudde.

- Du är ju fan knäpp! Varför lät du inte honom få lida lite mer?! Sa Wilma och slängde en kudde på mitt ansikte.

- Ursäkta mig, jag slår vad om du har en kille skulle du förlåta honom sekunden efter! Har du gått över Justin än? Frågade jag.

- Typ, han har alltid sätt mig som en lillasyster och jag som en storebror, jag vet inte varför jag ändrade det perspektivet och såg honom som något annat, fast just nu fokuserar jag inte på min livs kärlek utan på livet, Jag bryr mig faktiskt inte vad Justin gör med sitt liv, hoppas han har det bra medan jag lever mitt.

Avslutade hon sin citat.

- Jag blev tårögd! Skojade jag och skratta.

- Ha- Ha-! Skrattade hon sarkastiskt och skakade på huvudet.

- Det är därför jag har dig som vän! Sa jag och kramade henne.

Kayla låg på soffan och bläddrade mellan kanalrena medan jag fixade något vi kunde äta. Jag la pastan i tallriken och gick emot Kayla.

- Jag kommer börja hata pasta på grund av dig. Sa hon och tittade ner på talriken.

- Varför? Frågade jag och satte mig bredvid henne.

- Sen jag kom hit så har vi ätit pasta. Sa hon och kollade på mig.

- Sorry babe, jag är inte en kock, jag är en gangster. Sa jag och skratta. Hon svarade inte utan börja äta. Man kan väll säga att relationen mellan oss blev mycket bättre, mycket. Och det var jag väldigt glad över, jag kanske ska kyssa flera tjejer framför Kayla.

- Vi ska klubba idag! Kom jag på och kollade på Kayla.

- Va? Varför? Frågade hon direkt och kollade förvirrat på mig.

- Jag har lovat grabbarna, och jag tänker inte lämna dig ensam här hemma. Sa jag och la mig ifrån talriken, gick till fåtöljen och satte på mig linnet som låg bland kuddarna.

- Men vad ska jag ha på mig? Frågade Kayla och kollade förvirrat på mig. Ett litet leende spreds på mina läppar.

- Jag har köpt något till dig, det finns uppe i ditt rum, gå sätt på dig det och kom ner sen. Sa jag och pekade på trappan. Med hastiga steg sprang upp för trappan och, borta.

Det kändes att jag hade väntat på Kayla i en evighet när hon äntligen kom ut och gick ner för trappan med den korta svarta klänningen och pumpsen jag hade köpt till henne var all tid väntan värd om man såg en sådan Kayla.

- Vad? Ser det inte bra ut? Kan jag inte bara få ha på mig mina jeans?! Sa hon och suckade högt.

- Nej! Du måste vänja dig att gå runt med sådana kläder, vi måste ändra hela din stil Kay. Sa jag och skratta. Hon skratta med sarkastiskt medan vi gick till bilen.

Vi kom fram till klubben och jag träffade mina grabbar, Markus, Alex och Jason med sina tjejer. Jag hälsa på dem och vi börja prata, jag och Alex gick ut på dangolvet och släppte los

Jag hade helt glömt bort att Kayla från första början följde med. Jag var inte van att vakta någon eller se till att någon vet vart jag är. Jag gick runt och såg Kayla snacka med en snubba. Med arga steg gick jag emot dem innan jag gick fram till Kayla så hörda jag hur hon försökte få bort honom, fast han vägra. Så klart med kläderna hon har på sig kommer alla killar falla för henne.

- Jag menar alvar gå innan jag slår dig! Sa hon och höll upp väskan upp. Jag skratta för mig själv. Innan mannen hann svara så kom jag emot dem.

- Ey låt henne va- Robert? Sa jag förvånat och log stort.

- Justin! Skrek han och hälsade på mig.

- Håll koll på din tjej! Sa han och vinka mot mig innan han försvann.

- Försvinn inte bara sådär! Sa jag och knöt min hand i Kaylas.

- Försvinn inte bara sådär?! Ursäkta mig fast vem var det som- innan hon hann prata klart kom en främmande tjej emot mig som jag kände igen.

- Hej Justin! Sa hon glatt och kramade om mig hårt. Jag kände hur Kayla tyckte på min hand och sedan släppte hon taget med ett ryck, fuck det är så jävla irriterande när hon är arg.

 

 

      

 

 

 

 

 
 
 
 

 

 
 

 

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NU DEL UTE IKVÄLL ELLER IMORGON!

Kategori: We are good girls and we lie...

 
 

kap. 13 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...

 

Jag öppnade dörren och såg Alex och Markus med största leendet på läpparna.

- Ni kunde faktiskt ha ringt på dörrklockan istället för att ta sönder min dörr.

- Vad är det roliga i det? Sa Alex.

- Vad är det, ni kommer aldrig hem till mig? Sa jag och kollade på dem för arr läsa av deras blickar, det var något de ville berätta.

- Ska du låta oss stå ute här eller, flytta på dig så vi får komma in! Sa Markus och knuffade på mig. Jag flyttade mig och båda gick med snabba steg till vardagsrummet, fan Kayla var där.

- Ehh. Justin, varför sa du inte bara att du var upptagen? Sa Markus och höll sig för skratt.

- Jag trodde du sa att du skulle släppa henne fri? Sa Alex och tittade på mig medan Kaylas mun ögon och mun öppnades.

- Kayla, gå upp till ditt rum. Sa jag snabbt. Hon följde min blick och sedan upp för trapporna och hon var borta.

- Och varför har du kvar henne? Frågade Alex och slängde ner sig på soffan.

- Det är hon. Svarade jag och satte mig på fåtöljen.

- Hon du letade efter? Frågade Alex igen.

- Ja. Svarade jag och gav en lätt suck.

- Fast hon verkade inte vara så glad? Har varit för hår för henne? Fråga Markus och fnissa.

- Ha- Ha- varför kom ni föresten? Frågade jag och ville komma rakt på sak.

- JUST DET! Jag har snackat med grabbarna och Jason, vi har hoppat upp till nästa steg, vi ska börja göra dealer vapen. Sa Markus och lutade sig fram.

- Vi ska åka till Toronto och där fixar vi allt, det kommer nog ta några veckor eller så. Fortsatte Alex.

- Canada? Försökte jag försäkra.

- Ja, din hemstad. Försäkrade han och nickade.  

- Och när är det här?

- Det är lugnt, vi kommer börja nästa månad, du kan chilla med din tjej. Sa han och nickade mot tapparna. Jag vände mig hastig och såg Kayla snokande. När hon märkte att jag såg henne kröp hon snabbt till sitt rum. Jag skakade på huvudet och skrattade för mig själv.

- Så händer med era liv? Frågade jag och lutade mig bekvämt tillbaka mot fåtöljen.

- Anna har inte lämnat mig sen hon såg alla tjejer i festen, hon är som en polis efter mig, jag gick förbi ett par tjejer och jag fick deras parfym lukt på mig och nu tror hon att jag har legat med någon… Sa Alex och skakade på huvudet.

- Har bara tagit det lugnt med livet… svarade Markus och tog upp mobilen med ett leende på läpparna.

- Varför så glad? Sa jag och försökte läsa av hans min.

- Liz…

- Okej. Svarade jag kort och nickade långsamt.

- Hur går det med dig och din tjej? Frågade Alex och tittade seriöst på mig.

- Hon hatar mig. Svarade jag ärligt.

- Varför så negativ?

- Jag kysste Kayla fast hon inte ville, hon tror säkert att jag är någon slags våldtäcksman, jag tog också med en tjej hem igår, och nu tror hon också att jag är en fet player.

- Varför gjorde du det? Frågade Markus och försökte hänga med.

- Jag vet inte, okej? jag var nog full eller så. Svarade jag och lutade mitt huvud mot min vänstra hand.

- Om jag vore Kayla och hade känslor för dig skulle jag mörda dig och tjejen. Sa Alex oförväntat.

- Men vad bra att det inte var du då. Svarade jag och kollade oseriöst på honom.

- Justin, varför är du inte bara ärlig och behandlar henne som en människa och inte som en grej du styr över?

- EXAT LYSSNA PÅ HONOM! Hör jag Kayla ropa från övervåningen.

- HÅLL KÄFTEN OCH GÅ IN I DITT RUM! Ropade jag tillbaka och vända tillbaka blicken på killarna.

- Du är inte hennes pappa. Sa Markus och skakade på huvudet.

- Hon går mig på nerverna så ofta. Svarade jag och gav en hög suck.

- Du är fortfarande inte hennes pappa. Sa Alex och fnittra.

- Okej? jag fattar! Tack för att ni kom och tack för råden, kan ni dra nu? Sa jag och ställde mig upp.

- Vi ska låta er vara ensamma Bieber… Sa Markus förståndigt och ställde sig upp.

- Om jag vore en tjej skulle jag örfila dig. Sa Alex och spelade snobbig.

- Men vad bra att du inte är en tjej då! Svarade jag irriterat och följde dem till ytterdörren. Båda gick och jag var äntligen ensam. Jag la händerna i fickan och småjoggade till Kaylas rum. När jag kom fram till dörren behövde jag inte knacka hon stod i dörröppningen med en arg blick på ansiktet som fick mig att le.

- Varför så glad? Frågade hon och försökte låta irriterad.

- Inget. Svarade jag och kom till mitt seriösa jag.

- Okej? vad är det? Frågade hon och kisade med ögonen.

- Ska vi göra något? Se på film eller så? Frågade jag försiktigt. Hon kollade oförståndigt på mig som om jag hade frågat henne om jag får ligga med henne eller så.

- Film?

- Ja? Vad vill du annars göra?

- Det finns många grejer jag vill göra, ett, få tillbaka min mobil, två, gå ut, tre, FÅ TILLBAKA MIN FRIHET!

- Men man kan inte göra de grejerna du bad om, så vad ska vi göra?

- Sova. Sa hon och gav en suck.

- Vil du att jag ska sova med dig? Förslog jag.

- Nej. Sa hon och var på väg på att stänga dörren.

- Men jag vill, och det är inget du kan göra om. Sa jag och gick in i det orörda rummet och slängde ner mig på hennes säng.

- Helt plötsligt vill jag inte sova. Sa hon och la armarna i kors. Jag drog henne i högra armen och la henne bredvid mig.

- Varför är du så kall? Viskade jag och kollade in i hennes ögon.

- Varför inte? Svarade hon och kollade på mig.

- För jag vill inte. Sa jag och smekte hennes kind. Kaylas kropp stelande till fast sekunden efter mjuknade hon till. Hon stängde ögonlocken och andades normalt. Ett litet leende spreds på mina läppar och jag drog in hennes kropp i min så jag kunde känna hennes andetag hon tog. Jag önskade just nu att ingen skulle störa oss.

 

 Efter all sökande fick jag resultat, Kesha var Joseph ex flickvän och deras hemlighet var att de låg med varandra medan vi var tillsanmans. Om han skulle säga det rakt ut till mig så skulle jag inte ge det så mycket uppmärksamhet fast att ha allt bakom ryggen på mig, och sms:a henne? Där gick gränsen. Jag var tvungen att hämnas på något sätt och jag kunde göra vad som helst. Jag hade pratat ut alla mina känslor till mamma via sms och hon förstod situationen, visligen har det här också hänt henne.

Jag tänkte väldigt noga om vad jag precis hade läst, seriöst mamma? Enligt henne så hade killen sprungit efter henne efter det hon gjorde. Och den ända bästa vännen jag kände var Justin, och att göra det skulle vara fel. Det var för max 20 minuter han knackade på och hade åkt hela vägen från Chicago till California bara för att frågade hur han skulle få Kayla må bättre av hans närvaro. Fast att tänka på andras känslor hade jag verkligen inte tid med att göra. Jag kunde göra vad som helst för att hämnas på Joseph och det skulle jag också göra. Jag låste upp skärmen och sms:ade Joseph. ”Joseph jag vill prata med dig imorgon klockan 18:00 hemma hos mig, snälla kom inte försent…” och med samma sekund hade jag skickat ett sms till Justin fast han fick komma 10 minuter tidigare, så allt jag har planerat går i uppfyllese. Dörrklockan ringde och jag skuttade till ytterdörren, en oväntad person stod framför dörröppningen, Diana?

- Hej? Sa jag och kollade fundersamt på henne.

- Eh, hej… Kan du hjälpa mig med en grej? Frågade hon snabbt och tittade ner på sina händer.

- Vad? Svarade jag snobbigt.

- Jag hör försökt få tag på Justin väldigt länge just fast han öppnar inte dörren till lägenheten och hans svarar in-

- Han bor inte här och jag tror inte han vill ha kontakt med dig, du har gjort tillräckligt med problem. Avbröt jag henne och la armarna i kors.

- Men det här är inte som alla andra gånger, jag lovar! Sa hon och la en hand på magen.

- Vadå är du gravid eller? Frågade jag sarkastiskt och höjde ena ögonbrynet. Hon sa inget utan tittade ner, mina ögon växte för varje sekund som gick fast sedan skrattade jag bara för mig själv och med på att tro henne.

- Jag tror  det, jag måste berätta det till honom! Sa hon och slängde med armen.

- Aa det måste du! Kom in! Sa jag och drog henne från armen, jag drog väldigt hårt, om hon skulle vara gravid skulle hon stönat eller säga åt.

Hon satte sig hastigt på soffan och la händerna i håret.

-Kan du berätta till mig vart han bor, det här borde berättas personligen.

- Hur orkar du? Frågade jag och satte mig på fåtöljen med armarna i kors.

- Det är jobbigt, ibland spyr jag och så…

- Nej! Hur orkar du ljuga?

- JAG LJUGER INTE!

- JUSTIN HAR FUCKING BOTT I CHICKAGO NU I TRE ÅR! HUR FAN KAN DU VARA GRAVID? Skrek jag den här gången och rynkade på ögonbrynen.

- Jag… stammade hon och kollade irriterat upp på mig.

- Jag vill inte ha en förklaring, du kan lika gärna gå! Sa jag och pekade på ytterdörren. Hon mumlade något oklart. Ibland skrämde den där tjejen verkligen mig, hon var så känslorstyrd och konstig. Man kan förstå att hon verkligen var kär i honom.

Jag suckade högt och gick till köket, tog ut ett glas och fyllde det med kranvatten. Mobilen fickan vibrerade, ett svar sms från Joseph ”Visst, jag kommer FAST tro mig det är inget jag döljer!” Jag himlade med ögonen och skrev in ”OK” Att sms ed sitt ex kallar jag inte inget.

Jag var hemma hos Stefani resten av kvällen med alla tankarna som snurrade runt i huvudet.

- Vilken färg vill du ha? Frågade Stefani och höll upp ett par nagellacksfärger.

- Är inte på humör för att måla naglarna.. svarade jag ärligt och slängde ner all min tyngd på sängen.

- Tråkmåns, jag ska i alla fall ta rosa. Sa hon och satte sig på sin sängkant och började måla naglarna.

- Varför tror du Justin ville prata med Alisha? Frågade jag och ställde mig hastigt upp.

- Försiktig! och jag vet inte, varför är du så himla intresserad och nyfiken? Frågade hon och tittade på i några sekunden och sedan var blicken på det rosa nagellacket.

- Jag är inte nyfiken. Sa jag och gav en lätt suck.

- Men seriöst, sluta snacka om dom och berätta om dig och Zack! Sa hon intresserat och öppnade ögonen.

- Han har inte ringt mig. Sa jag och viftade på mobilen.

- Vadå väntar du på att han ska ringa dig? Idiot, sms:a honom nu! Sa hon och slängde mobilen på mig.

- Okej, okej, vad ska jag skriva? Frågade jag och öppnade sms appen.

- Hur ska jag veta? Hej hur mår du? Vad gör du? Hitta på fan!

- Herre gud vad du tog det här på allvar. Mumlade jag och knappade in ”Hej, vad gör du?”  

- Jag är inte döv. Varnade hon och kollade in i mobilskärmen.

- Okej! Svarade jag irriterat.

Zack hade skickat ett svar. Han ville träffa mig för att berätta något viktigt. Well, den nyheten gjorde mig en aning orolig, Vad var så viktigt hav var tvungen att berätta?

 

Efter att äntligen börja känna sig bekväm i Justins famn sms:ade Alisha. Hon ville träffa Justin idag och bilresan till Calefoninen var lång så han hade redan börjat förbreda sig. Jag skulle från början inte följa med fast sedan ändrade han sig.

- Kayla! Hämta mina bilnycklar och möt mig i garaget! Ekade hans röst i hela rummet. Som om jag var någon sorts av hembiträde som gjorde allt han bad om.

Med stora steg gick jag till vardagsrummet tog nycklarna och gick till hallen, satte på mig mina skor och tog en jacka i ena handen.

- Det var på tiden att du kom. Pustade han ut och tog bilnycklarna från mig. Jag satte mig i på sätet bredvid honom och satte på mig bältet.

- Det kommer bli en lång resa, ett bra tillfälle för oss att umgås. Sa han och startade bilen.

- Wow, vad glad jag blir… mumlade jag sarkastiskt och lutade mitt huvud mot fönstret.

- Jag har en bra hörsel. Sa han varnande och ökade farten i motorvägen.

- Hur exakt lång kommer den här resan ta?

- Runt fem timmar. Svarade han kort.

- Fem timmar? Du sa två timmar!

- Tror du verkligen att du skulle följa med om jag sa fem timmar? Frågade han och höjde ena ögonbrynet.

- Nej… mumlade jag la armarna i kors.

- Exat… svarade han körde in i motorvägen. Jag spände på käkarna och gav en hög suck så han skulle märka.

- Vad? Frågade han och kollade på mig i några sekunder och sedan på vägen igen.

- Inget. Svarade jag snabbt och försökte att hålla tyst så inget dumt kom ut från min stora mun.

- Säg det Kayla, vad är det. Tjatade han och stanna på rött ljus.

- Asså ugh, jag… jag behöver gå på toa.. ljög jag snabbt.

- Ha- ha- ha- men då får du vänta tills vi kommer hem till Alisha. Sa han och fnissa.

- Och, och Justin….

- Mmm… mumlade han och gasade på gaspedalen.

- Kan vi passa på att besöka min gamla lägenhet? Frågade jag försiktigt.

- Har du ens nycklar?

- Nej, fast det finns en granne som har extra till lägenheten och om vi inte hittar henne kan du slå igen dörren. Sa jag som om de vore de mest självklara grejerna.

- Okej. Svarade han snabbt.

- Varför ska vi till Alisha föresten? Frågade jag för igen.

- Jag har redan svarat på den där frågan Kayla. Sa han och gav en tung suck.

- Förlåt för man frågar då bög… mumlade jag irriterat och kollade ilsket ut igenom fönstret. Han svarade inte, han brukade göra det. Jag hade inte erkänt för mig själv att jag gillade Justin och jag brydde mig faktiskt om honom. Jag gillar att tjafsa med honom för det är det enda sättet jag kan prata med honom, det var det ända sättet jag fick hans uppmärksamhet. Han svarade när jag sa emot och det gjorde mig glad inbodds, jag kanske gick runt och surade när han sa något elakt till mig fast personligt gillade jag det och jag ville inte hålla det hemligt mer, varför hålla jag allt i mitt hjärta, idag ska jag prata ut. Jag log för mig själv med tankarna i huvudet.

- Varför ler du? Frågade Justin och avbröt mig från min lilla värld.

- Inget… svarade jag så lugnt jag kan och kollade ut på vägen.

- När kommer vi fram? Frågade jag nyfiket och kollade på skyltarna vi gick förbi.

- Snart…. Mumlade han och öka farten. Jag höll tyst resten av resan. Vi kom fram en timme senare, Justin parkerade bilen och gick ut från bilen. Jag ville få ut allt innan vi gick till Alisha.

- Justin. Sa jag högt för att han skulle höra mig.

- Vad? Svarade han snabbt. Jag gick till sidan och ställde mig framför honom. Och just den här stunden var nervös.

- Kommer du ihåg när du berättade till mig, för några dagar sen? Frågade jag nervöst.

- Vad försöker du säga Kayla? Frågade han utan tålamod och kollade sig omkring irriterat. Jag kunde verkligen inte prata ut det här, trycket i mitt huvud blev bara med och omedvetet placerade jag mina läppar på Justins. Han drog ut sig ganska snabbt och kollade konstigt på mig. Just nu vill jag bara smälta och inte synas. Jag kollade ner på mina sneakers och försökte säga något fast inget kom. Han tog tag i min hand och kysste den försiktigt.

- Kom så går vi till Alisha, vi avslutar detta senare.. sa han. Han såg inte glad ut, jag önskar att jag aldrig gjorde det jag precis gjorde. Ångest. Vi gick hand i hand fram till Alishas dörr.

- Bara för att jag inte ler betyder det inte att jag inte är den lyckligaste mannen i världen just nu… viskade han i mitt öra. Jag log snabbt och gav en snabb blick till honom. Alisha öppnade hastigt dörren med ett leende på läpparna, fast den försvann när hon såg att jag var med.

- Hej Justin, Kayla? Jag trodde att du skulle komma ensam? Sa hon och gav ett förvirrat leende.

- Och? Är det ett problem att hon kom eller? Svarade Justin snabbt tillbaka.

- Nej, nej, ehh kom in! Sa hon och höll upp dörren välkomnande. Vi gick in och såg hur prydligt hon hade fixat vardagsrummet, det var för fint…

- Ehh Kayla? Kan du typ gå upp till mitt rum?

- Varför? Frågade jag oroligt och klämde in mig i Justin famn.

- Eh? Jag måste säga något privat till Justin! Sa hon snabbt och skickade upp mig till sitt rum. Skumt..  

 


Ny del snart! PUSS!

 
 

 

Nya+ gammla karaktärer

Kategori: We are good girls and we lie...

                      
                                                                           Vendela Andersson
                       
                      
                                                                                 Kesha Hingst
 
                      
                                                                               Anna Kingston
                       
                       
                      
                                                                                 Jason Ryan
 
                       
                       
                                                                                 Stefani Valentine
                    
                     
                        
                                                                                     Liz Grey
                        
                       
                                                                                   Alex Reed
                       
                      
                                                                         Markus Jones
                     
                     
                                                                            Wilma Benson
                   
                     
                     
                                                                              Zack Ray
                    
                    
                                                                             Conor Mark
 
                     
                                                                           Alisha White
 
                     
                                                                               Diana Ben
 
                     
                   
 
                                                                          Justin Bieber
 
                    
                                                                               Jenna Beckham
                   
                                                                                Kayla Stones
 
                   
                                                                          Joseph Morgan

                   
                                                                         Daniel Holland
                
 
                    
                                                                             Dylan Stiles
 
                    
                    
                                                                          Valeria Wingst
 
                   
                 
                                                                        Leona Stevenson
 
                 
                  
 
 
 
                  
 
                    
                    
 
                          
                   
 
                         
                      
     
                       

kap. 12 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...

Jag var hemma med den nyfikna Stefani framför mig som ville veta allt från sekunden han hämtade mig tills stunden jag gick hem.

- Vadå sa han inget när han lämnade dig, inte ens en kyss?

- Han sa bara Ses sötnos och det var det, sen ringde jag dig, gick och bytte om och-

- Okej, okej, vi fattar, gillar du honom? Frågade hon nyfiket.

- Vem gillar inte sin pojkvän? Frågade jag och gav ett flin.

- VA?! ÄR NI IHOP?!

- Schhh! Ja, jag ville inte berättade detaljerna som hända mellan oss igår kväll, du vet… fast allt vända sig på att han gillade mig för den jag är! Sa jag glatt och hoppade till.

- Du är en sån lyckost! Sa Stefani och gav en suck.

- Det kommer säkert också hända dig någon gång… sa jag stöttande och gav henne en klapp på axeln.

- Aaa säkert, Zack var ju typ en av dom snyggaste killarna i plugget.

- JAG VET! Kunde jag inte låta bli att pipa till av glädje.

- Ja, ja, skryt då, jag ska bara hem och be till gud att ni kommer ha det värsta förhållandet ever. Sa hon och kollade skojigt medan jag tog allt på allvar. Jag puttade till på hennes arm och hon brast av skratt.

- Jag bara skoja, chilla. Fortsate hon och skratta. Jag la armarna i kors och låssades vara arg på henne.

- Girl, jag är inte din kille, dem där fasonerna funkar inte på mig. Jag fnissa till och slutade låssas.

- Vill du ha något att dricka? Frågade jag och ställde mig upp från datastolen. 

- Yep, var är dina föräldrar föresten? Frågade hon och ställde sig upp.

- Vet inte, hos någon kompis eller något, de kommer hem sent så har hela huset för mig själv! Ropade jag ut glatt och skuttade ner för trapporna mot köket.

- Skönt, jag kommer vara här tills de kommer, eller sover jag över. Svarade hon medan jag öppnade kylskåpet och tog ut två brukar läsk.

- Varför vill du inte hem? Frågade jag nyfiket och satte mig på en av barstolarna.

- Min brorsa tar hem sin tjej typ varje dag, vet du hur irriterande hon är? Och herre gud jag kan inte sova på kvällarna de låter så jävla mycket. Sa hon och tog en klunk från läsken.

- Hör inte dina föräldrar?

- Hör? Dom är fan döva, det här inte ens när jag ropar på dem, och gissa hur kul det är att bli inlåst i toan och föräldrarna hemma, tro mig det hör inget, sist det hände mig var jag tvungen att hoppa ut igenom toa fönstret, DET VR HEMST ALLA GRANNAR SÅG MIG! Skrek hon och slängde på armarna i luften. Jag skratta så mycket så jag nästan tappade andan.

- Det var inte roligt… mumlade hon och la armarna i kors.

- Jaja surpuppa, mina föräldrar? De hör när jag öppnar ögonen, vet du hur jobbigt det är att snacka på telefon med Zack? Fucking helvete!

- Och här börjar vi igen… mumlade Stefani och låtsades gäspa.

- Okej, ska vi se på film? Frågade jag och ställde mig upp.

- Vad för film? Frågade hon och satte sig på soffan.

- The Notebook? Förslog jag och höll upp cd:n.

- Vill du se mig gråta eller? Annan! Beordrade hon och la fötterna på tvbordet.

- Men vilken vill du ha då madame?

- Jag som mig, blunda och ta bara ut en film, låt slumpen avgöra allt. Sa hon och log mot.

- Inte mitt fel om jag tar en skitig film… mumlade jag och tog ut en film. Barbie… Jag höll upp cd:n och kollade på Stefani.

- Du är inte ett pro, man måste veta hur man blundar för att välja rätt. Sa hon och gick emot mig.

- Aa, visst. Sa jag och gick mot köket för att hämta snacks. Jag tog ut en påse chips och lite lösgodis.

- Godiset är mitt! Sa Stefani snabbt och tog skålen från min högra hand.

- Vilken film valde du? Frågade jag och gjorde mig bekväm bredvid henne.

- Rush hour, visste du att man blir tjock av chips? Sa hon från ingen stans och smakade i sig godiset.

- Man blir det också av godis gumman. Svarade jag och öppnade påsen.

- Och?! Svarade hon snabbt som försvar och höjde volymen på tv:n. Jag skrattade till och kände hur mobilen i fickan vibrerade till. Ett oläst meddelande från: Okänd. Jag låste upp skärmen och läste sms:et ”Möt mig framför din dörr om 10 minuter och se till att din högra hand följer med/Justin”

 Jag kollade en stund på meddelandet innan Stefani väckte mig från min lilla tankevärld.

- Vem vare? Ifrågasatte hon och kollade på skärmen.

- Kommer du ihåg Justin från festen vi smög ut på när vi var sexton?

- Jag glömmer aldrig den där idioten, fast han var faktiskt rätt söt…

- Ja han, han vill träffa oss om tio minuter… sa jag och visade sms:et till Stefani.

- Din högra hand? Det var det fulaste jag har läst, vem menar han? Frågade hon och kollade upp mot mig.

- Men gissa idiot? Du! Svarade jag och kollade på henne med den mest självklara blicken i världen.

- Varför vill han träffa, oss? Och inklusive mig, jag skulle fatta dig eftersom, ni du vet, fast JAG?

- Jag har ingen aning Stefani….

Kesha, Kesha, Kesha, Kesha, vem fan är du? Det var det ända jag tänkte på just nu. Jag hade ringt mina föräldrar, ett par vänner, websidor och ändå hade jag inte hittat information om henne. Jag önskar verkligen att Kayla var här för att ta upp all information jag vill ha. Jag hade till och med försökt ringa Joseph, fast han svarade inte. Och det gjorde mig galen av ilska, att han hade kontakt med en tjej bakom min rygg, som försöker förstöra vår relation. Jag satte mig hastigt upp efter av att hitta lite små information om Kesha, Kesha Henry, 23 år och bor California, säker en ny lägenhet när California City. Vill du kontakta mig? Ring då till detta nummer ********** Hörs!

Jag drog mig snabbt åt mobilen och knappade in siffrorna, just nu hoppades jag på att det var den rätta Kesha.

- Kesha? Svarade det i luren.

- Ja hej, jag undrar om du känner Joseph Morgan? Jag har försökt söka honom fast finner ingen information. Ljög jag snabbt och fixade till rösten så jag lät som en av telefonsvararna.

- Ja, han är min ex, vad kan jag hjälpa dig med? Svarade hon vänligt. Ilskan i mig bara kokade när jag fick veta att han håller kontakt med sin ex.

- Är du snäll att säga till honom att svara, jag måste veta lite information om dig för att kunna se om du är villig att hyra en lägenhet. Ljög jag.

- Jag är 18. Sa hon snabbt.

- Vi vill veta vart du bor, din privata mobilnummer och lite personliga uppgifter. Sa jag och tog ett papper och en penna så snabbt jag kunde. Hon gav mig adressen, telefonnummer och födelsedatum. Och vad i helvete ska jag kunna utnyttja allt det här? Jag slängde mobilen ifrån mig och kollade på adressen. Hade aldrig hört talas om stället hon bodde i. Fast hon kände Joseph och det var nog det viktigaste för mig. Ringsingalen började ringa och jag drog mig snabbt till mig mobilen för att svara.

- Alisha. Sa jag snabbt och kolla koncentrerat på pappret jag hade skrivit ner all information.

- Hej, det är Jenna… sa hon bekymrat.

- Jenna? Hej! Sa glatt över att höra hennes röst och släppte all fokus på pappret.

- Eh, Justin vill prata med dig. Sa hon snabbt. Jag hörde hur mobilen slängdes från person till person.

- Hey Alisha, kan jag möta dig? Frågade Justin snabbt. Jag var glad över att höra hans röst fast samtidigt fundersam, varför kontaktade han mig efter all tid?

- Du vet ju vart jag bor?

- Okej, set dig om tio minuter?

- Visst… svarade jag och la på. Vad ville han helt plötsligt? Och varför ringde han genom Jennas mobil? Fast just nu brydde jag bara mig och Joseph och den där jäveln Kesha. Justin kände Joseph väldigt bra och det var typ bästa vänner, den ända bästa vännen jag kände Joseph hade, så han borde väll veta lite information….

 

 Jag hade ny varit ensam hemma i över en timma och allt var så himla tråkigt. Justin hade gett mig en summa pengar i plånboken jag kunde utnyttja. Fast hur skulle jag kunna göra det om jag inte får lämna huset? Jag fattar inte hur killar tänker ibland. Fast jag kom ihåg en sak. För någon timme sedan hade han precis erkänt till mg att han gillar mig fast sekunden efter så var det som han aldrig sa något. Han var förvirrande, irriterande fast ändå jätte vänlig. Och alla regler han helt plötsligt har kommit upp med, du får inte gå ut utan mig, du får inte använda mobilen när jag inte är med, du får inte argumentera med mig, du får inte höja rösten över mig och du får inte bete dig som en slampa, like what the fuck? Varför ska jag bete mig som en slampa. Ibland ville jag bara ugh.

Ingen hade gett mig en rundtur i huset så varför kollar jag inte runt själv? Jag öppnade dörren till Justins rum och kikade in försiktigt. Hans rum var väldigt likt mitt, vitt och rent.

Jag smög in och kollade mig runt utan att röra något. Jag hade ingen aning att Justin var så himla prydlig av sig. Jag smög ut från hans rum och stängde dörren försiktigt efter mig.

- Gillar du vad du ser? Frågade en röst helt plötsligt, jag hoppade till och vända mig om hastigt och såg Justin stå med armarna i kors.

- menade inte smyga in- förklarnade jag mig och kollade ner på mina händer.

- Mmm… svarade han och gick in i sitt rum och stängde dörren efter sig. Bögjävel. Jag skuttade ner för trapporna och kollade runt i huset. Det var stort om man skulle jämföra med hans förra lägenhet, fast det var typ samma stil, allt var vitt och mycket skinn.  Jag gick emot en av skinnsofforna och satte mig bekvämt ner och lutade mig mot ryggstöden. Allt var alldeles ovanligt tyst, som om jag vore ensam hemma, fast jag fick inte göra det jag ville. Justin kom hastigt in i rummet och slängde ner sig bredvid mig.

- Jag snackade med Alisha idag… började han. Jag svarade inte utan lät honom prata klart.

- Och jag tycker att du borde träffa henne, du sitter ju bara hemma och gör ingenting. Avslutade han och satte framlutande med händerna inknutna i varandra.

- Om du inte skulle ha så många regler skulle du aldrig se mig hemma. Svarade jag och kollade snett på honom.

- Men vad bra att jag har regler så du inte är fri som alla andra horor där ute. Sa han och lutade sig bak mot ryggstöden. Jag suckade högt och irriterat så han skulle märka att blev irriterad av det han precis har kallat mig.

- Va inte en sån bitch. Svarade han åt min suck och kollade snett mot mig. Jag svarade inte utan tittade bort från hans figur. Först är jag en hora och nu är jag en bitch? Jag hatade verkligen honom just nu från botten av mitt hjärta.

- Idiot… mumlade jag med tankarna i huvudet.

- Jag hörde det där… svarade han snabbt och tog ut mobilen.

- Det var meningen. Svarade jag kort tillbaka och la armarna i kors.

- Du har fått ett sms från Alisha. Sa han och gav mig sin mobil till mig.

- Och varför får jag det inte i min mobil, oh just det någon tog den från mig. Sa jag sarkastiskt och läste sms:et ”Hej Kay, länge sen, ska vi träffas, shoppa eller något? Puss!”

- Och varför får jag inte tillbaka min mobil? Tänk om jag vill skriva något privat till henne? Frågade jag utmanade och gav mobilen till Justin.

- Men då har jag något att läsa på kvällarna! Innan jag hann svara så hörde jag hårda bankningar på dörren.

- Justin…

- Det är inget, stanna kvar här så går jag och ser vad det är… sa han och ställde sig upp och gick med bestämda steg ytterdörren. Vad händer?


Kort del sorry, fast vill redan börja på kap. 13! Kommer vara mycket mer spänning i den :P

Hope you like it! Och kapitlet kommer vara mycket längre, KOMENTERA! :D

 

 

 

 

 

 

 
 
 

SNEAK PEAK kap. 12

Kategori: We are good girls and we lie...

- Men gissa idiot? Du! Svarade jag och kollade på henne med den mest självklara blicken i världen.

- Varför vill han träffa, oss? Och inklusive mig, jag skulle fatta dig eftersom ni, du vet, fast JAG?

- Jag har ingen aning Stefani….

UPDATE!

Kategori: We are good girls and we lie...

Jag har varit ganska upptagen just ny det är därför jag inte har postat. Fast lovar att posta så snabbt så möjligt! Looovar! Gör mitt bästa!
PUSS, Love yaa! ❤:)

kap. 11 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...

 
 
  - Nej, nej, nej, nej, det får inte vara sant…. Mumlade jag och skakade på mitt huvud.

- Ta det lugnt, jag kommer inte skada dig… sa han och kom emot mig.

- Nej! Brast jag och kände hur mina knän inte klarade av tyngden. Jag fall ner på marken med ilskan kokar i min hjärna, tårarna ville bara falla ner fast jag höll kvar dem.

- Skrik inte mot mig, jag vann dig och du är min! svarade han ilsket. Jag kollade på honom med  –är du seriös- blicken.

- Jag är din? Jag är din? Repeterade jag skrattande humörlöst och ställde mig upp på fötter.

- Vet du inte hur man behandla människor eller? Jag har varit fast i ett hotellrum i tre år för att ingen ska bestämma över mig, och nu kommer du för en natt och tror att jag är din?! Svarade jag och kollade självklart på honom med vattniga ögon.

- Jag har fucking inte tänkt att röra dig vad är det du inte fattar?! Skrek han och kollade ilsket mot mig.

- MEN VARFÖR FÅR JAG INTE GÅ?! Svarade jag. Han började skratta humörlöst och kollade på mig som om det var skit jag sa.

- Gå? Och hur fan har du tänkt klara dig? DU FÅR NU ETT HUS OCH MAT PÅ TARLIKEN OCH DET ÄNDA DU BRYR DIG OM ÄR ATT GÅ?! JAG KOMMER FUCKING INTE LÅSA IN DIG I DITT RUM! Svarade han ilsknare en förr och kollade på mig med kokande ögon. En ensam tår föll ner från min kind och innan en till föll torkade jag bort alla tårar i ögonen.

- Jag känner inte igen dig Justin…. Viskade jag och kollade in i hans ögon.

- DU HAR ALDRIG KÄNNT MIG! Tror du att jag är samma Justin som du träffade för tre år sen? För om du gör det har du fel! Jag började med sådana affärer bara för att hitta dig! Fast tiden gick och jag glömde bort allt, till och med dig. Sa han och kollade på mig. Jag vet inte varför den sista meningen sårade mig. Det kändes som att någon hade tagit en kniv och skurit mitt hjärta.

- Jag vill till mitt rum. Mumlade jag och kollade ner med en irriterad/ledsen blick. Han började gå och mot trapporna och jag följde efter honom med avstånd. Han öppnade en dörr och ett stort vitt rum kom i min syn.

- Här, jag kommer inte störa dig. Sa han och gick till sitt eget som var mitt emot mitt. Jag suckade och gick in, stängde dörren efter mig och gick långsamt fram till fönstret. Kolla ut på det fria folket som inte har en ägare som om jag vore en ägodel som folk köper och säljer. Jag hoppades bara att Justin inte har tänkt sätta mig på spel. Jag satte mig på sängskanten och kollade mig runt. Wow, han har verkligen tjänat pengar. Jag slängde ner mig på sängen och stängde ögonen. Varför händer allt just mig?

 

Jag hörde lätta knackningar på dörren. Jag ställde mig långsamt upp och kollade upp mot solskinet som reflekterade på fönstret. Jag sträckte mig och gick mot dörren. När jag öppnade stod Justin framför mig med en stor handväska i ena handen.

- Här är dina kläder. Sa han och gav mig den stora handväskan. Jag nickade med huvudet som tack och kollade bort.

- Om du vill duscha så finns schampo och handduk i badrummet. Sa han och pekade på en av dörrarna som var i rummet.

- Okej. Mumlade jag och tittade vart som helst utan honom.

 - Kayla… började han och tog tag i min arm. Jag kollade på min arm och sedan på honom, han släppte och kollade in i mina ögon.

- Gör inte så…  sa han och kollade på mig.

- Visst, det är du som är bossen över mig så din order min lag. Svarade jag kallt och kollade på honom.

- Nej Kayla! Va bara ditt normala jag bete dig som du alltid brukar göra! Sa han och slängde en arm i luften.

- Justin… jag vet inte hur jag ska bete mig till människor som glömmer bort mig, jag vet att jag snabbt blir bortglömd och snabbt blir hatad av folk, fast den enda frågan jag har är, varför har du kvar mig här då?

- Jag sa aldrig att jag hatar dig. Sa Justin emot och kollade förvirrat/irriterat på mig.

- Jag vill inte ta den här diskussionen just nu, tack för att du hämtade mina kläder. Sa jag och tog tag i väskan.

- Jag vill se dig nere om 10 minuter. Jag skulle precis säga emot fast sedan kom jag på att han äger mig så det är inget att säga emot.

- Okej. Svarade jag och stängde dörren efter mig. Jag slängde väskan på sängen och öppnade den. Alla mina kläder och skor jag hade packat igår var här. Jag tog ut ett par blåa jeans och en långärmad tunn svart tröja över samt underkläder och gick in i badrummet. Jag tog av mig den korta klänningen och hoppade in i duschen. Jag stod inte så länge under vattnet, efter tio minuter hoppade jag ut torkade mig snabbt och satte mig kläderna för att gå ner. Jag tog långsamma steg ner mot trappan med blicken på mina svarta strumpor.

- Jag trodde jag sa åt dig att komma ner om tio minuter inte femton minuter. Sa han och kollade snett på mig.

- Förlåt. Mumlade jag sarkastiskt och ställde mig framför honom.

- Vad väntar du på? Sitt. Sa han och kollade konstigt på mig. Jag satte mig på stolen och kollade ner på den tomma tallriken. Jag har aldrig matlust och det värsta är nog på morgonen.

- Ska du inte äta? Frågade han och tog en tugga från sin macka. Jag skakade på huvudet och kollade upp mot honom.

- Jag är inte hungrig. Svarade jag ärligt och lutade mig tillbaka på stolen.

- Jag kommer vara efter dig tills du äter. Sa han och tog en till bamse tugga. Meningen fick mig att le och allt fick mig att tänka på förr, när jag var sexton.

- Vad bra att man har fått en extra pappa. Kunde jag inte låta bli att säga. Han skrattade till och kollade på mig med ett leende.

- Kommer du ihåg när jag sa till att jag vill att du ska vara dig själv? Frågade han och tittade på mig.

- Mmm…

- Det var just det här jag menade. Sa han och tog tag i min hand som låg på bordet. Jag drog snabbt bort min hand och kollade ner på bordet.

- Gjorde jag något fel? Frågade han och kollade oroligt på mig.

- Är inte van med sådana grejer. Svarade jag ärligt och försökte undvika ögonkontakt.

- Visst. Svarade han besviket och drog tillbaka sin hand på plats. Jag gav en lätt suck och såg mig omkring.

- Är det något speciellt du vill göra? Frågade han och kollade på mig med ett leende.

- Kan vi gå ut? Frågade jag och kollade på honom med hopp i ögonen, jag har varit fast i 3 år i ett rum och om jag fick gå ut var det någon klubb Steve ville gå till eller balkongen.

- Vart?

- Bara ut, jag tycker inte om att vara inomhus.

- Okej, kom då. Sa han och ställde sig upp. Jag ställde mig också upp och gick mot hallen.

- Jag ska bara hämta skorna från väskan. Sa jag och småjoggade upp för trapporna. Jag öppnade min väska tog ut ett par sneakers satte på mig dem och sedan skuttade jag ner för trapporna.

- Det gick fort. Sa han med mobilen i handen. Jag nickade som svar och gav en suck.

- Vill du åka bil eller prominera i området, det är väldigt tyst här jag är den ända som bor i området.

- Jag går. Svarade jag kort och kollade ner på mina skor.

- Okej, kom då. Sa han och öppnade ytterdörren, friheten. Vi började gå mot en stig som ledde oss till en liten skog/trädgård. Justins mobil började ring.

- Jag måste ta det här, fortsätt gå du. Sa han och tog en annan väg. Just nu var det bästa tillfället att springa bort från allt, starta ett nytt kapitel fast det var något som höll mig kvar, något som sa till mig gå inte, stanna kvar du kommer hitta din lycka i livet här. Vilken lycka? Helvete säkert. Jag började gå mot en sjö som var nära stigen. Jag ställde mig framför sjön och kollade ner på vågorna som kom då och då. Man kunde se horisonten på andra sidan. Sommaren man ser på bilder i internet är nog bara i drömmar, för det skulle aldrig hända mig. Ibland brukade jag undra, hur Alisha och Jenna lever. Lever det också i ett helvete eller lever dem i paradiset?

- Vad tänker du på? Frågade Justin bakifrån mig och jag hoppade av rädsla.

- Inget. Svarade jag snabbt och vände mig om.

- Säkert?

- Säkert. Försäkrade jag och drog en hand igenom håret.

- Vill du gå hem? Frågade han och sträckte ut handen.

- Mmm… svarade jag och tog tag i hans han.

 

Jag stod framför spegeln i mitt rum och speglade mig. Idag skulle jag och Zack på dejt och bara tanken gjorde mig galen. Jag testade en vit kort klänning med bruna lädersandaler, man får väll hoppas han gillar outfiten. Ingen var hemma så det betyder full frihet. Båda mina föräldrar var i jobbet och min lillasyster var hos en kompis. Jag skuttade fram till badrummet tog ut min sminkväska och locktången, medan den höll på att värmas upp gick jag mot min mobil, ett oläst meddelande ”Hej sötnos, jag kommer och hämtar upp dig om två timmar, ändrade planer :* /Zack"

TVÅ TIMMAR?? TVÅ FUCKING TIMMAR??!! Jag hade fått sms:et för två timmar sen! Fuckade mobil.

Jag fixade till håret snabbt, sminkade mig lätt och gick ut igenom ytterdörren. Zack stod där med sin bil väntande på mig.

- Vad tog dig sån tid? Frågade han och gick emot mig.

- Eh, min mobil krånglade, fick sms:et för någon minut sen. Svarade jag och la en slinga hår bakom ena örat.

- Det är okej, du ser bra ut. Smickrade han och slingra en arm runt min midja.

- Tack... Viskade jag och kollade ner.

- Kom vi går... Sa han och tog tag i min hand.

Jag gick efter honom satte mig i bilen.

- Vart ska vi? Frågade jag nyfiket medan jag satt på bilbältet.

- Det får du se… sa han testande och startade bilen. Bilen började åka mot olika gator jag inte kände igen.

- När måste hem? Frågade han och kollade snabbt på mig.

- Hur långt tid har du planerat det här ska pågå? Frågade jag innan jag svarade.

- Imorgon? Sa han som om det verkade den mest självklara grejen i världen.

- Okej, visst! Svarade jag snabbt. Jag tog ut mobilen och sms:ade mamma ”Hej mamma, ska sova över hos Stefani idag, tjejkväll! Puss :)” Skicka. Jag började leta efter Stefanis nummer. ”STEF BEHÖVER DIG! Ska ut på dejt nu med Zack! Iiiii! Vi komma vara här till imorgon jag sa till mamma att jag skulle sova över hos dig så pls om hon frågar säg att jag är där! Love ya!” Skickat. Jag pustade ut och la ifrån mig mobilen.

- Är allt under kontroll? frågade han. Mobilen bredvid mig vibrerade 2 olästa medelande. ”Är jag alltid den sista som vet eller? Visst ha det super med Zack och när du kommer tillbaka måste vi ha girl time! Din mamma ringde nyss allt är under kontroll, Love ya!  ;)- Stefani” och det andra var från mamma. Behövde inte öppna den visste redan vad det skulle stå. Jag la ifrån mig mobilen för gått och vände blicken mot Zack.

- Allt är bara perfekt. Svarade jag och pustade bekvämt ut.

- Bra, vill inte att någon ska störa oss ikväll…sa han och höll kvar blicken på vägen. Jag kollade först lite konstigt på honom fast innan han hann märka vände jag mig om mot fönsterrutan med meningen han sa i tanken. Några minuter passerade och bilen stannade. Jag kollade ivrigt runt omkring och insåg att vi var i en skog mitt i ingen stans. Framför ögonen på mig var det en stor trästuga med en lite altan.

- Kommer vi vara här? Frågade jag och kisade mot honom.

- Är det något fel med det?

- Nej, nej, hehe, undrade bara…. Svarade jag och tog ut min mobil. Ingen täckning, fuck!

- Eh Zack, det finns ingen täckning? Sa jag och höll upp mobilen.

- Bra! Det var därför jag valde att komma hit. Sa han och tog tag i min hand.

 

Vi hade ätit en god middag han hade förbrett innan vi kom hit, jag satt på soffan i hans famn medan vi tittade på en komedi film. Mina ögonlock började långsamt bli tunga.

- Kom, jag ska visa dig sovrummet… sa han och ställde sig försiktigt upp. Jag ställde mig upp och gick efter honom, vi korsade vardagsrummet och kom fram till ett litet sovrum med en dubbelsäng.

Zack vände på mig hastigt och tog tag i min nacke. Hans läppar attackerade mina och ett svagt stön kom ut från mig. Han attackerade min nacke och samtidigt försökte han ta av mig klänningen. Jag hjälpte honom på traven och i minde en 5 minuter var hans tröja också på trägolvet.

Zack la mig försiktigt på sängen och sög på ett ömt ställe i nacken. Det ända jag hoppades på var att det inte lämnade märke efter.

- Zack… började jag försiktigt för att få hans uppmärksamhet. Han vända sig och kollade rakt in i mina ögon.

- Snälla… säg inte att du gör det här bara för du är… kåt? Viskade jag och kollade blygt mot honom.

- Jag gillar dig Jenna, jag är inte som alla killar du har träffat.. tro mig… svarade han och la sina läppar långsamt på mina.  Jag accepterade kyssen och la mina händer på hans nacke. Kyssen blev bara allt hetare och våra tungor började slås. Min klänning var nu på golvet med Zacks tröja och jeans. Jag låg med bara underkläder under honom och med värdens bästa syn över mig. Jag kände hur han började leka med kanterna på mina trosor.

- Är du säker? Ville han försäkra.

- Ja… svarade jag med all mod och tog av honom boxern. Han gjorde samma sak med mig, Zack tog av mig bh:n och började försiktigt suga på min ena bröst. Sedan gled mina trosor ner och jag började fega ut, ville jag göra det här?

 - Är du säker? Frågade han igen.

- Ja… svarade jag och gav honom ett leende.

- Det kommer göra ont i början…. Sa han och gav mig en kyss på läpparna. Jag kände hur något kom in i mig och jag fick kramp över hela kroppen, jag spände mig hårt och tog grepp i Zacks rygg.

- Slappna av, du kommer gilla det… viskade han i mitt öra och började suga på min underläpp.

Det kändes som om att vi stannade i stunden och allt annat runt oss fortsatte. Jag kunde beskriva min känsla som fyrverkerier i mig. Minuter, timmar gick och jag hade inte fått nog. Zack la sig bredvid mig och la ett täcke över oss.

- Du var fantastik ikväll… viskade han och la en hand över min kind.

- Tack… svarade jag generat och la min hand över hans.

- Jenna…

- Ja? Svarade jag och kollade upp mot honom.

- Jag vill ta det till nästa nivå… sa han och tog tag i min kropp och la den tätt intill honom.

- Jag med… svarade jag och kände en stor lycka över hela min kropp.

- Sov gott… viskade han i mitt öra och gav mig en puss på kinden. Jag log för mig själv och stängde ögonen. Lyckan har nog vänt för dig Jenna…

 

 

Det har pågått något med Joseph som gjorde mig fundersam. Han hade tagit mig till en jätte mysigt sommarhus och inget har hänt mellan oss, det var inte så att jag var desperat fast han hade inte ens kysst mig sen bilresan. Han hade förändrats helt och hållet. Jag visste inte ens om jag kunde prata med honom. Det var en sådan ilska i hans ögon som gjorde mig rädd. Jag hade precis kommit ut från polen. Jag satt på soffan med handuken runt mig. Joseph har inte släppt mobilen från sikte sedan vi kom, han hade bettet sig så konstigt, jag kände inte ens igen honom.

- Joseph, vi behöver prata! Sa jag modigt och ställde mig upp.

- Vad?! Gå och sätt på dig och sen pratar vi! Sa han irriterat med mobilen i handen.

- Jag ville bara att du skulle ta ett bad eller en dusch för att lugna ner dig… sa jag och la mina händer på hans bröst.

- Ja, ja, okej… svarade han och drog en hand igenom håret. Han gick in i duschen och lämnade mobilen kvar på bordet. Jag småsprang mot den och kollade in senaste meddelande, Vem fan var Kesha? Jag öppnade meddelandena och läste vad det hade skrivit till varandra.   

Kesha: Jag vet allt Joseph! Det är lika gärna du kommer tillbaka till mig.

Joseph: Vad snackar du om? Sms:a inte mig!

Kesha: Hemligheten? Haha, stackars flickvän om hon får veta.

Joseph: Du är sjuk! gå och skaffa hjälp!

Kesha: Joseph det är bäst att du kommer tillbaks till mig, annars får din tjej veta ALLT! Du har på dig en vecka!

Joseph: FUCK YOU!

Kesha: I wish!

Vem fan var den där Kesha? Jag vet inte hur hon ser ut fast hon har redan gått mig på nerverna, och vadå för stora hemlighet? Han hade också sms:at med någon som var okänd.

Okänd: Joseph, du har inte varit aktiv ett bra tag, vi kommer sparka ut dig om du inte kommer tillbaka.

Joseph: Jag har tjej och allt, jag vet inte om jag kan klara det.

Okänd: Med då får du ingen cash.

Joseph: Kan jag få tänketid?

Okänd: En vecka har du på dig Joseph Morgan, inte mer.

Vad var de här för skumma personer Joseph sms:ade med. Jag ställde mig långsamt upp och la ifrån mig mobilen. Småsprang till rummet bytte om till hemma kläder och satte mig på soffan igen. Joseph kom snabbt ut från badrummet med en handduk runt midjan. Hon kollade på mobilen och sedan på mig.

- Har någon ringt? Frågade han snabbt.

- Vem menar du? Frågade jag som om jag var dum i huvudet.

- Spela fucking inte dum svara bara, har någon ringt eller inte?

 - Nej! Ingen jävel har ringt, och vem fan är Kesha?! Och vad är det för hemlighet ni skriver om?! Sa jag argt och ställde mig stadigt upp.

- Du har rotat i mina privatgrejer! Sa han och tog två steg närmare mig.

- SÅ du snackar med en tjej bakom min rygg, ni har hemligheter, du höjer rösten framför mitt ansikte, vi har varit ihop i tre och du har något privat?! Wow Joseph var det därför du tog mig på semester? För att lägga märke på vad du egentligen håller på med?!

- ALISHA HÅLL BARA DIN FUCKING KÄFT! Skrek han och slängde en arm i luften. Jag hade fått nog. Jag gick snabbt till sovrummet packade min väska, ringde en taxi som skulle ta mig här ifrån.

- Du vågar inte ta ett steg ut härifrån?! Skrek Joseph från vardagsrummet. Jag gick med bestämda steg med resväskan i ena handen.

- Annars? Sa jag utmananade och kollade ilsket på honom. Jag kända honom tillräckligt han vågade inte lägga en hand på mig han var för svag. Han vända blicken och kollade ner. Jag gick ut igenom ytterdörren och såg taxin stå framför mig. Jag slängde in min väska och satte mig i bilen.

Igår kväll var jag med grabbarna i ett kasino bar och fick hem en tjej. Det var nog därför jag hade en tjej som låg bredvid mig just nu. Jag satte mig långsamt upp och gick mot badrummet. Igår kväll var en lång kväll för mig och nog för Kayla också, hon hade ju varit ensam hemma från tre tiden tills dagen efter. Och det märkliga var att hon inte hade gå ut från sitt rum, Kayla borde vara utsvulten just nu. Jag gick ut från badrummet satte på mig en vit t-shirt och ett par hängiga jeans, och gick ut ur mitt rum. Jag knackade på Kaylas dörr fast fick ingen respons. Jag öppnade försiktigt dörren och hörde vattnet som rann ner från duschen. Jag satte mig på sängen och kollade mig runt. Rummet såg orörd ut, som att hon hade kommit idag. Några minuter passerade och Kayla kom ut med en handduk runt sin kropp.

- Va fan gör du här? Frågade hon panikslaget.

- Chillar. Svarade jag och la huvudet på sned.

- Okej, fast kan du vara vänlig att gå ut, ska byta om. Sa hon och pusta ut.

- Nej, det är okej, jag kan vara kvar. Sa jag smickrande och kollade upp och ner på henne.

- Du är hopplös… mumlade hon tillräckligt högt så jag hörde och tag sina kläder från garderoben. Jag ställde mig upp och gick emot henne. Hon stelnade till när jag bara var några centimeter ifrån henne. Jag gick långsamt mot hennes läppar och innan de hann nudda så drog hon sig ifrån. Hon kollade panikslaget bort och försökte smita undan.

- Du är min och jag gör vad jag vill med dig…. Viskade jag och la mina läppar mot hennes mot Kaylas vilja. Det gick bara några sekunder innan hon drog sig ur för gott och gick tillbadrummet för att byta om. Vad i helvete håller jag på med? Jag gick ut från henne rum och ner till köket. Gick raka vägen till vardagsrummet o slängde ner mig själv på soffan. Vad höll jag på med egentligen? Vad flög i mig? Varför kysste jag henne? Alla frågor kom på en gång och jag stod inte ut. Jag gav ett ilsket vrål och slängde skålen som stod på soffbordet på golvet, den gick sönder och det ända man såg var miljontals glasbitar.

- Vad står på tok, babe? Frågade tjejen jag hade legat med igår och kom emot mig.

- Inget, låt mig vara. Svarade jag lite lugnare och vända bort ansiktet.

- Det där kallar jag inte inget, min älskling mår inte bra… vad har hänt? Frågade hon och höll om mina kinder. Jag kollade först in i hennes ögon, man kan inte prata ut till horor, och sedan kollade jag upp på trappan. Kayla stod där och stirrade på oss. När hon såg att jag märkte så gick hon ner för trappan och jag hörde ytterdörren öppnas och sedan stängas. Jag ställde mig hastigt upp och till ytterdörren. Hon stod i terrassen och kollade sig omkring. Jag stängde dörren efter mig och hon la märke att jag var där. Hon började gå bakom huset och jag följde efter. Hon slutade gå och vände sig mot mig. Jag gick fram emot henne och stannade framför hennes ansikte.

- Justin vad vill du? Frågade hon efter en evighet.

- Inget. Svarade ljög jag. Jag ville ha henne.

- Varför är jag här då?

- För jag vann dig. Svarade jag ärligt.

- Bryr du dig om mig? Frågade hon och innan jag hann svara svarade hon åt mig.

- NEJ! Fast sanningen var att jag brydde mig.

- Exesterar jag i din värld? Frågade hon igen fast så klart svarade hon åt mig.

- NEJ! Det gjorde hon hela tiden, hon var den ända jag tänkte på.

- Vill du ha mig?!

- NEJ! Så varför är jag hä- Innan hon hann säga klart sin mening attackerade jag mina läppar på hennes och la mina händer runt hennes nacke.

 - Jag gillar dig, fattar du inte det? Sa jag och kollade på henne.

 

 

 

kap. 10 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...


Jag satt på mig skinnjacka under den ett vitt linne och ett par svarta jeans. Jag tänkte absolut inte ha på mig en kostym, skulle se ut som en tönt. Jag fixade till mig vaxade håret och gick tillbaka till bilen. Klockan var redan nio jag åkte precis ut från huset. Jason kommer döda mig.  Jag ökade farten för att komma i tid. Eftre tio minuter var jag på plats och det ända man såg var män i kostymer och kvinnor i balkänningar. Det kändes som att det var ett bröllop vi gick till. Jason stod vid några snubbar medan Markus och Alex var med sina brudar i baren, vad chockad man blir. Jag gick med bestämda steg till Jason. När jag kom fram slutade han prata med snubbarna och kollade på mig.

- Vad är det? Frågade jag och kollade bekymrat på honom.

- De finns en snubbe som heter Steve som gärna vill spela med dig. Sa Jason glatt.

- Varför just mig? Frågade jag.

- Jag har ingen aning, men gör det, spela med honom. Sa Jason övertygande.

- Varför? Frågesatte jag igen.

- FÖR ATT han förlorar snabbt och du får en tjej du äger! Sa han som om jag aldrig har blivit erbjuden ett sådant förslag.

- Visst, visst, jag kan väll släppa en tjej fri… sa jag och slängde med armen i luften.

- Du ska träffa honom om två timmar. Sa Jason och vände ryggen för att gå. Jag gav en lätt suck och gick till baren där Alex och Markus var med sina tjejer.

- En whiskey. Sa jag till mannen som jobbade i baren och vände mig mot Alex.

- Forever alone människa. Sa han och skratta.

- HA- HA- HA, gud vad mycket jag skrattar… sa jag sarkastiskt och tog en klunk från min whiskey.

- Men det är okej bro, ikväll kommer du hitta din drömtjej. Sa Alex och klappade mig på axeln.

- Aa säkert… sa jag och tog en annan klunk.

- Träffade både du och Markus era tjejer här? Frågade jag smickrande och satte mig på en barstol.

- Jag träffade Anna här, fast Markus är en sån tönt som träffade sin tjej på något ställe och det började med dejt och aa, han är ju en tönt så han gör allt på ett töntigt sätt. Sa han och gav en självklar blick. Jag himlade med ögonen och vände blicken till alla som spelade i salen. Alla män hade runt tio tjejer runt sig. En man med cirka 20 tjejer kom in med en stor entré. Alla tjejer hade svarta korta klänningar med minst tio centimeters klack. En av tjejerna påminde mig om någon. Jag skakade till tankarna och vände mig om för att se Alex. Wow, det var inte bästa tillfället att vända på sig. Jag tog en sista klunk och ställde mig upp för att ta en rundtur i den här gigantiska salen. Folk skrattade, festade, skrek av lycka, tog sönder grejer av ilska. Det kändes som om att jag var med i en film och det här var en inspelning för en scen, fast nej. Det här är verkligheten och jag vet inte om det är en fin slut.

- Nej, det där är så oschysst! Ropade jag och la armarna i kors.

- Men kom igen gör bara det! Ropade han tillbaka och skratta.

- Nej, tro mig jag gör inte det… jag är höjdrädd Zack! Skrek jag högt och kollade ner från klippan.

- Vattnet är varmt! Jag fångar dig, tro mig! Ropade han som svar och sträckte ut armarna. Jag tog ett djupt andetag och kollade ner. Jag tog några steg tillbaka och småsprang fram och sedan hoppade jag med stängda ögon. En obehaglig känsla kom i magen och första tanken i mitt huvud var jag vill inte döö!!  Min kropp var under vattnet och två minuter efter var jag uppe på land.

- Hur kändes det där? Frågesatte Zack och kollade på mig med ett stort leende.

- Hur det där kändes? Jag höll fan på att skita på mig där uppe! Sa jag och kollade på honom med stora ögon.

- Varför gjorde du det då? Frågade han igen. Jag gav en suck och kollade på honom, jag gjorde det för honom. Jag gjorde det för att komma ner hit, med honom. Jag ville inte att han skulle tro att jag är en stor fegis, och det var just det jag var.

- Jag utmanade bara mig själv, varför skulle jag annars göra det? Frågade jag som om det var den mest självklara grejen i världen.

- Du kanske gjorde det för att komma ner till mig? Sa han smickrande. Ja, det gjorde jag.

- Nej, skitsnack! Sa jag och stänkte vatten på honom.

- Ja säg det du, ska vi gå upp och torka oss? Frågade han och började simma till land. Jag nickade som svar och simmade bakom honom. Jag ville bara skrika, hålla hemligheter är svårt. Han var framför mig, jag kunde bara säga rakt ut Zack jag har varit dö kär i dig, ska vi ut på dejt? FAST NEJ. Jag är en fet fegis som alltid väntar på att killen ska bjuda ut och i slutändan är det alltid jag som förlorar. Killen går och behandlar som luft. Jag ville inte riskera att Zack också skulle glida ur mina händer.

- Du tänker mycket… sa han medan han torkade sig.

- Hur vet du det? Frågade jag utmanande och tog tag i min handduk.

- Du är alltid borta i dina tankar..

- Zack… började jag och kollade ner på mina tår.

- Vill du gå ut någon? Avbröt han och gav mig ett leende.

- Dejt, eller? Frågade jag nervöst och hade blicken på samma ställe.

- Aa? Jag brukar inte gå ut så ofta med tjejer, så varför inte ge det en chans? Sa han och log lite större.

- Okej. Viskade jag tyst. Herre gud jag måste nog nypa mig minst tusen gånger för verkligen se att jag inte drömmer, jag går på moln just nu och jag hoppas att jag inte ramlar där ifrån.

Jag satt i baksättet med mobilen framför ögonen. Jag satt och sms:ade Wilma medan Joseph höll på att förbreda något. Jag fick inte veta vad han höll på med fast just nu brydda jag inte mig. Jag och Wilma hade inte skrivit till varandra sen dagen jag planerade festen. Kommer inte ihåg så mycket av den dagen fast det är inget att gräva ner på. Klockan var snart halv tio på kvällen och Joseph har inte dykt upp en. ”Nej men vad söta, hur träffades ni egentligen? ALISHA OM VI INTE TRÄFFAS SNART KOMMER JAG DÖÖÖDA DIG!” jag log mot medelandet och började knappa på skärmen.

-flashback-

- Kom! Sa Joseph och sträckte ut sin hand. Jag tog tag i hans han och klättrade upp på klätterställningen.

- Alisha, jag har tänkt på oss… började han och kollade på mig. Jag tittade ner på mina bara knän och började vifta på ena benet.

- Och… pausade han och tog ett djupt andetag.

- Jag vill göra dig min. sa han och tog tag i min andra hand. Jag log mot honom och gav en lätt suck.

- Jag blir din och du blir min…. Viskade jag och log mot honom.     

-nutid-

Joseph hoppade in i bilen med kinesisk mat i händerna.

- Här, det kommer bli en lång resa… sa han och satte sig bekväm framför ratten.

- Va? Vart ska vi? Frågade jag och tog emot påsarna.

- Överraskning, ät nu och sen försök att sova eftersom det kommer att bli en lång kväll för dig. Sa han och åkte ut på bilvägen. Jag öppnade påsen och tog ut alla plastförbakningar.

- Ska du inte äta? Frågade jag och tog en stor tugga från nudlarna.

- Jag har redan ätit. Sa han kort och satte på radion.

- Okej? svarade jag bekymrat och kollade på bakspegeln.  Han ögonbryn var ihop knutna och han verkade vara irriterad.

- Babe? Mår du bra? Frågade jag osäkert och la min hand på hans axel. Jag gav en tung suck och kollade på mig via spegeln.

- Ja. Svarade han och pustade ut.

- Okej… mumlade la ifrån mig maten. Jag hade inte lust att äta när jag kände oro i luften. Jag lutade mig mot fönsterrutan och kände hur tunga mina ögonlock blev tills allt blev svart.

Jag satt förberett framför pokerbordet med någon som heter Steve framför mig. Han var tjock och hans ansikte var inte världens finaste, det var runt 5 fem tjejer som cirkulerade runt honom medan han satt belåten på stolen med sin whiskey i handen. Jag kollade runt omkring mig tills en lång kvinna kom fram till oss.

- Starta, Steven Mack, hur mycket satsar du? Frågade hon och kollade på Mack.

- Hundra tusen och en tjej. Sa han och kollade stolt på mig.

- Justin Bieber, hur mycket satsar du? Frågade hon och gav mig samma blick.

- En halv miljon. Sa jag och lutade mig tillbaka på stolen med samma blick Mack gav mig.

- Wow Bieber, det är inte dumt att spela med dig… skrattade han.

- De du. Svarade jag och fejk skrattade. Spelet börja och kvinnan började dela ut våra kort. Jag la upp mina första kort och såg hur han gav mig ett stort leende.

- 3 Spader, Steven Mack vinner första omgång, vill ni fortsätta? Frågade hon medan alla mina pengar jag hade lagt på bordet försvann till Mack.

- Jag satsar en miljon. Sa jag desperat och kollade på Mack. Han fick ett stort leende på läpparna och viskade något till en av sina tjejer.

- Okej. pengarna är på bordet, ni kan börja. Sa kvinnan och stod i position. Vi spelade i minst en timme, till slut vann jag tillbaka mina pengar plus hans bud.

- Bra spelat Bieber, man vill verkligen göra affärer med dig. Sa Mack och ställde sig upp.

- Man kan väll också samma sak med dig Mack. Sa jag och ställde upp för att skaka han med honom.

- Har sagt till att dem ska fixa henne? Frågade han en av sina tjejer.

- Hon är redo och klar för att gå. Svarade hon och log stort mot mig.

- Vem är redo att gå? Frågade jag nyfiket.

- Din slampa. Svarade han och skrattade mörkt. Jag höjde ögonbrynet och sedan skratta jag själv. Ikväll blir det nog en lång kväll.

- Kommer ni vilja ha tillbaka henne? Frågade jag medan vi var på väg till rummet för att hämta henne.

- Nej, hon är din för gott, hon har redan gjort klart med problem till oss. Sa han och pustade ut. Vi stannade framför rummet och han lät mig inte gå in.

- Sätt ögonbinden på henne. Beordrade han en av tjejerna som var runt honom. Hon gick in och efter några minuter kom hon ut.

- Klart. Svarade hon snabbt och kollade smickrande på mig. Vi gick in i rummet och tjejen stod vänd mot oss s man bara såg hennes rygg med ögonbindel på.

- Jag har tyvärr inte testat henne för dig eftersom hon är för envis, hoppas det blir bra med en äcklig oskuld. Sa han och vände på henne hårt från armen. Fast hon hade ögonbinden så visste jag vem hon var… Kayla…

- Det är okej, jag sköter om det. Sa någon och tog tag i min arm. Jag ryste av ilska samt rädsla. Jag var inte kvar hos Steven Mack. Mannen jag hade jobbat hos sedan jag var sexton år, jag var en leksak nu i någon annans händer.

- Får jag ta av mig ögonbinden? Viskade jag nervöst.

- Ha kvar den. Sa han och drog lite hårdare i armen. Vi gick snabbt och stannade då och då. Jag tog in mig i bilen och åkte någon stans. Jag var rädd och bad till gud att denna mardröm snart blir över. Bilen stanna och jag hörde en hård smäll, jag hoppade av rädsla.

- Kom, vi är framme. Sa han. Han tog tag i min hand och vi började gå. Mitt hjärta pumpade så snabbt så att jag trodde att den skulle hoppa från plats. En dörr öppnades och sedan stängdes igen.

- Du kan ta av dig ögonbinden nu. Sa han. Jag tog försiktigt av mig den och blinkade några gånger. Jag har haft på mig ögonbinden i över en timme och allt jag såg var svart, jag försökte vänja mig med ljuset och försiktig tittade jag upp.

- Justin… viskade jag tyst och tittade ner igen.

 

 

 
 
 
 
 
                             
 
 
 

 

 

kap. 9 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...

 

                                                     ------------- 3 år senare --------------

Man kan säga att jag och Joseph hittade varandra. Av att träffas i ett café i en park till att bli hans flickvän. Jag hade funnit något för att leva för, leva med. Han var inte bara den mannen jag älskade utan han var min. Mitt liv hade förändrats upp och ner sedan den dagen han frågade mig om jag ville vara hans. Vi hade inget gemensamt fast det var det som gjorde oss, oss.

- Babe, kom hit ett tag!… ökade hans röst från övervåningen. Jag småsprang upp och såg honom sittande på min säng med laptopen på knäna.

- Mm? Frågade jag och lutade min axel på dörrs kanten.

- När kommer dina föräldrar tillbaka? Frågade han och tittade upp på mig.

- På ett tag tror jag, varför? Frågade jag och satte mig bredvid honom för att se vad han höll på med.

- Vi kan åka bort, bara jag och du. Förslog han och gav mig en puss på näsan.

- Och vad har mina föräldrar med det här att göra? Frågade jag och fundersamt.

- Vi kan ju passa på när dom inte är här! Sa han glatt.

- Joseph, jag är inte sexton längre jag är nitton och jag bestämmer när jag ska ut eller inte, mina föräldrar har ingen rätt att lägga i sig plus så skulle de bara säga åh gumman ha så kul jag och pappa ska på företagsresa bla bla bla….

- Okeej? Vad tycker du om... Eller det får bli en hemlighet. Sa han bestämt.

- Va?!

- Förlåt älskling fast överraskningar är alltid roligare.

- Jag hatar dig.

- Jag älskar dig också! Sa hav och la en arm runt mig för att jag ska dras mot honom.

- Du är irriterande, du vet väll det? Frågade jag och kollade upp mot honom medan mitt huvud på hans bröstkorg.

- Inga problem för mig… 

- OKEJ, nu finns det ingen tid för att mysa gå och packa du så ringer jag några samtal.

- Va?! Vad ska jag packa? Vart åker vi? Vem ska du ringa? Om det är någon tjej… sa jag och pekade på honom med mördarblicken.

- Wow, ta det lugnt. Sa han och gick ut från rummet. Jag tog den största resväskan jag såg och slängde ner den på sängen. Jag visste inte vart vi skulle åka så då gäller det vinter och sommar kläder och väskorna, väskorna får Joseph bära som hämnd eftersom han inte berättade vart vi skulle åka.

- Joseph! Kom hit ett tag! Han kom in med mobilen i handen och ett leende på läpparna.

- Till vad är alla väskorna för? Frågade han och kollade storögt på varje väska minst tre gånger.

- Resan? Svarade jag som den mest självklara grejen i världen.

- Okej, vi kommer bara vara borta i en vecka, varför behöver du alla dina vinterkläder det är sommar just nu och vinterjackan behöver du verkligen inte. Sa han och höll på att plocka bort hälften av grejerna jag hade packet.

- Men berätta då vart vi ska!  Sa jag och viftade med armen i luften.

- Ta bara med dig kläder du känner dig bekväm i, den här helgen kommer bara handla om mig och dig... sa han och kysste mig. Jag log i kyssen och drog mig ut.

- Jag älskar dig…. Viskade han och drog mig till honom.

- Älskar dig också… mumlade jag mot hans bröst.

 

- Schhh, han tittar ju. Viskade jag högt och försökte gömma mig bakom böckerna.

- Men seriöst Jenna gå bara fram och snacka med honom! Sa hon högt och jag märkte hur han vände sig mot oss. Jag kollade genast ner och låssades att jag läste, matteboken? Zack var en av dem sötaste killarna i hela plugget och alla tjejer hade ett öga på honom förutom Stefani eftersom hon är en tönt som bara bryr sig om skolan fast ändå är hon mina bästa vän.

- Okej, jag går och pratar med honom! Sa hon och ställde sig upp.

- Neeeeej….  Viskade jag högt, fast lyssnade hon? Aldrig. Hon gick fram till honom och det börjar prata sedan tittade dem på mig. Jag skämdes som fan och tittade ner på bordet. Jag ser helt plötsligt en stor skugga täcka bordet, jag tittade försiktigt upp och såg Zack med ett leende på läpparna.

- Får jag sitta? Frågade han och kollade ner på mig. Jag flyttade på mig och han satt bredvid. Stefani tog sina böcker som låg på bordet och gav mig –lycka till- blicken.

 - Så, jag har sett hur du har tittat på mig så och då. Började han, jag ville bara försvinna den sekunden, har han märkt varje gång jag har tittat på honom?

- Och jag tycker att du är söt. Avslutade han, alla tjejer som gick runt i korridorerna stannade till när de såg oss och sedan fortsatte gå. Jag suckade darrande och kollade på honom med ett nervöst leende.

- Kan vi snacka om det här ute? Frågade jag självsäkert efter att ha samlat in all mod.

- Visst. Sa han och tog i mina böcker. Jag var nervös, och fjärilar i magen? Jag hade fan ett helt zoo i magen just nu. Vi gick ut till trädgården och satte oss på en bänk medan vaktmästaren stod en bit från oss.

- Snälla säg att du inte har hört vad jag och Stefani har pratat om dig? Frågade jag och hoppades att han sa jag har inte hört något.

- Jag har inte hört er snacka om såå mycket… sa han och skratta. Jag gav en suck och kollade bort mot blomrabatten som var några meter ifrån oss.

- Men jag bryr mig inte om det, så berätta lite om dig själv. Sa han och lutade sig mot bänken.

- Som vad? Frågade jag och kisade mot honom.

- Hur ska jag veta, något speciellt om just dig. Sa han och log samma gamla varma leende.

- Jag är inte så speciell som du tror, jag är exakt som alla andra tjejer, älskar romantiska filmer, är hopplös på idrott och lyssnar mycket på musik, du då? Svarade jag snabbt och kollade ner på mina händer.

- Hm, jag älskar idrott, gillar action filmer och lyssnar inte så ofta på musik. Svara han och skratta till lite.

- Wow vad lika vi var då. Svarade jag och fnissa.

- Väldigt, men jag gillar inte tjejer som har samma hobbys som mig, relationen blir tråkig då.  Sa han och la en arm runt min axel. Jag andades nervöst och nickade.

- Vad bra att vi inte har samma hobbys, inte för jag menad något du ve-

- Jag fattar, ta det lugnt. Sa han och lugnade ner mig.

- Skulle du vilja komma över nu, ingen är hemma och jag har inga syskon. Sa han och mina ögon blev stora som vattenmeloner när han bjöd hem mig till honom. Jag var så glad att jag hade på mig solglasögon eftersom om han skulle se mina ögon skulle han nog ta tillbaka frågan.

- Jag vet inte… svarade jag först osäkert för att se om han verkligen ville att jag skulle hem till honom.

- Men kom igen, det blir kul. Uppmanade han.

- Okej, visst! Sa jag och ställde mig upp för att gå. Nu visste jag att han verkligen ville att jag skulle komma hem till honom och den känslan gjorde mig galen. Jag ville bara skrika av glädjen. Vi gick mot hans bil och jag satte mig bredvid honom. Sen han startade bilen tills vi kom fram hade ingen av oss sagt ett ord. Jag var nervös så det var självklart att jag inte sa något, fast Zack? Var han också nervös eller var han bara för tuff för att prata. Zack bruka hänga med dem tuffa, dem som inte kommer till alla lektionen som helt enkelt skiter i framtiden och bara tänker på här och nu. De påminde mig om mig Alisha, Justin och Kayla. Jag var dum då och bara sprang runt efter dem som svansar. Jag var sexton och hade ingen aning vad jag höll på med eller hur min framtid skulle se ut. Fast som tur så slutade jag hänga med dem och började fokusera på mitt liv och mina problem, just nu var jag på spotlighten. Fast att vara ensam är inte heller så roligt, visst jag hade Stefani fast hon var aldrig där när man behövde henne som mest. Hon har sina egna problem hon var tvungen att lösa och varför då ägna all sin tid på mig när man inte har den tiden. Jag önskade bara att det finns någon som verkligen kommer bry sig om mig som om jag är personens allt, och jag hoppades verkligen att Zack kunde vara den personen och ge mig allt jag behöver.

- Är det något speciellt du tänker på? Frågade han och avbröt mig från mina tankar.

- Va? Eh, nej det är inget. Svarade jag kort och log mot honom.

- Jenna om det är något kan du prata ut till mig, jag är en bra lyssnare.

- Tack, fast det är inget att prata om, bara inre tankar… svarade jag med en suck.

- Svåra tankar?

- Man kan väll säga, oförglömliga tankar…

Jag badade i pengar, mitt liv kunde inte bli bättre. Jason och jag hade blivit partner sen dagen jag accepterade förslaget han hade gett mig. Tjejen jag låg med igår låg fortfarande på min säng under lakanen. Jag gick in i duschen och tvättade av mig snabbt, satt på mig ett vitt linne och ett par hängiga jeans. Fixade till håret snabbt och gick ner till undervåningen. Ikväll var det en stor invigning till en pokersal. Folk från olika länder kommer koma dit bara för att testa sin lycka och så klart kommer jag och Jason stå i centrum. Min lycka hade varit med mig varje gång mina pengar stod på spel. Jag öppnade kylskåpet tog ut ett äpple som frukost och satt mig avslappnat på soffan. Mitt liv hade förändrats dem har tre åren, tiden gick och jag började glömma bort folk. Jag började tänka mer på mig och strunta i andra. Jag kommer inte ens ihåg varför jag accepterade förslaget Jason gav mig. Men jag ångrade inte heller att jag tackade ja. För kolla på mitt liv nu? Jag är ju fan rikare en några superstjärnor som tror sig något. Tjejen som jag låg med gick ner från trappan med min skjorta på och ett smickrat leende på läpprana.

- Hej babe… sa hon tyst och gick emot mig med dom mest långsamste stegen jag har sett i mitt liv. Jag tog en tugga från äpplet och satte på tv:n. Hon satte sig bredvid mig och började leka med mitt hår.

- Ey, lek inte med mitt hår, och gå bort från mig! Sa jag irriterat fast hon brydde sig inte. Slampor. Jag ställde mig upp tog min mobil från köksbordet och gick ut. Fiskade upp min bilnyckel från fickan och låste upp bilen. Jag satte mig och tog upp mobilen.  Jag kollade på de senaste som jag hade ringt Conor och Jasons namn var de ända som kom upp. Jag tyckte på Conors namn och la på högtalaren medan jag startade bilen.

- Yo Justin, har du redan saknat mig? Frågade han skrattande.       

- Öppningen ikväll… började jag och åkte ut på bilgatan.

- Ja? Svarade han fast lite seriösare den här gången.

- Är det värt att åka dit? Frågade jag och ökade farten.

- Var det där en fråga bro? Jag och min tjej ska dit och tro mig, det finns inte någon som kommer ut från den salen utan att ha cash i handen eller brudar.

- Jag hörde det där! Hör jag Conors tjej ropa från bakgrunden.

- Fast du är den ända jag kan se! Ropade han tillbaka som svar.

- Hälsa Sam! Sa jag och skratta till.

- Justin hälsar! Ropade Conor direkt.

- Man, du kunde säga det efter samtalet, du och din tjej kommer spräcka mina högtalare.

- Sorry, men åk dit, du kommer inte ångra dig. Sa han och med den meningen avslutade han samtalet. Jag åkte till Jasons tattoo bar för att träffa grabbarna där. Vi har alltid något ställa vi samlas i California var det i gymmet och här i Chicago tattoo baren. När jag kom fram så satt killarna oh drack medan någon höll på att få en tatuering.

- Yo Justin! Sa Markus och kom emot mig!

- Ni har väll inte saknat mig för mycket? Frågade jag och höjde ena ögonbrynet.

- Dricka? Frågade Alex som i hörnet med en sin tjej i knäna.

- Ingen lust, var är Jason? Frågade jag och kollade runt.

- Han är ute för att köpa passande kläder för ikväll. Svarade Markus och lutade sig tillbaka mot fåtöljen.

- Okej? ska ni också g eller, och vadå för passande kläder? Frågade jag som om jag var den ända som inte visste vad den här öppningen handlade om.

- Så klart, sist jag var där kom jag hem med minst tio brudar och över flera tusen i fickan. Sa Alex.

- Och en av dem var Anna? Frågade jag och kollade på honom med ett smickrande leende.

- Ja, det var där jag hittade min prinsessa. Sa hon och började kyssa henne. Jag suckade och gick ut från baren.

- Vi ses där då! Sa jag och var på väg ut från affären.

- Kom ihåg, var där klockan nio! Ropade Markus bakom mig. Jag gick mot bilen och satte mig i den. Jag körde hemåt. När jag kom hem så var tjejen fortfarande i mitt hus med min skjorta på.

- Varför är du kvar?! Frågade jag irriterande och kollade ilsket mot henne.

- Vill du inte ha det igen, du vet, rond 2? Frågade hon smickrande.

- Det jag vill är att du tar dina fucking kläder och drar! Sa jag irriterat. Utan ett ord till gjorde hon det jag sa och gick ut.

- Äntligen… mumlade jag när hon gick och satte mig på soffan. Ikväll kommer bli en lång natt….

Jag satt på en stol i mitt motell rum med blicken ner och med väntan att någon skulle ringa mig eller knacka på min dörr. Jag har varit nedstämd dem här senaste åren. Alla tjejer som jobbar åt Steven (min som kallade chef) var glada över att honom som boss, dem han inte gillade la han på spel och den som vann över honom fick en tjej istället för pengar. Det var smart på ett sätt för då slipper han betala för tjejerna och förlorar inga pengar med det som gör mig mest bekymrad är vart de tar vägen sen? Blir dem fria som normala mäniskor eller bli dem instängda fast på ett annat ställe. Ikväll var det den kvällen igen. Alla tjejerna inklusive jag. Det var en stor öppning som alla måste gå till. Den här kvällen kommer bara en gång per år. Jag var med förra året. Jag stod på spel och jag visste hur det kändes. Man var nervös kallsvettig och hade ont i varenda muskel, nervositeten har nog aldrig varit högre, fast som tur vann inte motståndaren och jag fick vara kvar. Jag hade en vän här som inte gillade Steve, som mig. Hon brukade då och då komma prata med mig. Sist var igår. Hon hade berättat att Steve kommer in i tjejernas rum för att ha sex med dem. Och idag kommer han till våra rum. Jag ställde mig upp och gick mot den lilla balkongen. Frisk luften rensade mina tankar med vinden och jag fick hopp att något kommer ta mig bort från helvetet. En stark smäll hördes bakifrån mig, jag vände mig snabbt för att se vad som pågick.

- Rädd? Frågade Steve smickrande.

- Nej. Sa jag kallt och vände bort blicken från hans fula ansikte.

- Det är ju bra att höra, Kayla du är inte så välkomnande som alla andra tjejer. Började han och kliade sig i skägget.

- Aha? Svarade jag och gav en självklar blick. Jag välkomnar inte någon som håller mig inlåst i ett rum.

- Du har fortfarande låtit mig röra dig. Fortsatte han och kom närmare mig. Den meningen fick mitt blod börja cirkulera snabbare.

- Varför? Frågade han och stod så nära att jag kunde känna hans andedräkt nudda min hud.

- Jag vill inte. Sa jag och bakade bak mitt ansikte från hans. Han tog tag i mig hårt och slängde mig mot väggen så jag inte kunde komma loss.

- Släpp mig! Sa jag panikslaget.

- Varför?! Frågade han aggressivt.

- JAG SA SLÄPP MIG! Skrek jag och kände hur han smekte min hals.

- Annars? Testade han och gav mig en intensiv blick.

- Det här… mumlade jag och sparkade honom mellan benen. Han kröp snabbt till en boll och kollade ilsket på mig.

- Din jävla oskuld, du kommer vara den första som ska få en ny ägare idag! Gör dig redo din lilla slampa för ikväll, ikväll kommer du inte vara oskuld längre, han kommer inte vara lika snäll som mig han kommer fucka dig mot din vilja! Skrek han och smällde dörren hårt efter sig.

Jag sjönk ner snabbt och frustrerat på sängen och slängde närmaste grej jag såg. Han hade rätt. Ikväll kommer någon få mig och det kommer inte sluta på sättet jag vill.

 

 
 

kap. 8 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...

 

Jag satt på en stol I matbordet medan Justin gjorde sina mästerverk i köket.

- Jag är snart klar, vänta! Ropade han och satt bara där som en tönt och väntade tills han skulle komma. Jag var för lätt just nu, det kändes som att han redan har kommit in i mitt hjärta och vunnit den, med hur han beter sig så tror man det. Jag MÅSTE spela tuff ”svår” att få.

- Så, klar! Min favorit, fast min mormors är godare… tror jag.. sa han och la fram talriken framför mig.

- No way, hur mycket äter du Justin, jag äter inte upp allt det där. Sa jag bestämt och skakade på huvudet.

- Du ska äta upp varje makaronibit från talriken, annars.. pausade han och tog en tugga.

- Annars? Frågade jag och gav – vad?- blicken.

- Annars tvingar jag in maten i dig. Sa han övertygande. Jag himlade med ögonen och ställde mig upp.

- Vart ska du? Frågade han direkt.

- Hem? Ska bara ta ett glad vatten, chilla. Sa jag och gick emot kranen tog ett glas som stod bredvid diskhorent fyllde den med vatten och gick tillbaka drickande. Justin kollade på mig och börja skratta.

- Vad? Frågade jag direkt och kollade förvirrat/irriterat på honom.

- Jag har druckit från glaset du dricker ifrån. Sa han och fortsatte flina.

- Och? Jag har sagt att jag är basilskräck eller? Ewwuu var det du som drack från det glaset, måste helt klart borsta tänderna! Sa jag och ställde mig upp.

- Men kom igen!

- Bara skoja, tål du inte skämt eller? Sa jag ironiskt och skratta.

- HA- HA- jätte kul. Sa han och fortsatte äta. Jag tog en bit från pastan och kollade fundersamt på Justin.

- Är den här färdiglagad?  Frågade jag och höjde ögonbrynet mot Justin.

- Nej? Du såg ju mig när jag lagade mat baby?

- Sluta ge mig öknamn.

- Varför? Frågade han och kollade upp mot mig.

- Störande. Svarade jag ärligt och tog en till tugga och kände hur mätt jag blev.

- Okej? som du vill sötnos. Sa han och fnissa. Jag himlade med ögonen och la ifrån mig talriken.

- Ska du inte äta klart? Fårågade han och nickade mot talriken.

- Mätt. Svarade jag ärligt och ställde mig upp.

- Du ska äta upp hela talriken och vart ska du? Fortsatte han fråga. Jag kollade irriterat på honom och gav en suck.

- Hem. Sa jag kort och gick mot hallen. Jag plockade upp mobilen som låg i min väska ”Ett oläst medelande från Anonym” stod det på skärmen, FAN JOBBET! Jag öppnade medelandet och ny adress stod på skärmen i en annan stad, fuck.

- Varför? Frågade Justin och gick emot mig.

- Hade först inget anledning fast just nu har jag det, ska ut och jobba. Sa jag och satte på mig jackan och låste upp ytterdörren.

- Måste du jobba?

- Seriöst vad är helvete är det där för fråga? Så klart, hur ska jag annars försörja mig? Frågade jag sarkastiskt.

- Kommer jag se dig?

- Nej, eller jag vet inte eftersom jag kommer inte vara här i California, kommer åka till Chicago för att leverera och sedan kanske jag kommer tillbaka. Sa jag och tryckte på hissknappen.  

 - Varför gör du det gör? Och vad menar du med kanske?

- Jag kanske blir dödad på vägen, vem vet? Och jag har redan svarat på den första frågan, hejdå. Sa jag och gick in till hissen. Tryckte på bottenvåningsknappen och åkte ner. Varför frågade han så himla många frågor och varför verkade han, ledsen.

Jag kom ut från byggnaden och började gå mot tunnelbanan. Det var en lördag idag och det kryllade med mäniskor i stationen. Jag stod bland alla andra och väntade på tunnelbanan, min pistol! Kom jag på och började sms:a Justin. Om jag inte hade med mig den på arbete så skulle mina arbetskamrater se det och sedan skvallrar de till ”bossen” och jag får sparken. Jag skulle inte bli så ledsen om jag blev avskedad som en normal människa fast här så är avskedet döden. De misshandlade personen tills den dog. De gjorde så för personen inte skulle skvallra ut något t.ex. till polisen eller några vänner. Så länge man jobbade åt dem så fick man skydd och lön. Hur jag började jobba hos dom? Jo, de hade följt efter mig i ett bra tag och jag började bli orolig. Jag hade precis gjort slut med mitt ex Robert eftersom han var galen/knäpp. Hon tog vårt förhållande på fetaste allvar vissa dagar och andra brydda han inte ett skit om mig. Jag fick ett svar sms från Justin ”Va? Framför folk? Men visst... kommer…” Tåget jag skulle kliva på kom fast jag lät det gå eftersom jag var tvungen att vänta på en lat tönt. En bekant kom ut från tunnelbanan och kollade storögt på mig. Jag kisade mot personen och såg Robert?! Jag ställde mig snabbt upp och försökte gå så snabbt jag bara kan där ifrån fast han gick efter och varje steg jag tog för att komma bort från honom tog han för att komma mot mig.

- Vi måste snacka nu och det handlar inte om oss utan jobb. Sa han bestämt och ställde sig framför mig.

- Avstånd. Sa jag snabbt och tog ett steg tillbaka.

- Jag kommer inte våldta dig, ta det lugnt, ska snacka jobb. Sa hon och kollade seriöst på mig.

- Börja.

- Du har inte svarat på sms som chefen har skickat till dig det är därför han skickad hit mig.

- Jobbar du också för dom? Frågade jag chockat och höjde ögonbrynen mot honom.

- Ja idiot, det var ju där vi träffades. Sa han och skrattade humörlöst.

- Gå rakt på sak. Sa jag snabbt och kollade bort.

- Du ska inte snacka med mig på det sättet annars- avbröts han och bara var några centimeter från mitt ansikte.

- Annars vad?! Sa Justin bakifrån honom och Robert vände sig direkt för att se på Justin.

- Och vem är den här snorungen? Frågade Robert och skratta humörlöst mot Justins håll.

- Din mobil, stör han dig? Frågade Justin och kollade mot mig.

- Jag stör henne? Och vem fan är du som ska komma och skydda Kayla?! Är det här en ny kille du har särat benen åt eller? Frågade han och kollade emot mig.

- Du sa va-

- HÅLL FUCKING KÄFTEN OCH DRA ROBERT! Skrek jag och folk började titta på oss.

- Vart?! Skrek han tillbaka.

- Där du kom från, helvete! Skrek jag tillbaka. Han kollade ilsket en sista gång mot mig och sedan gick. Jag öppnade min mobil och såg ett sms som jag inte ville se ”Det är dags lilla Kayla, i natt vill jag ha dig hos mig” Jag tog ett djupt andetag och kollade bort från skärmen.

- Kayla… vad har hänt? Frågade Justin och la sin hand på min axel.

- Man kan väll säga att idag är det den sista dagen jag har all frihet i världen. Sa jag och kollade ilsket på ett par duvor.

- Vad menar du? Frågade han och tittade på mig.

- Du kommer i alla fall inte fatta… mumlade jag och kollade på de nya tiderna tågen kommer.

- Berätta!

- Asså låt mig bara va Justin! Fattar du inte eller? Jag jobbar inte hos en gammal fru som vill ha hjälp med att sälja kakor, jag jobbar hos en gangster som vill ha bitches och gör så folk säljer knark och idag blir jag hans bitch! Viskade jag högt och argt tillräckligt så han hörde och hoppade på tåget.  Jag satte mig vid fönstret och såg Justin stå kvar i samma ställe jag lämnade honom i, vad händer?

Jag satt på databordet och fortsatte plugga inför ett prov jag hade imorgon. Asså ugh. Jag hatade verkligen skolan och sitta i mitt rum och plugga gjorde det inte bättre.

Jag fick inte gå ut, använda datorn eller mobilen. Jag ville så gärna veta vad som hända med Kayla, Justin och Alisha fast med en mamma som övervakar en varje fem minuter… mitt liv var bara så trist och hur roligare blir det och jag fortsätter med samma gamla vanor?

- Jenna! Stefani står utanför dörren! Ropade mamma från bottenvåningen.

- Kommer! Svarade jag och ställde mig snabbt upp och joggade ner för trapporna. Mamma avslutade sitt lilla samtal med Stefani och gick medan jag gick emot henne.

- Hej, det var länge sen! Sa jag och kramade henne.

- Ja det var det, eftersom du lämnade mig ensam i den där jävla festen… viskade hon argt och gav mig en mördar blick.

- Sorry, du vet inte vad som hände… sa jag och log mot henne.

- Vill inte veta. Sa hon bestämt och la armarna i kors.

- Justin… började jag och hennes ögon öppnades som om att hon såg ett spöke framför sig.

- Berätta allt nu… viskade hon och kollade jätte intresserat på mig.

- Mitt rum, MAMMA STEFANI KOMMER IN VI KOMMER VARA I MITT RUM! Ropade jag ut och båda jag och Stefani småsprang upp till mitt. Hon satte sig snabbt på min säng med en duns medan jag låste dörren.

- Berätta! Sa hon högt.

- Schhh.. okej, kommer du ihåg när han skickade iväg dig?

- Ugh, aa, hatar honom, den där fucking bö-

- Okej, okej, vi fattar, vill du veta eller inte? Avbröt jag henne och gav blicken –jag ändrar mig vilken sekund som helst-    

- Aaa, fortsätt… sa hon och slängde en arm i luften.

- Okej, han tog mig till ett sovrum och….

- Nej du skojar?! Du är ju sjuk, vem fan förlorar sin os-

- Schhh… ja okej jag var dum, och han gillade inte ens mig, han gjorde det bara för att han var kåt… sa jag och tittade ner på mina händer.

- Snälla säg att det var första och sista gången med honom? Sa hon och höjde ögonbrynet mot mig.

- Ehh… fortsatte jag. Hon kollade storögt på mig och sedan skakade på huvudet.

- Det var bara ett misstag, Kayla blev skjuten och jag hade på mig korta shorts och han kysste mig… det bara hände… avslutade jag och suckade.

- Du är sjukare en sjuk… sa hon igen och skakade på huvudet.

- Och nu då? Vad ska du göra nu? Frågade Stefani och kollade seriöst på mig.

- Jag ska bara glömma bort allt och starta på nytt…

 

Jag satt framför Joseph i Starbucks och väntade på att någon av oss skulle säga något.

- Såå… började jag och lekte med mitt sugrör.

- Du Alisha, det var jätte kul att snacka med dig fast jag måste gå. Sa han och ställde sig upp för att gå.  Jag sa inte ett ord utan bara satt där och kollade upp mot honom på honom.

- Hejdå, ringer om jag har tid. Sa han och började gå mot sin bil han hade parkerat. Jag sa inte något. Jag satt bara på stolen och kollade ner på mitt kaffe. Vad höll jag på med egentligen. Vad ville jag? Vad sökte jag efter? Och vad var mitt mål i livet egentligen? Att sitta på att café och snacka med en kille du har precis träffat… jag vill inte ens ha något att göra med honom. Jag ställde mig upp och gick mot parkeringen. Satte mig i bilen och startade motorn, åkte ut till motorvägen och det ända jag hade på tanken var Vad ska jag göra med mitt liv?

 

För mycket information på en gång.

Jag satt i bilen med huvudet lutat mot ratten medan tankarna rev sönder min hjärna.

Vad hände egentligen? Jag startade bilen och började åka mot bilvägen. Jag ökade farten och tankarna fortsatte glöda -Jag jobbar inte hos en gammal fru som vill ha hjälp med att sälja kakor, jag jobbar hos en gangster som vill ha bitches och gör så folk säljer knark och idag blir jag hans bitch-Den meningen var det ända jag kunde tänka på. Vad menade hon? Jag hade ingen aning vad jag skulle göra, en konstig ilska började glöda i mig. När jag kom hem sparkade jag av mig skorna snabbt satte mig i soffan med mobilen framför ögonen. Jag kollade sökte efter någon som kunde hjälpa mig just nu.

-flashback-

Killarna hade precis tagit mig till ett gym, enligt dem så måste man ha jättemuskler i 16-års åldern för att impa på tjejerna och det hade jag inget emot.

- Justin, ser du killarna där? Frågade Alex och pekade på ett par snubbar som tränade som om det var på liv eller död.

- Aa? Vad är det med dem? Frågade jag och kollade skumt mot honom.

- Han dumpa sin familj som dig för vänner och just nu håller han på med andra grejer… fortsate Alex och hade blicken mot min.

- Aha okej? svarade jag ointresserad och började gå mot rullbandet.

- Justin, lyssna noga nu och ignorera inte mig. Sa han seriöst och drog mig i armen. Jag drog armen tillbaka irriterat och kollade på honom.

- Vad i fucking helvete gör du, vad vill du? Frågade jag argt.

- Justin du kommer tacka mig en dag, han jobbar med snubbar som tjänar miljoner och alltid har tjejer runt omkring sig, Han jobbar också med andra snubbar som låter tjejer sälja knark och sedan blir de deras bitches, hur coolt är inte livet då? Gratis droger, pengar som strömmar in som om det regnar, tjejer? Sa han och kollade imponerat på mig.

- Ey Bieber, kom hit ett tag! Sa en av dem och kollade på mig. Jag gav en konstig blick och började gå mot honom.

- Jason, trevligt att träffas. Sa han och sträckte ut handen till mig.

-nutid-

Jag gick frustrerat tillbaka till garaget startade bilen och åkte till gymmet. Grabbarna brukade alltid samlas där och om jag behövde dem ställde de alltid upp.

När jag kom fram små joggade jag upp för trapporna och det första jag fick syn på var Jason som höll på med lyfttyngder.

- Ey, Jason, kan du hjälpa mig med en grej?

- Så du kom tillbaka Bieber? Sa han och fick ett cheeky leende.

- Kommer du ihåg vadet du gav mig?

- Ja?

- Jag är med.


Och där fick ni eran del!

 

UPDATE!

Kategori: We are good girls and we lie...

Ny del kommer snart, ska bara skriva klart! 
Skriver 3000 ord på varje kapitel har bara 700 kvar! :)
Den kommer säkert på Måndag eller Tisdag! 
Love Ya!

Kap. 7 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...

 

Jag satt tyst på fåtöljen och efter ett tag gav Alisha upp och gick. Jag och Justin var dem ända som nu var kvar i lägenheten.

- Kayla…

- Mmm? Sa jag och vände blicken mot honom.

- Är vi vänner? Frågade han och kollade upp mot mig.

- Visst, fast ändra aldrig uppfattningen att jag inte hatar dig, för det gör jag, looovar! Sa och förlängde väldigt mycket på o:et. Han skrattade till lite och lutade sig bekvämt tillbaka på fåtöljen.

- Jag vill hem. Sa jag och gav en suck.

- Varför? Frågade han och kollade lite förvirat på mig.

- Eftersom här är det så jävla tråkigt och varför vill jag då vara här? Jag tråkar hellre hemma PLUSS så förstör du min psyk.

- Va? Jag? Aha jag fattar, du tycker att jag är så jävla sexig så det är oemotståndligt? Vill du ha mig baby så får du det, då har du inte så jävla tråkigt, ha? Frågade han smickrande.

- Euw, nej, vad gör du ens här inne när du är ensam? Frågade jag och kollade mig runt.

- Älskling jag är aldrig ensam, jag tar alltid hem en tjej som vill ligga. Sa han och höjde ett ögonbryn mot mig. Wow vad jag skrattar.

- Okej? fråga jag? Jag frågade vad du när du är ENSAM hemma inte vad du gör när du har tjejer här. 

- Jag är inte så ofta hemma, det ända jag gör här är sova.

- Va? Vart annars är du? Ifrågasatte jag och tittade nyfiket på honom.

- Ja du, jag är omtyckt av folk och spenderar min tid med dem istället för vara här inne, vadå vad gör du hemma när du är ensam?

- Jag… jag tänker… svarade jag snabbt och kollade bort.

- På? Fortsatte han.

- Livet. Svarade jag snabbt och gav en suck.

- Livet? Haha, har du ens ett liv? Sa han och skratta. Jag tog inte så illa upp av frågan eftersom hur folk såg mig, ja man kan inte säga att jag har bästa livet fast jag lever ju fortfarande och alla mina tankar var om det, hur kommer jag dö? Kommer jag värkligen orka vänta tills jag dör eller ska jag bara ta självmord? Jag påverkades mycket av folk åsikter, komentarer och påpekanden fast det var inget jag visade på utsidan.

- Ja det har jag, fast jag kanske inte har det snart… sa jag och kollade tomt på en vägg med alla tankar i huvudet.

- Vad menar du med att du inte har det snart? Frågade han oroligt?

- Har planerat ta självmord, vad tycks om det? Ska jag eller inte? Du avgör. Sa jag och vände blicken mot honom.

- Du är ju dum i huvudet… sa han och skakade på huvudet.

- Jag tar det som ett ja. Sa jag och kollade tillbaka på väggen.

- Skojar du? Frågade han efter några minuters tystnad och kom närmare mig.

- Ser jag för skojhumör nu? Frågade jag och vände mig mot honom så vi ser varandra.

- Gör du grejer du bestämer dig för?

- Ja. Svarade jag kort och fortsatte titta på väggen, han trodde säkert att jag var en psykad tjej som stirrar in på en vägg med en sådan blick fast det var jag ju inte. Jag hade tankar som slet mig inbodds, tankar som fick må dåligt psykiskt. Och det var så att det var Justin som bestämde om jag skulle leva eller inte, fast jag behövde ett till bekräftande att det inte var värt att leva och heta Kayla Stones med föräldrar som inte bryr sig.

- Gör det inte… sa Justin efter ett bra tag. Jag vände mig och kollade chockat på honom jag kunde inte bli att få ett litet leende på läpparna.

- Wow, Kayla kan le och grejer… sa han och skratta för att ändra samtalsämne.

- Men förlåt att man har känslor? Sa jag fnissa. Han gav mig ett stort leende och omfamna mig, Den första tanken som kom upp var: Va Justin? Han kan inte ha känslor för mig? Han får inte! Alla som ”älskar” mig försvinner ur mitt liv!

- Förlåt… mumlade han och drog igenom sina fingrar i mitt hår.

- Tack… mumlade jag tillbaka och rörde mig inte ur fläcken. Jag ville inte det. Jag ville vara här. Bara jag och Justin.

Jag kom precis ut från Alishas hus. Hon hade berättat det mesta för mig, det var inte så länga sedan hon åkte hem till Justin och träffade Kayla där. Enligt henne så hade något hänt mellan dem tills hon kom, jag har ingen aning vad fast jag var tvungen att ta reda på det!

Jag gillar honom, han hade sex med mig inte Kayla! Han gillar säkert också mig! Allt tänkande gjorde mig arg, jag ville bara döda den första jag såg. Kunde kärlek verkligen gör folk så Knäppa? Galna? Ja, jag tror eftersom jag blev ju så.

Jag stampade surt hem och slängde på dörren. Det första jag såg var mina föräldrar som stod framför mig med korsade armar.

- Vart har du varit unga dam? Frågade min pappa och kollade surt på mig.

- Men Eme-

- Vi har redan ringt Emelie, hon har åkt till sina kusiner det är omöjligt att du har träffat henne! Sa han argt och med en högre ton.

- Jag var med ett par andra vänner… sa jag. Just nu ville jag bara gå upp till mitt rum och slänga ner mig på min säng fast nej, här måste jag stå och argumentera med mina föräldrar.

- Vilka vänner? Frågade min mamma lika irriterat som pappa.

- Hon heter Alisha, okej? sa jag och gick förbi dem och upp för trapporna.

- Jenna Beckham! Du har en dålig attityd mot oss och du har utegångsförbud! Skrek min mamma från bottenvåningen. Jag hade ingen lust att argumentera just nu, varför bryr dem sig så mycket om mitt liv? Varför är det inte bara som Kaylas föräldrar? Skiter i mig. Kayla lever säkert livet utan att ha några föräldrar.   

 Jag smällde dörren efter mig och låste sedan slängde jag ner mig på sängen.

- JENNA BECKHAM DU SMÄLLER INTE PÅ DÖRRAR PÅ DET SÄTTET! Skrek min mamma. Jag stönade bara och rörde inte en rörelse ur fläcken.

Jag tog ut mobilen från fickan och la den bredvid mitt huvud, sekunden efter jag la den så vibrerade.

Jag drog mobilen till mig och kollade på skärmen ”Nytt medelande från Alisha” Jag låste upp skärmen och läste meddelandet ”Lägg dig inte i med vad som pågår mellan Justin och Kayla för en gång skull, fråga inte så många jävla frågor lägg dig helt enkelt inte i” Jag gav en suck och skickade ett ok!  Tillbaka. Jag slängde mobilen så långt det bara kan gå från mig och ville bara sova.

Jag och Kayla har nu suttit och omfamnat varandra eller jag omfamnat henne i ett bra tag nu. Hon hade inte sagt ett ord eller protesterat. Och det var jag glad över. Medan hon hade sitt huvud på min bara överkropp lekte jag med hennes hår och kollade på tv.

- Kayla… viskade jag och ville så gärna inte avbryta stunden. Hon svarade inte utan andades bara normalt. Jag lutade mig upp för att se hennes ansikte. Hon hade somnat. Jag fick ett litet leende på läpparna och gick tillbaka till min förra position. Medan hon sov sms:ade jag ett par vänner surfade lite och så. Jag blev glad att ha henne i närheten fast ändå så var hon världens mest irriterande och jobbigaste person jag hade träffat. Hon var som en sten med en diamant inuti.

- Ju…stin… mumlade hon.

- Jag är här… sa jag och bar upp henne till mitt. Jag la Kayla på min säng och stoppade om henne. 

- Jag vill hem… mumlade hon igen. Jag satte mig vid sängskanten och la min hand på hennes panna. Hon var varm.

- Inte nu… svarade jag och smekte hennes kind.

- Jag hatar dig… sa hon och log sömnig.

- Jag vet… svarade jag bara och la mig bredvid henne. Hon var varm och kallsvettig.

- Har du ont? Frågade jag och lyfte upp hennes huvud och la den på mitt bröst.

- mmm.. sa hon bara och klämde på min arm, varför sköt jag henne egentligen? Varför ska alltid ilskan ta över mig när jag är arg? Det är som om att det inte är jag mer. Det är en annan person som är inuti mig, som kontrolerar mig via min ilska. Det var väldigt länge sedan jag brydde mig om en person. Sedan jag och mitt ex gjorde slut så har jag slutat bry mig om folk, slutat lita på folk, bränt upp all hopp… Hon hade brutit mitt hjärta helt enkelt.

Allt började för några år sedan. Vi hade en stor konflikt med varandra, jag tyckte inte om att hon hängde med en kille som jag hatar, en idag gör jag det. Hon lyssnade inte och sa att jag skulle få se om jag bestämde över henne.

Vi hade tagit en paus från varandra eftersom hon ville andas och tänka. En augusti  kom jag hem och såg dem ligga i min säng. Jag blev jätte arg så jag slog till killen och sedan Vendela. Hon hade sedan ringt polisen på mig och jag fick all skit. Sedan den dagen litar jag inte på folk och håller mig borta från kärlek. Men vad hade Kayla gjort? Hon gjorde så jag fick ett leende på läpparna varenda gång man pratade, såg henne. Speciell.

 - Justin… viskade hon och avbröt mig från alla tankar.

- Ja? Svarade jag och tittade ner mot henne.

- Varför är du så jävla snäll mot mig helt plötslig? Frågade hon igen. Hon ger verkligen inte upp…

- Jag sköt dig Kayla, man får ett dåligt samvete av att skjuta någon… svarade jag viskande och lekte med hennes hår.

- Är det första gången du skjuter någon, eller skada någon? Frågade hon och höjde ett ögonbryn mot mig.

- Någon som jag är vän med? Ja. Svarade jag och fortsatte leka med hennes hår runt mina fingertoppar.

- Om jag hade dött? Vad skulle du göra då? Frågade hon och tittade ner.

- Försöka gå over det och sedan fortsätta leva… svarade jag lite kallare denna gång och släppta greppet från hennes hår.

- Aha… var det ända hon svarade och drog sitt hår åt sidan.

- Jag skulle besöka din begravning? Sa jag och försöka muntra upp hennes dåliga humör.

- Men tackar, då skulle du nog vara den ända. Sa hon och skratta till. Ett falskt skratt, jag kände till det eftersom glädjen i hennes ögon synders inte. Första gången jag mötte Kayla var i Alishas fest. Hon och Alisha knackade på sovrumsdörren efter jag och Jenna låg med varandra, jag ångrar mig fortfarande att jag la en hand på Jenna. Kayla var glad när hon stod bredvid Alisha.

Hon var kaxig fast inte på ett överdrivit sätt. Man kan säga att jag blev ”kär” i hennes personlighet från första dagen. Fast sedan kom helt plötsligt Vendela in och förstörde mig.

Efter händelsen mellan mig och Vendela i augusti så har jag sakta och säkert gått över allt. Fast några veckor efter festen så började hon sms:a mig igen.

 ”Justin om du vill kan du få en ny chans från mig, jag känner mig ensam just nu och behöver någon vid min sida, om du vill så kan vi glömma bort allt som hände förr och börja på ett nytt vitt blad”

Jag hade saknat henne fast efter allt hon hade gjort gick inte förlåta så snabbt. Tiden hade gått och mitt hjärta hade börjat om på nytt fast denna gång utan kärlek. Och sedan kommer hon helt plötsligt med att hon känner sig ensam det är därför hon vill ha tillbaka mig? Jag är inte en teddy björn man kan gosa med och sedan kasta. Hon var raderad från mitt liv fast det värkte fortfarande i mitt hjärta, det var därför jag började hänga med Diana, vi blev ihop fast jag hade inga känslor för henne, vårt falska förhållande var om jag skulle ta vilken tjej som helst från gatan och sedan bli ihop med henne. Vi var två helt olika personer som hade inget gemensamt. Eftersom jag blev förälskad med Kaylas personlighet kunde jag inte luras mer, men vet aldrig som hon har och kan göra. Genom att såra henne kunde jag göra henne hata mig så det inte blir något mellan oss aldrig.

Fast efter jag råkade skjuta henne så kändes det som en stor skuld som landade på mina axlar. Jag var tvungen att vara där för henne för allt var för det första mitt fel och för det andra så måste jag också lyssna på mitt hjärta, ibland.

- Har du verkligen ingen som bryr sig om dig? Frågade jag och ställde mig upp så jag satt ansikte mot ansikte.

- Nej. Var det ända hon sa och skakade på huvudet.

- Var är din familj egentligen?

- Vet inte, och jag bryr mig inte. Sa hon sorgset och tittade ner med en besviken blick.

- Saknar du dem? Frågade jag och höll i hennes hand.

- Justin… jag vill inte gå in i det, snälla kan vi byta ämne? Sa hon och gav en suck.

- Visst… beskriv mig med ett ord! Förslog jag och gav henne ett cheeky leende.

- Okeej, ehh, irriterande! helt klart! Sa hon bestämt och skratta.      

- Va? Jag irriterande? KNAPPAST! Du menar oemotståndlig? Frågade jag och blinkade lekfullt mot henne.

- Nej, jag menar irriterande som irri.tera.nde. Sa hon och skratta.

- Okej, okej, som du vill… sa jag surt och korsade händerna som en bebis.

- Men kom igen tönt, beskriv mig med ett ord! Sa hon glatt (och den här gången, glad på riktigt)

- Störd. Sa jag och skratta.

- Men vad snäll du va! Sa hon och slängde en kudde på mitt ansikte.

- Jag skoja! Sa jag och skrattade och slängde tillbaka kudden på henne.

- AKTA MAGEN! Sa hon och smekte sin mage och kollade på mig som en sur hamster.

- Man tror du är gravid, akta magen! Imiterade jag och skratta.

- HA- HA- HA.

- men vad? jag vet att jag är rolig babe. Sa jag och höjde på axlarna.

- Är du hungrig? Frågade jag och blev seriös igen.

- Nej. Sa hon och kollade tillbaka på mig med samma blick jag hade på ansiktet.

- Doktorn sa att du kommer börja äta sämre, tro mig jag kommer vara efter dig till du äter bra. Sa jag och kollade övertygande på henne.

- Men man tackar doktorn, och tro mig jag kommer äta. Sa hon och nickade övertygande med samma blick som jag hade på ansiktet.

- Okej sötnos, fast om du frågar varför jag är efter dig så vet du.

- Men man tackar att man har fått en extra pappa. Sa hon och efter några sekunder så försvann hennes leende. Var det bara för hon sa ordet pappa?

- Saknar du honom? Frågade jag försiktigt och satte närmare henne.

- Nej, varför ska jag göra det? Han gör inte det och då gör jag inte det, förresten Justin varför berättar du inte om dina föräldrar? Frågade hon och försökte byta samtalsämne så snabbt som möjligt.

- Dom bor inte här. Sa jag snabbt.

- Vart? Fortsatte hon fråga.

- Canada, jag brukade besöka dem fast de har slutat ringa mig så jag ringer inte heller tillbaka. Sa jag och gav en lätt suck.

- Saknar du dem? Frågade hon viskande och kollade på mig. Jag ryckte bara på axlarna.

- Men skit i det nu, kom så äter vi! Sa jag och tog tag i hennes hand.

- FÖRSIKTIGT! JAG ÄR JU GRAVID! Skojade hon och skratta. Vi gick till köket och jag öppnade kylskåpet och tog ut ingredienser.

- Du? Lagar mat? Omöjligt. Sa hon och skratta övertygande.

- Jag har en mormor som älskar laga mat, tro mig man lär sig när man står bredvid henne, kan du laga mat? Frågade jag och började tvätta grönsakerna.

- Så klart, jag är ju hemmafru som väntar barn? Sa hon och fortsatte skratta.

- Vem är mannen? Frågade jag snabbt.

- Du? Sa hon ironiskt och gav mig –daa Justin- blicken.

- Baby om du vill så kan jag göra dig gravid, om du vill? Sa jag och blinka mot henne.

- Men seriöst Justin! Sa hon och putta på mig o skratta.

 

- Föresten, gulligt skratt. Sa jag som komplimang och kollade på henne. Rodnade hon precis?

Jag var ensam hela dagen. Satt och tittade på film med snacks i famnen. Min mobil som låg på soffbordet började ringa och utan att ta bort blicken från tv skärmen så låste jag upp skärmen och svarade.

- Alisha. Sa jag snabbt och koncentrerade mig på vad som hände i filmen

- Hej, det är Joseph, Conor sa att du ville snacka med mig.

- Joseph vem? Frågade jag och gav all min uppmärksamhet till samtalet.

- Joseph Morgan, ska vi träffas eller vad? Frågade han.

- Aaa, just det.. aa visst vi kan träffas, idag eller? Frågade jag och ställde mig upp och ställde ifrån mig snacksen.

- Helst, vi kan träffas vid den stora parken i Center Park, okej? frågade han.

- Center Park? Aa det blir bra, vi ses om en kvart! Sa jag lite gladare.

- Ses. Sa han och la på. Jag kände inte honom fast det kommer jag göra, och riktigt bra också.

Conor hade visat mig bilder på honom och jag tyckte att han var het! Några år äldre en mig fast hoppas han har lika bra personlighet som utseende. Jag sprang upp till mitt rum satte på mig ett par jeans och en spetströja fixade till håret och sprang ut till bilen.

När jag kom fram till parken så fanns det inte så många människor, det var lätt att hitta honom. Han satt på en bänk med mobilen framför ögon.

- Hey! Joseph! Ropade jag och vinka. Han vinkade tillbaka och ställde sig upp och var på väg mot mig.


Kommer resa bort i 2 veckor så kmr nt kunna updatera bloggen, fast när jag kmr tillbaka ska jag försöka skriva så mycket jag bara kan!! Ska försöka skriva då och då om jag hinner, fast vill ju njuta av min semester så mycket jag bara kan! :) 

 

 

kap. 6 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...

 

Jag gick in till rummet och såg Kayla liggande på sängen. Hon kallsvettates och höll i en kudde hårt. Jag gick långsamt mot henne och satte mig på en stol som stod bredvid Kaylas säng.

- Justin… mumlade hon och jag fick ett litet leende på mina läppar.

- Jag är här. Sa jag och lutade mig mot henne.

- Jag…jag… jag kommer döda dig…. Mumlade hon och försökte öppna ögonen.

- Okej? svarade jag bara och smekte hennes hår.

- jag…menar…det…släpp….mig… hostade hon ut och blundade hårt.

- Har du ont? Frågade jag försiktigt och tog bort min hand från hennes hår.

- Vad tror du? Sa hon och stönade.

- okej, schhh vila dig nu… viskade jag och log lite mot henne.

- Justin… mumlade hon igen och öppnade ögonen.

- Ja? Svarade jag och lutade mig tillbaka mot stolen.

- Varför spelar du så jävla snäll helt plötsligt? Frågade hon och kollade på mig med en fundersam blick.

- Kayla, asså ja- avbröts jag och doktorn kom in.

- Ursäkta om jag stör, fast Kayla Stones måste få vila just nu eftersom hon skrivs ut från sjukhuset idag måste vi vara säkra på att hon är frisk. Sa hon och log övertygande mot mig.

- Okej.. sa jag och ställde mig upp för att gå. Jag skulle precis säga förlåt till Kayla fast sedan kom doktorn och allt blev förstört.

- Vad sa hon? Och varför var det du som gick in? Attackerade Alisha direkt.

- Inget.. sa jag snabbt och ville gå ut från byggnaden, jag ville bara hem just nu. På grund av det här så har jag inte fått sömn.

- Vadå inget? Seriöst Justin! VAD. SA. HON.

- Hon sa inget okej? hon var bara trött och mumlade mitt namn vad är det för fucking problem? Sa jag argt och gick ut från sjukhuset. Min bil stod framför entrén sen igår, jag hoppade in för att starta och åka hem.

- JUSTIN! Ropade Jenna och öppnade bildörren.

- Vad fan vill du? Brast jag ut och kollade ilsket på henne.

- Det som hände igår, betyder det nå-

- NEJ, jag sa att jag var kåt och du gick med på det, och vet du vad Jenna sluta lägga i dig så fucking  mycket och låt mig bara vara! Jag gillar inte dig, okej?! sa jag ilsket och stängde dörren startade bilen och börja åka. Jag får en konstig känsla när Jenna är närheten av mig, det irriterar mig och gör mig arg. Det är som att du träffar din fiende varje dag och verkligen prata och ha sex med en. Jag måste sluta. Jag parkerade bilen låste den och gick till min lägenhet.

När jag kom in slängde av skorna snabbt gick raka vägen till sovrummet och slängde mig över sängen. Det dröjde inte tills jag sov.

Jag låg på den hårda madrassen i sjukhuset och vänta på att doktorn skulle komma och säga att jag får gå. Jag hade ont som fan i magen. Några lätta knackningar och sjuksköterskan kom in till rummet.

- Hej Kayla, hur mår du idag? Frågade hon och kolade igenom ett par papper hon hade i handen.

- Bra, när får jag gå ut? Frågade jag otåligt och ställde mig upp och kände direkt smärtan i magen.

- Försiktigt där, jag kom för att berätta att du får gå ut om du vill, fast du ät jätte välkommen om du vill stanna kvar.

- Nej tack, jag vill gå ut nu, jag klarar inte vara en sekund till i den här rummet. Sa jag och ställde mig försiktigt upp.

- Som du vill, fast om det händer något så är det bara att ringa… sa hon och log stort mot mig. Jag sa inte ett ord utan gick ut från rummet och mötte på Alisha.

- Kay, oh my gosh, vafan hände? Sa hon direkt och kollade storögt på mig.

- Jag mår bra, just nu vill jag bara gå hem och vila… sa jag och gick ut från byggnaden.

- Vill du ha skjuts hem? Frågade hon och småjogga efter mig.

- Nej, jag klarar mig… sa jag irriterat och gick mot tunnelbana stationen.

- Nej men det är lugnt. Protesterade hon.

- Jag sa, JAG KLARAR MIG! Sa jag argt och fortasatte gå.

- Okej, ring om du behöver något… sa hon en aningen snällt. Jag vände mig och gav henne ett litet leende.

- Tack… sa jag och fortsatte gå. Jag gillade inte folk gav uppmärksamhet till mig eller visade att det brydde sig om mig. Jag skulle uppskatta det och vara jätte glad om någon gav mig det när jag var mindre fast eftersom ingen gjorde det så fortsätter jag så livet ut. Jag skulle hoppa av i statham (min gata) fast jag valde fortsätta åka, vad var det Justin skulle säga till mig? Jag var för nyfiken för att låta det gå. OCH jag skulle också slå sönder honom efter det han gjorde till mig. Man kan väl säga att det också var mitt fel FAST det var han som vred pistolen mot mitt håll. När jag kom fram tills hans töntgata hoppade jag ut och haltade mot hans lägenhet. Jag visste inte hur det kändes att få ett skott i magen fast tack vare Justin Drew Bieber så visste jag det. Varje steg jag tog kändes som att någon kastade en sten på min mage. Det var hemskt. Jag kom fram till hans port tog hissen upp till hans våning. Jag ringde på dörren några gånger tills han öppnade. Wow att se en shirtless var inte så dumt, FAST HAN VAR ORSAKEN ATT JAG HAR SÅ JÄVLA ONT!

- Kayla? Hur kom du hit? Varför gick du ut från sjukhuset? Hur mår du? Attackerade han med frågor.

- Jag mår skit på grund av dig! Sa jag högt och slängde min skinnhandväska på hans bara överkropp.

- Kom in… sa han och flinade. Med hårda kliv klev jag in och kollade ilsket på honom.

- Du skulle säga något till mig, du vet i sjukhuset, säg det…nuuu! Jag visste redan vad han skulle säga, han skulle be om förlåtelse fast det är alltid lika roligt att se det face to face.

- Jag har glömt bort det, vill du dricka något? Sitt!

- BYT INTE FUCKING ÄMNE! BERÄTTA! Protesterade jag och la armarna i kors.

- Jag kommer inte ju inte fucking ihåg har jag ju sagt, bitch! Skrek han tillbaka.

- KALLA INTE MIG BITCH!

- OCH ANNARS VAD? HA? DU SLÅR MIG? DU FÖRSÖKER DÖDA MIG?!

- JUSTIN! Skrek jag och lyfte upp armen, smärtan i magen blev stark och jag föll ner på golvet.

- Kayla, mår du bra? Frågade han direkt och sjönk ner till mig.

- Låt mig vara… sa jag snabbt och puttade bort hans händer från mig.

- Asså du är den envisaste bitchen jag har träffat… sa han och lyfte mig upp.

- JAG SA SLÄPP MIG! Han svarade inte och la mig ner på en fåtölj. Jag satt där tyst och kollade ilsket på honom med hopknutna ögonbryn. Det kändes som om att jag hade suttit på den fåtöljen i en evighet Justin gick fram och tillbaka, snackade i telefon, bytte om, gjorde hundra grejer medan jag bara satt där.

- Så vad hände mellan dig och Diana? Frågade jag och försökte inte att skratta. Han stannade till och kollade med stora ögon.

- Vill du verkligen dö? Frågade han och satte sig på soffan.

- Ursäkta? Jag? Dö? Vem är det som har pistolen ja-

- Nej, den är hos mig just nu… sa han övertygenade och lutade sig mot soffan.

-Jag vill ha tillbaka den, den tillhör mig. Sa jag bestämt och kollade ilsket på honom.

- Sorry sockerbit, fast den stannar bäst här. Sa han och tände på tv:n.

- JUSTIN! Jag fick den från jobbet jag vill ha den! Protesterade jag och ställde mig upp, fast samma sekund föll jag ner på fåtöljen igen.

- Du kan ju inte ens stå.. sa han och höjde ögonbrynet mot mig.

- Det är ju ditt fucking fel! Gnällde jag ut.

- OCH DITT! OM DU ÄR SÅ JÄVLA GNÄLLIG VARFÖR GÅR DU INTE BARA UT FRÅN MITT HUS! Skrek han till slut och en ny känsla upptäckes, sårad? Jag ställde mig långsamt upp och haltade ut mot ytterdörren.

- Jag skämta bara! Ropade han från soffan. Jag svarade inte utan öppnade dörren och gick ut från porten. Jag hade jätte ont i magen, med långsamma steg försökte jag ta mig själv till tunnelbanan. Jag var halvvägs dit fast något stoppade mig Diana. Hon kom argt emot mig.  Jag har verkligen inte lust att bråka med den där bitchen nu…

- Kayla Stones! Sa hon snabbt och strängt.

- Ja fröken? Skämtade jag och kollade på henne med ena ögonbrynet höjd.

- Jag har inget att skoja, varför gjorde du så mot mig?! Ha?! DU HAR FUCKING FÖRSTÖRT MIG! Skrek hon och puttade mig. Smärtan i magen ökades av putten och jag kunde inte hålla mina nerver i styr, hon ska dö. Min mobil som låg i fickan började låta och jag fiskade upp den snabbt för att se vem som ringer Han är död stod det på skärmen och det var Justin.

- Hallå? Svarade jag roat.

- Var är du? Det var bara ett skämt.

- Jag vet, jag är med din flickvän, kolla bara ut från balkogen du kommer nog se oss du har ju en sådan vacker utsikt. Sa jag ironiskt. Dianas ansiktsuttryck förnedrades 190 grader.

- JUSTIN?! VARFÖR SNACKAR HAN MED DIG! Brast hon ut av ilska. Samma sekund såg jag Justin stå ute i balkongen och titta på vår vackra konervisation. Jag log lite för mig själv och sedan kollade jag på Diana.  

- Va? Vad händer?! JAG SKA SNACKA MED JUSTIN, NUU! Sa hon argt och stampade mot Justins lägenhet. Hon fnittrade till och ringde upp Justin.

- Kayla? Svarade hon och skrattade.

- Din tjej kommer upp nu, haha, du borde se hennes ansikte, aldrig sett rödare i mitt liv. Sa jag och skrattade till.

- Va? Vad vill hon, kom upp! Du vill väl inte missa hennes ansiktsuttryck när jag säger att allt är slut mellan oss.

- Haha? Va? Ska ni göra slut? Det vill jag inte missa… sa jag och la på. Vad var det där? En glad Justin? Och hur fan svarade jag? Aa okej jag kommer! Som en tönt. Kayla han var personen som sköt dig! Och han var också personen som gav mig tillbaka konstiga känslor…   

Jag knackade på Justin igen och han öppnade med ett leende på läpparna.

- KOM! Jag har inte börjat snacka med henne, just nu snackar hon med sig själv… sa han och flina. Jag flinade med och klev in igenom ytterdörren. Han gick tillbaka till vardagsrummet och jag haltande efter honom.

- VA? VAD GÖR HON HÄR JUSTIN! Skrek Diana och tittade på mig.

- Jag sätter mig så får ni fortsätta med eran fina konervisation med varandra! Sa jag och gav ett falskt leende på Diana och satte mig försiktigt på soffan.

- Jag gör slut. Sa Justin bestämt och kollade seriöst på Diana.

- VA? Vad händer? Du borde fan döda Kayla, det var hon som förstörde oss! Men du? Du låter henne sitta och titta på medan vi gör slut! Vad i helvete hänt med dig?!

- Jag råkade skjuta Kayla! Okej? Du borde berätta redan från början att du var en hora, om jag skulle veta det skulle jag inte från i huvud taget bli ihop med dig eller ens kolla åt ditt håll!  Skrek han tillbaka som svar.

Jag fick en obehaglig känsla i magen, seriöst Kayla? Har du gått så lågt? Så lågt att du tittar på ett par när det gör slut? Tänk bara på vad Diana går igenom just nu, hela världen vet att hon är en hora och hennes pojkvän gör slut med henne. Jag orkade inte se på mer, varför började jag ens hänga med dem? Det var känslosamma och konstiga typer.

Jag + känslor= finns inte.

Jag ställde mig upp för att gå fast något stoppade mig.

Dianas tårar föll ned från hennes kind som ett vattenfall och Justin stod bara där och tittade på, jag kunde inte hålla mig längre. Tycker jag verkligen synd om Diana just nu?

- Justin, när du blev ihop med Diana hade du känslor för henne? Frågade jag och båda kollade chockat på mig. Men den som mest var chockad var Diana. Ingen av dem sa ett ord tills Diana öppnade munnen.

- JAG VISSTE DET! DIN FUCKING IDIOT!! Skrek Diana och föll ner på golvet. Jag fick en stor klump i magen av att se sådan hända framför mina ögon. Jag ställde mig upp och gick emot… Diana..

- Det är nog bäst att du går hem.. sa jag och ställde Diana på fötter igen.

- Tack… viskade hon och gav mig ett litet leende, jag kollade bara irriterat på henne.

- Jag hatar dig fortfarande. Sa jag snabbt.

- Jag hatar dig också… fast tack ändå..

- Varsågod… mumlade jag lite äcklat och såg Diana lämna lägenheten.

- Kayla vad va- avbröt jag Justin.

- Jag vet, jag vet, det där var så jävla olikt mig fast kom ihåg att jag fortfarande är en människa och har känslor, du var för dryg mot Diana… Allt det där påminde om mina föräldrar och jag plågas av att se något sådant ske framför mina ögon.. mumlade jag och kollade ner på mina skor.

- Du är en helt annorlundaen den Kayla jag känner… sa han bara och kollade chockat på mig.

- Jag vet fas-

- Jag gillar det…

Jenna hade varit på mig hela jävla dagen nu och frågesatt allt, från Kaylas liv till hur jag och Justin träffades. Det hade verkligen gått mig på nerverna. Jag var inte van med att ha en detektiv efter mig som frågade om allt och gick efter mig.

- JENNA HÅLL BARA KÄFTEN! Skrek jag och plockade upp en cigarett från paketet som låg på bordet.

-Men vad ska vi göra? Frågade Jenna för tusende gången..

- JAG VET INTE? Okej? jag är inte en fucking kurator! Gosh ibland önskar jag att du inte hade en mun.. sa jag och tog ett blogg från cigaretten.

- Okej, okej, men jag måste hem nu, jag sa till mina föräldrar att jag ska hem till en kompis och plugga och jag måste vara hemma i tid, får inte komma sent.

- Jag frågade inte. Sa jag kort.

- Okej, men jag går nu, BYE!  Jag sa inget utan stängde ytterdörren slängde cigarettfimpen på marken och gick emot garaget. Jag tog min bil och åkte ut till Justins adress.

När jag kom fram parkerade jag min bil och gick emot hans port. Jag kom fram till hans yttedörr och en shirtless Justin öppnar dörren. Han hade en förtvivlad min på ansiktet.

- Vad har hänt? Frågade jag och försökte läsa av hans min.

- Inget. Sa han kort och gick till vardagsrummet. Jag stängde ytterdörren bakom mig och gick efter honom till vardags rummet. Kayla satt på soffan medan Justin på en fåtölj. Jag ställde mig framför båda med armarna i kors.

- Vad har hänt? Frågade jag och kollade på båda. Ingen av dem tittade tillbaka på mig eller svarade mig. Kayla höll på med sitt bandage och Justin med sin klocka han hade på högerarmen.

- HALLÅ? SVARA FAN!

- Inget. Sa båda samtidigt och hade blickarna på samma ställe. Jag skrattade åt synen jag hade.

- vad skrattar du åt? Brast Justin direkt och kollade ilsket på mig.

 - Men kolla på er, ni ser ut som ett kärlekspar som precis har bråkat, TOR MIG, jag har sätt många filmer. Sa jag och fortsatte flina. Kayla gav en snabb blick åt Justin fast sedan tittade hon ner igen.

- Säg inte att ni verkligen har känslor för varandra? Frågade jag och slutade skratta.

- Nej. Sa Kayla direkt och kollade ned medan Justin gav en tung suck, vad har hänt med dem?

 

kap. 5 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...

 
 

Jag kom hem och la all mat i kylskåpet. La filmen jag köpte på soffbordet och hängde upp mina nya kläder i garderoben.

Jag hade köpt hem kinamat, för jag hade verkligen ingen lust att laga något eller tänka på något. Fast en sak var säker, Diana ska ångra att hon ens kom på att prata om mig, och vem kallar hon för bitch?!

Jag gick till mitt sovrum tog av mig kläderna och bytte om till en t-shirt och ett par mjukisbyxor.

Jag gick mot köket tog min mat och gick till vardagsrummet. Bara för att jag inte hade en pappa och mamma som brydde sig om mig betydde det inte att jag bodde i sopptippen. Jag hade tv och soffa som alla andra det var till sådant mina löner gick till.

 Så småningom så är hela lägenheten snart morden och snygg.

Min lön var hög och det var därför jag fortsatte med det jag gjorde, sälja droger? Jag gör vad som helst för att få pengar, jag var inte desperat fast jag behövde verkligen pengarna.

Jag satte mig på soffan med take away maten på mina knän. Satte på tv:n och där började mina gamla vanor igen.

Efter några timmar var filmen slut och jag klar med maten. Mobilen som låg bredvid mig på soffan började vibrerade. Jag drog mobilen emot mig, ett sms, från Diana?! ”Haha, du borde se ditt ansikte i affären du vågade inte ens titta på mig, gumman jag bits inte! Men Justin gör det så stay away! Det var bara ett varningssms försöker du igen spionera på oss så kommer Justin döda dig! – Diana” Jag stirrade en stund på sms:et. Jag tog ett djup andtetag för att hålla känslorna i styr. Hon kommer dö, idag! Jag sprang in till mitt rum satte på mig ett par svarta jeans och en svart kofta. Satte på mig mina smutsiga sneakers och gick ut igenom lägenhet. Jag tog ut min mobil och började sms mina arbetskamrater, desperat så ville jag ha Dianas adress. Jag vet inte om jag var spion eller så fast mitt arbete visste mycket om folk, det visste väl för mycket. Innan jag började jobbet så behövdes jag inte intervjuas det visste hela min bakgrund med en mening så knäckte mig och jag var med. Den meningen kan jag själv inte bekräfta i mitt huvud.

Efter några minuter fick jag svar och all information jag ville ha om Diana fick jag. Oj, oj, oj, vad har vi här lilla Diana har varit en porrstjärna. Hon började plåtas naken sedan 16- årsåldern och sedan hittade en hemsida henne. Hon slutade sig porr karriär när hon blev 17 år. Wow, hon ska verkligen få betala. Jag fick också med några bilder på henne, usch min mage började verkligen fungera efter bilderna jag såg på henne. Med bestämda steg gick jag mot busshållsplatsen. 10 minuters väntan kändes som 100 minuter, när bussen parkerade vi hållplatsen så hoppade jag in i bussen ivrigt. Jag ville komma fram till hennes jävla gata så snabbt så möjligt.

Några minuters väntan och jag var framme, jag hoppade snabbt av och gick emot med snabba steg till Dianas hus. När jag kom fram så gick jag fram med smickrande steg mot hennes ytterdörr och med det onda leendet på läpparna.  Jag ringde på några gånger tills hon öppnade dörren. När hon äntligen öppnade sin jävla dörr så stod jag baklutat mot en stolpe. Hon kollade först chockat på mig fast sedan gav hon mig samma leende som jag hade på mina läppar.

- Men vem har vi här? Frågesatte hon och skratta uppretande.

- Det är Kayla, och vem är tjejen jag har framför mig, kan det vara Denna? Hon kallades Denna när hon var porrstjärna man kan väl säga hennes artistnamn fast via porrbranschen.

- Vad snackar du om? Frågade hon med en orolig ton och kollade förvirrat och chockat på mig.

- Du vet nog vad jag snackar om din lilla snuskiga slampa… sa jag testande och gick emot henne.

- D- du, du ska hålla din käft innan-

- Innan vad? Ha? Du slår mig? Jag vill bara se din min när hela värden får veta om din lilla smutsiga hemlighet. Sa jag argt och spände hand navlarna hårt.

- Vad är det som händ- stoppade en röst innan jag la märke till vem som snacka, Justin.

- Och va fan gör du här Kayla? Varför gör du alla mäniskor så obekväma? Ha?! Sa Justin irriterat och höll om Diana. Jag skrattade humörlöst och kollade på Justin med -är du seriös?- blicken.

- Hörde jag rätt? Försäkrade jag och höjde ögonbrynet på båda två som stod tätt intill varandra.

- SLÄPP IN MIG! Beordrade jag och gick emellan båda.

- Va i helvette? Brast Diana och kollade chockat på mig. Jag brydde mig inte utan gick emot en laptop som låg på soffan. Jag satte mig bekvämt på soffan. Jag öppnade Google och googlade på sidorna mina arbetskamrater hade skickat till mig. Jag kom in till sidan och det första man såg var Diana med särade ben naken. Den bilden fick mig vilja spy ut hela middagen.

Jag satte datorn på soffbordet och vände den till deras håll.

- Vafan om du är kåt och behöver kolla på porr behöver du komma hit, vadå har du ingen dator egen dator hemma eller? Brast Justin argt och kom emot mig med snabba steg. Han stod bara några centimeter från mitt ansikte, jag kunde känna hur hans andedräkt nuddade min hud.

- Gubben, din flickvän ser fantastisk ut på den bilden varför ger du inte bara den en chans, eller varför inte se på hennes konstnärliga videos? Sa jag sarkastiskt och gav honom ett falskt leende. Han bakade tillbaka snabbt och sedan tittade han chockat på Diana.

- Och juste, Justin kolla in dina sms om några minuter , dina vänner kommer älska synen på din tjej ha sex med främmande frågor… sa jag smickrande och gick ut från hennes enorma villa.

Jag gick emot mitt fönster. Jag fick syn på en bekant Kayla!  Jag öppnade snabbt fönstret och började ropa på henne. Hon kom ut från Dianas hus, vad hade hon gjort där?

- KAYLA! Ropade jag igen och hon fick syn på mig. Jag trodde hon skulle ignorera mig och gå sin väg fast hon vinkade tillbaka och gjorde en gest att jag skulle komma ner. Klockan var snart nio och ingen var hemma, jag tog risken och gick ut från huset.

- Hey, Jenna! Ropade hon och småsprang mot mig.

- Vad har hänt, vad gjorde du där? Frågesatte jag snabbt och kollade underligt på henne.

- Släpp in mig då, jag har mycket att berätta, du gillar inte Diana eller? Eftersom om du gör så kommer du döööda mig! Sa hon med en allvarlig och rolig blick. Jag skrattade till och släppte in henne.

- Jag hatar henne så mycket så det inte går att beskriva! Sa jag medan jag småfnittrande.

- Jag mer gumman, tro mig, kom vi går upp till ditt rum så berättar jag allt med detaljer. Sa hon och jag nickade som svar. Jag ledde henne upp till mitt rum. Jag satte mig bekvämt på min säng medan hon satte sig på min datastol.

- Så berätta allt nu och detaljerat! Sa jag bestämt och kollade stort med henne med all intresse.

- okej, okej, allt började när jag skulle handla mat i morse, jag gick in till en klädaffär och mötte på Justin och Diana och ignorerade dem, sedan började Diana snacka bakomryggen på mig fast högt, alltså meningen var att jag skulle höra allt, jag sa inget utan gick sedan skickade hon ett sms till det gick mig på nerverna så jag rotade i hennes bakgrund och fick tag på att hon var en porrstjärna nu vet alla hennes vänner om hennes snuskiga hemlighet och så klart lät jag Justin inte slippa undan så nu vet också alla Justin vänner att han flickvän var en hora.

- Oh my gosh… var det ända jag fick ut och kollade storögt.  

- I know right? Vänta tills Alisha får höra det här, jag vill verkligen se hennes reaktion. Sa Kayla och skrattade, jag skrattade med fast det var en fråga jag bara var tvungen att fråga.

- Jag trodde du ignorerade oss och inte ville vara eller hänga med oss mer.. Sa jag och kollade ner mot överkastet som täckte hela sängen.

- Jag är en sådan ibland vill jag bara vara ensam och andra stunder tycker jag om att umgås med folk. Sa hon och log stort mot mig.

- Men säg inte att du ska vara ensam nästa vecka och bara ignorera oss? Sa jag bekymrat.

- Nej då jag kom- avbröts Kayla av hårda bankslag. Jag ställde mig snabbt upp och sprang emot fönstret för att se vem som knackade, Justin. Kayla ställde sig snabbt upp och gick ner för att öppna. Jag sprang efter med snabba steg efter henne.

- Jag öppnar. Sa jag snabbt och gick framför henne, jag tog tag i handtaget låste upp låset och öppnade dörren. Det var Justin med kolsvarta ögon, det såg ut som om att det var ett monster som var i hans kropp.

- Kayla du har förnedrat mig! Skrek Justin och sprang emot Kayla med ett strypgrepp.

- DET ÄR SÅNT SOM HÄNDER NÄR FOLK FÖRSÖKER SÅRA MIG ELLER LÄGGA I SIG I MITT LIV! Skrek Kayla och örfilade Justin. Allt blev tyst i några minuter Justin höll i sin kind medan Kayla kokade av ilska och jag stod där lika chockad och förvirrad som alltid.

- Kayla, jag kommer mörda dig… mumlade Justin innan han fick ett utbrott. Kayla backade långsamt bak. Han var bara några centimeter bort från henne och sedan började han strypa henne, jag fick panik och visste inte vad jag skulle göra. Helt plötsligt ser jag hur Kayla tar upp en pistol och håller upp den mot Justin.

- Du rör mig jag dödar dig… mumlade hon oklart och kollade på Justin med hotfulla ögon.

- Snälla Kayla inte här… mumlade jag med en gnällande ton.

- SLÄPP PISTOLEN! Skrek Justin fast Kayla stod i samma position och höll pistolen mot Justin.

- Jag sa, släpp. Pistolen! Skrek han och hoppade på Kayla. Ett stor smäll hördes och allt blev tyst, blev någon skjuten, blev någon skadad, vad har hänt? Alla dem frågorna snurrade runt i mitt huvud.

Kayla såg chockad ut och det ända man såg var Justin som tittade storögt på Kayla.

- Vad hände?! Skrek jag ut och Justin ställde sig snabbt upp.

- Flytta på dig. Sa han och ställde sig upp.

- Va fa- du sköt Kayla vart fan ska du gå du ska fucking ta henne till sjukhuset NU! Skrek jag och pekade mot Kayla som låg på golvet med en hand över såret. Han kollade chockat på mig i några sekunder sedan gick han tillbaka bar upp Kayla och stod framför mig.

- Flytta på dig! Skrek han argt och jag gjorde det snabbt. Han gick ut bärande med Kayla mot Dianas gata, hans bil stod där.

- Kommer du eller?! Skrek han till mig och jag kollade bara förvirrat på honom. Jag nickade snabbt stängde ytterdörren och småsprang mot Justin. Jag satte mig i baksätet med Kaylas huvud på knäna. Hennes ansiktsuttryck var svårt att förklara, Sårad? Arg? Irriterad? När vi kom fram till sjukhuset hoppade Justin av snabbt bar upp Kayla in till byggnaden. Jag klev av bilen och gick efter Justin. Han var frustrerad och arg samtidigt upprörd? Läkare kom snabbt och tog in Kayla in till ett rum. Jag och Justin blev kvar ensamma, det var inte så många i byggnaden.

- Jag måste hem… viskade jag fram och ställde mig upp för att gå.

- Va?! Och lämna mig ensam med Kayla?! Han sa hennes namn äcklat och pekade mot rummet hon var i.

- Ursäkta mig om jag har föräldrar som bryr sig! Jag måste gå! Skrek jag argt tillbaka och började gå.

- KOM TILLBAKA SEN! Ropade han bakom mig. Han sa inte på ett vänligt sett fast jag rodnade i alla fall.

Och vad i helvette ska jag göra här? Jag är ingen bekant eller något till Kayla, var fan är hennes föräldrar? Jag tog upp mobilen och ringade Alisha. Hon svarade inte, FUCK! Jag lutade mig tillbaka på stolen och försökte slappna av. Jag sköt en tjej… det var inte första gången har skjutit en person fast Kayla? Vad fan tänkte jag med, för det första är hon fucking låtsas syster med Alisha och det andra… nej det… vad har gjort?! Jag drog en hand igenom håret och lutade mig fram med huvudet i händerna.

- Ursäkta, står du nära Kayla Stones? Hör jag en kvinnoröst säga bakifrån mig. Det var säkert sjuksköterskan.

- Ja. Sa jag snabbt och ställde mig upp.

- Vad heter du? Frågade hon och höll i en pärm med papper.

- Justin. Sa jag snabbt och försökte se vad hon skrev ner.

- Efternamn? Frågesats hon och kollade på mig i några sekunder.

- Bieber.

- Och hur står du nära Kayla? Det står inget i papprena att du är i någon form av släkting med Kayla Stones. Sa hon och kollade fundersamt på mig. Jag skakade snabbt på huvudet och försökte få upp en lögn.

- Jag är hennes pojkvän, vad har hänt med henne? Ljög jag snabbt och kollade förvirrat på sjuksköterskan.

- Jag borde inte berättade det här till dig eftersom du är inte någon som står nära henne fast jag ska berätta för dig hur hon mår just nu, skottet hamnade i hennes magsäck så vi måste operera bort en bit från magsäcken för att få ut skottet, om hon inte äter så bra så kan ni förstå varför… och du ska snart bli förhörd av polisen eftersom du verkade vara där i brottsplatsen. Sa hon och kollade alvarligt på mig.

- När? Frågade jag irriterat och försökte se lugn och cool ut.

- Snart, det kommer aldeless strax, juste det Kayla kommer stanna över natten så om du vill kan du få ett rum bredvid henne om du också vill stanna. Sa hon och gav mig ett välkomnat leende.

- Tack. Var det ända jag sa och satte mig på stolen igen. Allt var tyst och jag var den ända som satt i väntrummet. Efter några minuters väntan så hör jag stampande, jag vänder blicken långsamt och ser Jenna komma in. Hon hade bytt om, till ett par shorts och ett linne. För någon konstig anledning blev jag kåt, fast det var inte första gången jag blir kåt när jag ser en tjej i korta kläder och dessutom har former.

- Hej. Sa hon snabbt och gav ett tvekande leende.

- Hur kom du tillbaka? Jag trodde du sa att dina föräldrar var sträckta? Sa jag och höjde ögonbrynet mot henne.

- Mina föräldrar sov när jag kom hem så jag lämnade bara en lapp och skrev att jag sov över en kompis. Sa hon nickade.

- Klockan är ju halv tio? Sa jag och stäckte ut handen o visade klockan som låg på handleden.

- Jag vet, fast vad ska jag göra, det vaknar klockan sju på morgonen. Sa hon och ryckte på axlarna.

- Kom.. sa jag och placerade min hand på stolen bredvid. Hon gav ett litet leende och satte sig bredvid mig. Jag lutade mig tillbaka och la en hand på hennes lår.

- Du ser snyggare ut i korta kläder… sa jag smickrande blinkade mot henne.

- Tack… sa hon generat och kollade ner mot golvet.

- Vad tycker du om vi? Du vet? Sa jag smickrande och blinkade mot henne. 

- Justin… vi är i ett sjukhus…. Sa hon tyst och kollade ner med ett leende på läpparna. Jag ställde mig upp och gick emot henne, jag sträckte ut min hand och hon tog tag emot den. Vi ställde oss upp och emot ett litet rum, ett städ rum. Hon kollade blygt på mig, jag tog tag i hennes kind och gick emot henne vi kysstes i några minuter. Fast sedan började det hetta de hettade till i det lilla städrummet.

 
 

Mina föräldrar hade kommit hem och jag ville umgås med dem.

- God natt gumman, vi vet att vi inte har varit med dig så ofta fast vi behöver jobba… sa min pappa och gav mig –snälla förlåt oss ansiktet-

- Det är okej, jag lovar, jag har jätte bra vänner som brukar vara med mig… sa jag och log mot dem.

- Umgås du fortfarande med Justin? Frågade min mamma och gav mig ett litet leende.

- Äh, som vanligt, han är väldigt irriterande just nu så  jag håller mig borta från honom.

- Samma gamla ni! Sa min pappa och log mot mig.

- Aa, men aja, kommer ni vara här imorgon?

- Sorry gumman fast jag och pappa ska gå på affärsresa så vi kan tyvärr inte vara här. Sa min mamma och gav ett övertygande leende.

- Va? Fast ni har bara varit här i en vecka, snälla stanna!! Sa jag och gav poppy face.

- Sorry gumman, fast jag lovar dig, så fort vi får ledigt så kommer vi hit! Sa pappa och gav mig en kram medan mamma hoppade in.

- okej, men jag går och lägger mig… sa jag och ställde mig upp.

- God natt sötnos!

- Natti.. sa jag och gick upp. Jag slängde ner mig på sängen och drog åt mig mobilen. 15 missade samtal från Justin (tönten) och 4 olästa medelanden från Justin (tönten). Jag höjde ögonbrynet på skärmen och öppnade en av sms:en ”asså kan du fucking svara?! Din jävla fake syrra är i sjukhuset!!”  Jag slängde ifrån mig mobilen och la mig under täcket. Ja säkert? Och det ska jag tro på? Tänkte jag för mig själv och slöt ögonen för att få lite sömn.

Mobilen som låg bredvid min kudde vibrerade med hårda ryck, jag slöt upp ögonen långsamt och kollade på skärmen ”C-boy”  

- Hallå? Svarade jag tröttsamt och slängde ner mig på sängen igen.

- Tja! Ey är du också i sjukhuset eller? Frågade han direkt.

- Vadå i sjukhuset? Svarade jag och lite chockat och ställde mig upp med ett ryck.

- Ja? En tjej som heter Kayla blev skjuten av Justin i misstag han ringde mig igår.

- Va?! Okej, okej, jag lägger på nu ska gå! Sa jag snabbt och la på. Jag sprang till min garderob tog ut ett par ljusa jeans och hoddie, satt på dem snabbt och sprang ner till hallen.

- MAMMA, PAPPA, JAG SKA DRA! Ropade jag ut och satt på mina skor för att gå ut. Jag satte mig i en taxi för att åka.

- Vart ska du? Frågade han snabbt och irriterad.

- Vänta.. mumlade jag och tog upp min mobil, jag kollade på Justins sms eftersom han hade skrivit adressen till sjukhuset, och jag som trodde att allt bara var ett skämt?

- Vändel sjukhuset! Sa jag snabbt och satt på bältet. Utan att säga ett ord så började bilen åka. Det tog inte långt tid tills vi kom fram.

- Mina föräldrar betalar! Sa jag snabbt och hoppade ut från taxin. Jag kom fram till entrén och gick snabbt till disken för att fråga om Kaylas rum.

- Kayla Stones, vart är hon? Frågade jag snabbt och kollade runt.

- Rum 244 du går rakt fram och sedan svänger du vänster. Sa hon och log. Jag sa inget utan gick snabbt till rummet. Justin och Jenna satt bredvid varandra och Justin hade sin hand på hennes lår. Jag kände Justin så väl och jag visste vad det betydde de har haft sex.

- Förlåt att jag stör Justin fast det verkar som om att ni hade det väldigt trevligt när jag var borta.

- Ursäkta mig, fast du kom inte igår och jag hade fucking ringt dig flera jävla gånger! Skrek han och ställde sig upp.

- Men förlåt att jag umgicks med mina föräldrar för en gång skull! Skrek jag tillbaka.

- OCH VAD ÄR FELET NU DÅ?!

- ATT DU HADE SEX MED JENNA OCH KAYLA LIGGER SJUK PÅ GRUND AV DIG! Har du inget hjärta eller det var du som skö- avbröt doktorn mig och kollade alvarligt på mig och Justin.

- Ursäkta om jag stör fast patienten har öppnat sina ögon och mumlar Justin. Jag kollade chockat på doktorn och sedan på Justin.

- Justin Bieber, kan du vara snäll och komma in till rummet.

- okej? mumlade han och gick in.

VA? JUSTIN SERIÖST KAYLA?!     

kap. 4 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...

 
 

Jag kunde inte fatta vad Justin precis sa. Var det ett skämt eller? Om det var det så var det inte roligt?

- Jag vill snacka med dig… sa jag snabbt och kollade på honom som om att jag dödade honom fast med en blick.

- Varför då? För att berätta att det jag sa var fel eller? Jag får ju säga det jag vill och jag berättar bara sanningen! Som om du inte vet om bilderna?! Skrek Justin den här gången och stormade ut från huset. Kayla ställde sig snabbt upp för att gå. Jag visste inte om hon skulle följa efter honom eller gå sin egen väg hem.

- Kayla, vänta Justin har nog bara vaknat i hel fel sida och din mobil… sa jag och räckte ut mobilen till henne. Att trösta var inte min starkaste sida, jag tänkte igenom noga om vad som hade hänt dem här två dagarna. Kunde verkligen Kayla och Jenna ändra på mitt beteende? Kunde jag verkligen bara bli så jävligt snäll bara så där? Okej jag var schysst och så fast jag ville fortfarande vara mitt gamla jag. Ni vet, bad girl!

- Kom vi ska göra något kul och glömma all drama! Sa jag och tog upp Jenna.

- Men Kayla då? Sa Jenna lite oroligt och kollade åt hållet Kay gick ut.

- Skit i, hon kanske ska slå sönder Justin eller något? Vad ska vi göra åt det? Vi har lite kul! Sa jag och började gå upp till mitt rum. Man hörde Jennas fotsteg som gick osäkert bakom mig. När vi kom upp till mitt så började jag direkt småspringa till mina hyllor. Jag kollade runt och hittade ett par sprejburkar.

- Välj mellan rosa och blå! Sa jag snabbt och höll upp båda brukarna i varsin hand.

- Rosa, just det glömde berätta! Mamma har åkt till mormor och morfar med min lilla syrra över helgen och pappa är på affärsresa så jag kommer vara ensam hela veckan! Sa hon glatt och lutade sig över väggen.

- Good! Jag är bjuden på en fest ikväll och vi ska dra!

- Men det är du som  bjuden inte jag…

- Gumman, när någon bjuder någon så förväntas det att den som blir bjuden bjuder andra, fattar du?

- Asså ni är bara för skumma. Sa hon och skrattade jag skrattade med.

- Just det, dags för make over girl! Sa jag och höll upp ett stor sminkväska.

- Visst! Sa hon glatt och hoppade upp och ner på sängen.

Jag låg på sängen och kollade upp på taket. Det jag gjorde? Var det verkligen rätt? Och vad fan hände egentligen? Det jag gjorde var det rätt eller fel? Och varför blev hon så himla arg, det är ju sant? Vilken kall människa hon var… Ytterdörren ringde och jag ställde mig långsamt upp och började gå mot ytterdörren. När jag öppnade dörren så blev jag först lite chockad sedan skrattade jag bara.

- Hur kom du hit? Frågade jag Kayla och tittade konstigt på henne.

- Du vet nog själv, i din värld finns det inget som heter privat, mitt jobb är bara bäst! Sa hon och bitchblickade mig.

- Okej, jag vill inte vara oförskämd fast du får inte komma in. Sa jag och skratta.

- Men man tackar! Sa hon och gick in till lägenheten och stängde dörren efter sig.

- Du vet, jag vet också hur man leker med killar? Jag kan få dig falla och sedan knäcka dig. Sa hon och bara var några centimeter ifrån mig. Jag kollade först lite konstigt på henne sedan skrattade jag och skakade på huvudet.

- Men vad bra att vi har något gemensamt då? Testade jag henne och hon gav bara en hög suck.

- Men vad vill du! Gav hon upp och kollade småsurt på mig.

- Det jag frågade igår? Sa jag smickrande och kom närmare mot henne. Hon backade bak med bestämda steg och kollade ilsket på mig.

- Jag vet att du försöker såra mig… sa hon med en ledsen ton fast samtidigt bestämt.

- Hur fick du veta på det? Frågade jag lite chockat.

- Jag vet bara… sa hon och gick ut från lägenheten. Vad menar hon? Försöker hon bara skrämma mig eller spela cool? Eller vadå? Är hon verkligen en hemlig spion som vet allt?

Och varför bryr jag mig helt plötsligt om vad hon tycker? Hon är en bitch och jag orkar inte bry mig om vad hon tycker eller tänker, mitt liv handlar om MIG och ingen annan. Jag gick ut på balkongen och tog en cigg. Det var ganska varmt ute och familjer gillade och umgicks parken. Jag bodde i åttonde våning och hade utsikt över allt. Kayla gick ut från porten och jag kollade på henne tills det inte gick att se henne mer. Det var en fest ikväll och jag skulle så klart dit. Jag och killarna skulle dit för att supa och dansa. Hoppas att Alisha och hennes nya töntgäng inte kommer för jag orkade verkligen inte se dem. Och den där Jenna, hon är så irriterande just nu. Jag kan verkligen gå tillbaka och ånrga att jag ens gick till den där festen och mötte tjejerna, och att jag hade sex med Jenna? Vafan tänkte jag med egentligen? Jag satte på mig ett nytt vitt linne och ett par svarta jeans och en skinnjacka ovanför. Let´s start this fucking party!

Jag gick snabbt till garaget och hoppade in i bilen.

Jag kom fram till lokalen festen skulle hållas i. Det var Diana som hade fixat festen så det var en stor chans att jag inte träffar Alisha och hennes nya töntgäng.

- Justin, bro, det var ett tag sen man inte såg dig! Skrek en av mina vänner på mig och slog till hårt i ryggen.

- Yeah man, men nu kommer du se mig så ofta så du inte vill se mitt ansikte mer. Sa jag och skrattade till. Jag och mina polare gick in i lokalen och det första jag la märke till var Alisha som strippade.

 

Jag blinkade till några gången och kollade igen på Alisha, Jenna dansade bredvid henne och skratta. Hur kunde hon ändra sin personlighet så snabbt? Vadå hade hon inte en personlighet fört eller…

Men en grej var klar, Kayla var inte här, bra!

Jag och grabbarna gick in till festen och Diana sprang fram till mig.

- Justin! Jag trodde att du inte skulle komma! Sa hon glatt och kramade om mig hårt. Jag visste inte om att Diana hade känslor för mig till att Alisha berättade det till mig för några månader sedan. Hon var en het brud och låg bra fast har ingen personlighet.

- Varför har du fest i mitten av veckan? Och varför bjöd du Alisha och Jenna? Frågade jag fundersamt och pekade på dem.

- Jag har försökt bli vän med Alisha fast hon vägrade, och så klart så följer det alltid en massa okända personer när man bjuder en… sa hon och drog en hand igenom håret.

- Du har inte svarat på min första fråga?

- Aha, jag kände bara för det, jag är jätte glad att du kom! Sa hon och kramade om mig igen. Jag var bekymrad fast ändå glad att jag inte såg Kayla i sikte. Det var en röst i mitt huvud som sa Justin du hatar Kayla för att hon hatar dig. Min skit i det nu varför ska jag ens bry mig om henne, hon är en bitch som alla andra tjejer i den här festen. 

- Men gå du ta en drink och njut, jag fångar upp dig senare.. sa hon och blinkade. Jag stirrade bara konstigt på henne och gick emot Alisha. När hon såg mig stirrade hon med uppskruvade ögon.

- Vad? Frågade hon snabbt och kallt.

- Vad gör du här? Du hatar ju Diana? Varför kom du på hennes fest med Jenna?

- Och du bryr dig för?

- Asså fuck you… sa jag snabbt och gick där ifrån.    

 

 

-Efter 2 veckor-

 

Jag hade nu hängt med Alisha ett bra tag och vi lärde känna varandra mer och mer för varje dag som gick. Hon var en schysst tjej som verkligen inte tog livet på allvar. Det hon hade lust med gjorde hon. Fast Alisha var ju också väldigt och produkterna hon ville ha kom bara på några sekunder fram till henne. Fast hon var inte en sådan hon bad aldrig om något eller ville aldrig ha något. Hon väljer att ha kul, göra grejer och umgås framför pengar och produkter och det är nog därför jag har henne kvar som vän. Om jag hade alla pengar hon hade skulle de nog vara bortrökta. Jag skulle köpa nya grejer varje minut.  Fast Kayla… jag har inte träffat eller sätt henne på ett tag. Hon bara försvann upp i rök och ingen har träffat henne. Men aja hon dyker nog upp någon dag. Jag låg på min säng och tänkte över grejer. Jag var ensam idag igen. Min lilla syster var hos ett par kompisar medan mamma och pappa jobbade.

Jag hade fått utergångsförbud så jag kunde inte gå ut eller göra något. De hade tagit det mesta från mig, t.ex. mobilen datorn och tv:n.

Jag satt hemma och var uttråkad. Jag tänkte på Justin. Jag visste inte varför fast Alisha sa hela tiden till mig ”Varför tänker du på honom för? Vadå är du kär i honom eller?”

Kär? I honom? Nej… eller jag vet inte, han behandlade mig alltid som skit i hans ögon, är det verkligen så kärlek börjar? Att man behandlar folk som skit?

Jag hade inget att klaga över, det är bara jag som har känslor för honom… 

Fast just nu önskar jag verkligen att jag hade Kaylas nummer. Hon kände jätte många mäniskor från krimineller till kändisar. Jag ville fråga henne ett par frågor, hur är livet egentligen för henne?

Hon har all frihet i världen medan jag sitter här i mitt rum och ruttnar. För några dagar sedan så var det en tjej som var med i tidningen, det stod bara att man skulle se upp för henne och om man pratar eller ser henne så ska man ringa till polisen. Kan hon verkligen vara Kayla?

När vi hängde med Kayla så hade hon berättat att hon redan har förhörts flera gånger och suttit i en cell. Hur klarar man av livet så egentligen? Visst det skulle vara coolt och häftigt från början, fast sen? Tar det aldrig slut? Jag menar, blir hon aldrig trött av allt det här?

Allt tänkande gjorde så jag fick huvudvärk. Jag ställde mig upp och gick emot köket. Tog ett glas vatten och gick tillbaka till mitt rum. Inget att göra…

Jag gick emot mitt fönster och kollade ut. Diana, hon bodde i huset mitt emot mitt. Wow vilken tur jag hade där.. Jag förstod inte på henne. Hon satt där med sin bikini och solade.

Som om någon kommer vilja ha henne? Hon är en slampa som ingen kommer att köpa, bara undran förför hon inte har insett det själv?

Jag skulle precis dra igen persiennerna innan jag såg Justins bil i full fart bromsa vid Dianas hus. Han hoppade av och gick emot henne. De kramades, kysstes? Och sedan in till Dianas hus. VA? KYSSTE HAN DEN DÄR HORAN? JAG TRODDE HAN HATADE HENNE?

Jag har nu raderat bort Alisha, Jenna och Justin från mitt minne nu. Det var så, jag skaffar vänner fast sedan går det bort från mina liv, jag var en sådan, och det är inget att ändra på…

Idag var det en lugn dag för mig, jag hade fått min lön och det var en helg, vad gör jag då? Jo, eftersom jag är en sådan ensam människa så fyller jag på kylskåpet som alltid står tom, och sedan köper jag bara en film eller så. Jag var inte den som tyckte om att gå ut och supa mig.

Jag satte på mig mina sneakers gick ut igenom ytterdörren och låste efter mig. Min pappa hade varit borta i en vecka nu. Jag hade inte sett honom och det ville jag inte heller, vad har han gjort för mig? Bara suttit och druckit framför mina ögon. I de värsta dagarna i mitt liv fick jag sitta ensam i mitt rum och gråta ihjäl och inte en enda brydde sig. Fast allt var slut med det, alla tårar jag har gråtit har tråkat sen långt tillbaka. När jag gjorde min första tatuering så hade jag lovat mig själv att ingen kan bryta ner mig eller få en tår rinna ner från min kind.

Löftet jag gjorde med mig själv var svårt, inte vem som helst skulle klara av det. Jag kom in till centrumet utan att få några blickar på mig, jag hade varit på tidningen i ett bra tag, jag gick förbi ett par skyltfönster och sedan stannade jag vid en klädaffär, varför inte? Tänkte jag för mig själv och gick in till klädaffären. Jag gick runt och letade efter kläderna jag skulle vilja ha.

- Hej kan jag hjälpa dig med någ- vänta… är du inte tjejen från tidningen? Sa helt plötsligt en som jobbade där och jag kände hur allas blickar vände mot mig.

- Va? Jag? Nej, jag heter Vendela, var ligger koftorna förseten? Ljög jag snabbt och alla tog bort blickarna från mig.

- Okej? här! Följ mig. Sa hon och lede mig till tröjavdelningen.  Well, jag ville först inte komma hit fast när jag fick syn på dom snygga tröjorna som fanns på hyllorna så ångrade jag inte att jag kom.

- Tack… sa jag tyst och hon försvann långsamt från min syn, TUR! Jag vill verkligen inte hamna i finkan. Och efter det Michael sa så kommer jag åka dit om han hör något nytt om mig.

Jag började kolla runt på dem långärmade tröjorna fast det var sommar, jag hade aldrig på mig kortärmade tröjor, om jag har det så är det väldigt sällan. Jag visade inte så mycket av min kropp, jag höll det för mig själv. Men jag kollade runt så hittade jag ett par väldigt fina tröjor som ja hade tänkt köpa. Jag stod i kassan och väntade på min tur, det var lördag och det köade med folk, jag borde inte komma idag folk kommer se mig… Jag var sist i kön fast inte länge till, ett par kom glada och ställde sig bakom mig, jag suckade tyst för mig själv och tittade bort. Man hörde hur glada det var, fast en sak var det. Jag kände igen rösterna… de påminde mig om någon… Justin och Denis… Jag kollade inte bak en sekund och väntade tills jag skulle betala. Efter långa 5 minuter så var det min tur att betala.

- Det blir 72 dollar, tack. Jag fiskade snabbt och plånboken och tog ut summan pengar hon bad om från plånboken.

- Tack…Vänta tjejen du ska få kvittot… sa hon hest och jag vänta otåligt för det jävla kvittot.

- Kayla? Hör jag Justin säga bakifrån mig. Fan! Jag kollade inte på honom eller Diana utan tog tag i min påse och trängde mig ut från affären.

- Justin, varför snackar du med henne? Hon är bara en fet bitch som inte försenar din uppmärksamhet. Hör jag Diana säga bakifrån mig och skratta. Jag kollade på henne med ilskna ögon och skratta argt för mig själv, Diana du vet inte vem du snackar om, orden du precis sa ska du betala för…

 

kap. 3 "We are god girls and we lie...."

Kategori: We are good girls and we lie...

 
 

Jag stod bland alla andra tjejerna och vänta på att Justin skulle komma in till mållinjen.

Det tog väldigt långt tid för att han skulle komma in i mållinjen.

- Är du Justins tjej? Frågade en random tjej bakifrån mig. Jag vände mig om snabbt och det var en lång blondin med ett perfekt leende.

- Nej. Sa jag snabbt och vände mig om. Hon ställde sig bredvid mig och kollade snett på mig.

- Har du haft sex med honom? Frågan hon ställde gjorde mig väldigt chockad och små arg.

- Nej, och det vill jag inte heller, och vem fan tror du due som kan fråga mig sådana frågor? Sa jag kaxigt och var nära att putta på henne, fast en bil passerade mållinjen och alla började skrika.

- Haha, hur ska jag säga det här? Men jag har legat med t.ex. Justin, med den attityden kommer du aldrig få en kille. Sa hon lite små kaxigt. Sedan gick hon till vinnaren av racet och det var inte Justin.

Han kom 5:a. När han kom ut från bilen sprang det några tjejer mot honom, han tittade bara och log mot dem. Tönt jävlar! Jag vill fucking hem! Efter 20 minuters väntande promenerade han mot mig.

- Jag är en kändis du vet! Sa han med värdens fetaste leende på läpparna.

- Och? Sa jag och höjde ögonbrynet mot honom.

- Jag vann aldrig en tjej fast jag fick massvis av nummer! Sa han och viftade på ett par små vita papper.

- Okej? Skulle du köra hem eller? Frågade uttjatande.

- Så du väntade på mig bara för att jag ska köra dig hem? Jag är inte en privat taxi. Sa han och fnissa. Jag hade verkligen ingen lust att ha kul eller nöja mig just nu.

- Exat, jag är så dum och väntar här på dig? Varför drar jag inte bara hem? Sa jag ironiskt och vända mig för att hem.

- Nej, jag bara skoja, jag kan köra dig. Ropade han bakifrån mig.

- VILL INTE! Ropade jag tillbaka och fortsatte gå mot okända gator.

- Kan jag få ditt nummer?! Jag vände mig snabbt och kollade med -är du seriös- blicken.

- Det kan du glömma! Skrek jag och korsade gatan.

Jag gick runt i samma område i minst en timme innan jag fick syn på en skylt som ledde mig hem. Efter två och en halvtimmes gående kom jag hem. Jag skulle svänga höger för att gå in till min port stoppades jag av ett gäng snubbar.

- Men vad gör en sockerbit så sent ute, själv också? Sa en av dem och kollade runt för att se så ingen var i närheten.

- Om ni rör mig dödar jag någon av er… sa jag hotfullt och tog fram en fickkniv från fickan.

- Oj, oj, oj, flickan kan, vad heter du sötnos? Frågade den andra och kom emot mig. Han kom så nära så jag kunde känna hans andedräkt av alkohol.

- Något som du inte behöver vet! Sa jag och skar hans lår och började springa. Jag sprang och gömde mig bakom ett träd så de inte skulle få syn på mig. Jag sökte snabbt efter min mobil för att ringa någon fast hittade inte den.

- Fan, jag glömde den i Justins bil… mumlade jag och blev direkt skit irriterad. Jag hade inte en sjukdom eller så fast jag kan inte vara ledsen eller upprörd, jag var udda på det sättet. Tårar och känslor fanns inte i min värd det var bara ilska och aggressivitet. Jag hade ingen sjukdom eller något annat liknande fast jag har aldrig kunnat uttrycka mina känslor på ett rätt sätt och alla i min omgivning sa alltid att jag aldrig skulle visa för folk att jag känner rädsla, sorg, kärlek och så vidare. Det skulle bara vara ilska. Jag har växt upp med det och just nu är det inte något jag kan ändra, eller lättare sagt vill ändra.  Efter en halvtimme stack gubbarna och jag kunde gå in. När jag kom hem kände jag mig fri. Pappa hade inte kommit hem fast det var klockan tre på natten. Han satt säkert ute på gatan och drack eller i en krog. Att mitt liv såg ut som den ser ut just nu gjorde mig ledsen och deppig. Jag har träffat på tusentals ungdomar med bra familjer, ja jag kanske har hjälpt dem med att ta knark och så fast deras familjer blir direkt arga på dem och straffar de. Om jag skulle säga till min pappa ”Hej pappa jag tog droger idag och förlorade min oskuld! vad tror ni han skulle svara han skulle säkert säga ”Jag bryr mig inte” eller om han skulle vara riktigt full skulle han nog säga ”Vad roligt gumman, fortsätt så!” Jag önskade ibland att jag fick ett straff, utergångsförbud, att min mobil blir tagen i en hel vecka bara vad som helst för att få den uppmärksamheten jag alltid vilja ha. Fast nu, jag kan inte åka tillbaka i en tidsmaskin för att ändra på allt. Jag är problemet varför mitt liv såg ut så, mina föräldrar var värdens sötaste par fast när jag föddes så hända alla problem. När min mamma var gravid så var pappa otrogen mot mamma. Sedan gav mamma bort mig till pappa och starta ett nytt liv med en ny kille. Pappa blev förkrossad och började dricka. Jag var i en fosterfamilj tills jag blev 6 år. Pappa tog tillbaks mig och det var som om att jag var i paradiset och kom till ett helvete. Alla tankar fick mig få huvudvärk. Utan att ha bytt om till pyjamas kände jag mig helt slut. Jag slängde mig ner på sängen och sakta blev allt blev svart runt omkring mig.

Jag körde in till parkeringen och när jag skulle kliva av märkte jag att en mobil låg på sätet bredvid. Jag sträckte mig efter mobil och kollade på den Kaylas tänkte jag direkt och la in den i fickan. När jag öppnade ytterdörren till min lägenhet var det kolsvart och tyst. Jag tände hall lampan och slängde av skorna. Mobilen kom jag på direkt och tog upp den från fickan och gick till mitt rum. Jag slängde ner mig på sängen och låste upp mobilen, Inget lösenord? Konstigt? Tänkte jag snabbt och kollade på hennes medelande. Hon har säkert inget emot det. Jag kollade på hennes senaste meddelande och det var bara anonym. I varje meddelande stod det nästan exat likadant fast med olika adresser. Sedan fick hon väldigt mycket hotmeddelanden från skumma människor, det flesta var från män och en liten del var från kvinnor. Jag gick bort från medelande och klickade på hennes bilder. Det var det mest otäcka bilder jag har sätt i hela mitt liv. Folk hade bortrövat henne och tagit hennes mobil och tagit foto på henne. Hon var blodig och man såg hur mycket hon hade lidit på fotona. Annars var det bilder på vapen, och hennes sår, hennes föräldrar. Fast jag fick syn på en bild på henne, hon var glad på bilden för en gång skull. Hade jag verkligen träffat på en kriminell idag? Dessutom en tjej, hon hade gått igenom så mycket, bilderna berättade allt.  Jag som trodde mitt liv var hemskt, mitt liv är perfekt om man kollar på hennes liv. Folk kände mig inte som en snäll grabb. Jag var den badassen, jag knullade bara tjejer och brydde mig inte ett skit om dom sen, vad hände nu?

 Jag vakande av den störande mobilsignalen. Långsamt sträckte jag mig efter mobilen för att svara.

- Vad fan vill du? Frågade jag hest med en mörk ton.

- Du har Kaylas mobil. Sa Alisha direkt.

- Ja, hon glömde den igår… sa jag och gäspade.

- MEN KOM OCH LÄMNA DEN DÅ! Skrek hon och jag la mobilen lite bort från örat för inte skulle bli döv.

- OKEJ, JAG KOMMER! Skrek jag tillbaka och la på. Jag ställde mig långsamt upp och gick emot badrumet, tvättade ansiktet, borstade tänderna och la vax på håret. Jag satt på mig en t-shirt och ett par hängiga sköna byxor. Jag tog tag i mina bilnycklar och lämnade lägenheten. När jag var på väg till Alisha mötte jag på Diana. Hon vinkade till mig för att jag skulle stanna bilen.

- Hej snygging! sa hon när bilen stannade.

- Tja, vad är det? Frågade jag snabbt och kollade på digitalklockan.

- Mötte din tjej igår, gud vilken attityd hon hade.. sa hon och satte sig i bilen.

- Hon är inte mig tjej och varför sitter du i bilen? Frågesatte jag och kollade på henne från topp till tå.

- Vart ska du? Frågade hon snabbt och viftade på håret.

- Alisha, varför?

- Åh det var ett tag sen jag så henne, jag följer helt klart med! Sa hon och satte på sig sina solglasögon.

- Okej? Mumlade jag och startade bilen för att komma till Alisha så snabbt det bara går. Jag var verkligen tvungen att prata med henne. När vi kom fram så klev jag av snabbt och rusade fram till ytterdörren. Jag behövde inte knacka Alisha stod redan utanför på altanen och väntade på mig.

- ÄNTLIGEN KOM DU DIN BÖG! Skrek hon och jag gick emot henne. De satt på en trädgårdssoffa och till vänster om Alisha satt Kayla och bredvid Kayla satt, Jenna? Diana småsprang efter mig med sina 10 centimeters höga klack.

- Hej, Diana vad fan gör du här, du vet själv att jag hatar dig? Attackerade Alisha direkt.

- Men det var ju länge sen vi träffades, hur mår du babe, wow ditt hus är verkligen jätte stort. Sa hon och kollade förvånat på huset. Vad fan ville den här bitchen nu? Jag och hon bråkade för några månader, efter den dagen hade jag ingen lust att se hennes ansikte.

- Om hon inte drar kommer jag slå sönder henne… viskade Kayla från vänster.

- Vadå vad hände? Viskade jag tillbaka snabbt och kollade på Kayla.

- Hon irriterade mig… sa Kayla snabbt och jag nickade bara. 

- Vad har hänt mellan er? Frågasetta Jenna direkt.

- Berättar sen… sa Kayla direkt och Jenna nickade också. Jag och tjejerna hade varit tillsanmans sen väldigt tidigt på morgonen. Vi åt frukost tillsanmans och snackade bara. Det var kul att ha tjejer i ens ålder som förstod, men det var en sak som jag visste lite extra om Kayla och hon inte visste om mig.

- Kan jag få snacka med dig? Frågade Justin och kom emot mig. Jag ställde mig upp och vi gick runt hörnet för att snacka.

- Mobilen. Sa jag snabbt och sträckte ut handen.

- Här, fast lyssna noga nu, jag kollade på hennes medelande och hennes bilder, det var hemskt, bilder på sår bilder på henne när hon blir bortrövad bilder på vapen. Jag avbröt honom och kollade noga på hans ögon.

- Jag vet allt det där, kan jag lita på dig? Frågade jag seriöst.

- Nej?

- Okej, Kayla bodde hos oss sen ung ålder fast när hon blev 6 år flyttade hon hem igen, hennes pappa var och kanske fortfarande är alkoholist och hennes mamma har inte brytt ett skit om henne sen hon föddes, så hon har inte haft den bästa uppväxten.. sa jag och tog tag i mobilen.

- Och hur fan vet du om allt det där?

- När man bor fucking ensam i ett slott och är uttråkad hittar man många papper, foton och dagböcker. Sa jag surt.

- Wow, ska du berättade det till henne? Frågade han och drog en hand igenom håret.

- Hon vet redan, du är den sista som fick veta, FAST om du berättar det vi snackar om nu till bitchen kommer jag slakta dig. Sa jag och kollade noga på Diana hon satt mellan Kayla o Jenna och solade.

- Kolla vad hon gör, hon är inte hemma! Sa jag argt.

- Det var hon som hoppade in i min bil. sa Justin som försvar.

- Som om du inte kan skicka ut henne, vadå är du hennes prins nu bara för att ni hade sex? Sa jag ännu argare.

- Kanske? Sa han och flina. Jag gick bara där ifrån och mot Diana.

- Vad fan gör du? Frågade jag och kollade på henne. Hon ställde sig snabbt upp och fixade till sina solglasögon.

- Ville du sitta här eller? Frågade hon och gick upp som om det var kameror som fotade henne till en modemagasin.

- Gå här ifrån, du vet hur mycket jag hatar dig!

- Men vart ska jag gå? Sa hon förvirrande och kollade runt på alla oss.

- Till helvete, gå bara! Sa jag argt och hon började småspringa bort från huset.

- så ni är syskon nu eller? Frågade jag glatt och kollade på Kayla och Alisha.

- Jag vet inte? Sa Kayla kallt (som vanligt) och kollade bort.

- Så klart vi är, och du är också min syster! Sa Alisha och kramade mig. Jag trodde aldrig att dom tuffa tjejerna var så godhjärtade. Jag trodde de bara drack knarkade och låg med folk. Fast Alisha har visat motsatsen fast inte Justin. Jag ställde mig upp och gick in i huset satte mig i matbordet och väntade på resten skulle komma. Kayla och Alisha kom in pratande och Justin ensam. Han satte sig mittemot mig medan tjejerna gick in till vardagsrummet skrattande.

- kan jag snacka med dig? Frågade Justin och kollade seriöst på mig.

- Mm.. Sa jag snabbt och vända bort blicken från honom.

- För det första kan vi glömma bort om vad som hända igår? Frågade jag stressat.

- Nej? Det där var min första gång! Sa jag argt och kollade oförståndigt på honom.

- Men tjejerna som är en av oss skulle inte bry sig fast det var ens deras första gång. Sa han taskigt.

- Och det andra? Sa jag bitchigt och kollade upp och ner på honom.

- Hur sårar man tjejer på bästa sätt? Sa han ivrigt.

- Göra slut? Och vad fan var det där för fråga.

- Okej… hur kan jag såra Kayla? Frågade han igen fast lite osäkrare. Jag kollade chockat en stund på honom fast sedan reste jag mig upp och var på väg till vardagsrumet innan Justin stoppade mig.

- Om du berättar det vi precis snackade om till någon av tjejerna så är du död. Hotade han och kollade på mig med hotfulla ögon. Hans hot skrämde mig. För han hade den blicken som inte gick att beskriva, ilska.  Jag gick till tjejerna och satte mig på soffan bredvid dem. Jag gav Justin varnande blickar för jag visste att han skulle klanta till det rejält.

- Så Kayla, eftersom du börja hänga med oss så måste man i alla fall få veta lite om din bakgrund? Sa han och lutade sig bekvämt bak mot fåtöljen.

- Jag har haft samma bakgrund som alla oss, bott med min pappa och så.. sa hon kort och började klämma på sina fingrar.

- Men jag har hört något annat? Testande han hennes tålamod.

- Som? Sa hon argt och höjde rösten.

- Jag kollade på dina bilder som du hade fotat via din mobil, vad kan du säga om det? Frågade han och gav ett djävulsleende.

- Vad fan menar du?! Sa hon snabbt och ställde sig upp.

- Ja, du vet nog själv för det är dina egna bilder.. sa han fast lite nervöst.

- Vad menar du med det?! Sa hon och gick emot honom. Han ställde sig upp snabbt och kollade hotfullt på Kayla.

- Du kan inte göra något mot mig Kayla, du är svag och jag knäcker dig så lätt som en tandpetare, du kan inte nudda mig, du får inte nudda mig för om du gör det blir du av med jobbet och huset du bor i… sa han med en låg och mörk röst.

 

 

kap. 2 "We are good girls and we lie...."

Kategori: We are good girls and we lie...

 
 

Förra kapitel:

Två tjejer i korta klänningar kom emot mig, man såg hur nervösa de var när de kom fram till mig.

- Ehh… hej? Jag, jag och min kompis Jenna blev bjuda…. Sa hon nervöst.

- Chilla, drick hur mycket ni vill. Sa jag och kollade lite extra på bruden med svart hår, Jenna, ha? Tänkte jag och blinka mot henne. Det kommer bli en lång kväll för henne.

Åh, Justin var så söt! Fast varför kollade han så konstigt på mig. Jag var en troende kristen som följde Guds och Jesus villkor. Jag var rädd om min kropp och gjorde inte vad som helst med den. Jag var fortfarande oskuld, och stannade helst det.

- Och vad heter du? Frågade Justin Stefani lite otrevligt.

- Stefani? Sa hon blygt och kollade ner mot golvet.

- Okej, det finns så mycket alkohol du bara kan tänka dig i det vänstra hörnet, du kan dra dit. Sa han lite otrevligt, det var som om han skickade bort henne så vi skulle vara ensamma.

- Okej? Sa hon bekymrat och gick långsamt förbi dansgolvet. 

- Så Jenna? Hur har du haft det hittills? Frågade han och kollade upp och ner på mig.

- Jag har inte varit så långt tid här, varför? Frågade jag och kollade konstigt på honom.

- Kom! Sa han och tog tag i min hand. Jag var väldigt nervös och visste själv inte vad jag skulle göra, så det enda jag gjorde var at följa efter honom. Han tog in mig till ett mörkt rum. Det fanns bara en hörnsoffa och ett liten TV.

- Vill du ha kul? Frågade han smickrande och tryckte in mig mot väggen.

- Jag tår nog över det… sa jag nervöst och kände mig hopklämd mellan honom och väggen.

- Varför inte? Viskade han och började suga på min nacka. Jag blundade bara hårt och blev stel.

- Ha? Varför svarar du inte? Jag vet att du gillar det… sa han drog ner sina händer till min rumpa.

- Låt mig vara… viskade jag tyst och kände en obehaglig känsla i magen.

- och om jag inte? Frågade han och tittade rakt in i mina ögon.

- Polisanmäler jag dig. Sa jag bestämt och kollade ilsket in i hans ögon. Han skrattade retande och sedan kollade in i mina ögon.

- Det vågar du inte, och om du skulle så skulle dina föräldrar veta vart du var… sa han och log snett. Han hade rätt, jag sa att jag var på någon jävla födelsedag och när de ser mig här kommer de döda mig. Han lyfte upp mig och bar mig till soffan. Det var väldigt obehagligt för jag visste vad han ville och jag visste hur allt skulle sluta. Han började kyssa mig medan hans högra hand smekte mitt lår. När våra läppar möttes fick jag en flashback i huvudet, Min första kyss med Jack. Han var min ex. Vi gjorde slut pga. Att han var tvungen att flytta från California. Men han har redan startat ett nytt liv med en ny tjej.

Justin började helt plötsligt massera min privata del. Jag stönade okontrollerat och stängde ögonen.

- Jag ser att du gillar det… viskade han och fortsatte.

- Snälla sluta… bad jag och kände hur tårarna samlades i mina ögon. 

- I dina drömmar, tro mig, jag ser att du njuter av det, det har många tjejer erkänt.. sa han och höjde ett ögonbryn innan han fortsatte kyssa på min nacke och sen upp till mina öronsnibbar.

- Det kommer bli en lång kväll för dig… mumlade Justin och drog igenom hans händer i mitt hår. Nej, inte ikväll, jag är inte redo!

Festen var redan på toppnivå och alla dansade runt. Jag visste direkt att Justin redan har hittat en ny brud han kan utnyttja ikväll. Enligt mig så förstör han sig genom att glömma bort sin ex. Hon hade förstört honom efter de hade gjort slut. Av att ligga med andra tjejer får honom glömma bort henne. Enligt mig inte… han påminns bara hur glad han var med henne och hur de andra tjejerna gör honom… hur fan ska jag veta vad de gör honom?! Nu ska jag festa och inte tänka på något en att ha kul. Killen med pulvret kommer snart och snart kommer vi alla känna oss höga.

Jag började springa runt från rum till rum för att hinna hälsa på alla som kom. 

Jeremy kom springande till mig med mobil i handen.

- Men gå runt med din mobil fan! Det är en snubba som är skit irriterad i luren! Sa han argt och slängde mobilen på mig. Jag tog upp den och la mobilen på örat.

- Hålla? Halv skrek jag.

- Är det här en lek för dig eller? Vi gjorde en deal! Bäraren står utanför ditt hus och VÄNTAR! Skrek han. Jag höll mobilen avstånd för örat och sprang upp till mina föräldrars rum. Olyckligtvis såg jag Justin med en tjej.

- Vad fan gör du? KNACKA! Och UT! Skrek han och kollade argt på mig.

- Ska bara hämta pengar, dags att känna oss höga! Skrek jag och sprang ut från rummet. När jag kom ut från huset såg jag en tjej i vår ålder så och vänta med mörka kläder och en lite väska i handen. Jag smög fram till henne och kollade konstigt på henne.

- Kortet! Sa hon snabbt och jag en check till henne med 750 dollar på.

- Här! Sa hon och räckte ut väskan till mig. Jag tog i väskan och hon vände sig för att gå sin väg.

- VÄNTA! Ropade jag och hade en plan. Hon var i vår ålder, och verkade likna mig. Jag såg det bara, ögonen pratar med en vad munnen gör. Hon stannade till och vände sig långsamt.

- Vad har jag gjort nu då?! Ropade hon tillbaka lite sarkastiskt.

- Haha, inget, vill du hänga med in? Frågade jag och med ett leende på läpparna.

- Jag? Nej. Jag ska dra hem och fixa ett par grejer. Sa hon snabbt och kollade med stora ögon på mig.

- Men kom igen, hur gamla är du? Vi kan känna oss höga tillsanmans.

- Jag är sjutton, och nej tack, jag vill inte droga ikväll… sa hon bestämt och vände sig om för att gå.

- Men kom igen! Vi kan väl vara vänner!

- Vänner? Jag är här för att jobba inte skaffa vänner. Sa hon och började gå. Jag småsprang lite efter henne för att hinna ikapp.

- Men seriöst, tycker du verkligen om ditt jobb? Frågade jag och hade frågsatt min.

- Fråga dig själv den frågan så får du svaret. Sa han och gav en snedblick.

- Exat, jag skulle hata det, du hatar det, Let’s have some fun! Sa jag och höll upp väskan.

- Haha, du vet nog hur man skaffar vänner, men jag har jobbkläder på mig. Sa hon och tittade ner på sina svarta jeans och mörkblåa hoddie.

- Vad har du under hoddien? Frågade jag snabbt.

- Ett vitt linne? Varför? Frågade hon snabbt och kollade med hopknutna ögonbryn.

- Ta av dig hoddien och gå runt i  jeans och vitt linne, jag lovar det  är snyggt! Sa jag försäkrat och skratta.

- Haha, aa okej. Sa hon och tog av sig hoddien. Sedan gick vi båda in till huset som var fullproppad med folk.

- Och vart ska vi nu?! Skrek hon för att jag skulle kunna höra.

- Jag ska bara hämta en vän, sen sitter vi tillsanmans och har kul! Svarade och gick tätt intill henne för att vi inte skulle tappa bort oss. Vänta jag vet inte ens vad hon heter? Vad dum jag är som inte har frågat.

- Vad heter du egentligen?! Frågade jag högt.

- Kayla! Du! Frågade hon tillbaka.

- Alisha! Och från och med nu är vi vänner! Sa jag och la min arm runt hennes.

- Haha, visst! Sa hon som svar och vi gick emot mina föräldrars rum för att hämta Justin.

- Justin det där var konstig… sa Jenna och satt på sig sin klänning.

- Det var din första gång baby, va glad att det var jag och ingen annan… sa jag och låg kvar på sängen.

- Men jag gillar inte dig… sa hon tyst och tittade ner på golvet.

- Sen när började vi snacka om gilla och grejer? Frågade jag lite små irriterat och kollade på klockan.

- Men, men du kysste ju mig? Frågade hon förvirrat och kollade storögt på mig.

- Där betyder inget. Sa jag och ställde mig upp för att gå ut från rummet. Innan jag hann öppna dörren så knackade det.

- Justin din bög, öppna! Hör jag Alisha skrika bakom dörren. Jag öppnade dörren och kollade på henne med – vad sa du?!- blicken.

- Äntligen, hoppas du hade det bra.. sa hon och skrattade.

- Käften! Och vem har vi här? Är det till mig? Frågade jag och kollade på brunetten som stod bredvid Alisha.

- Om du rör henne DÖDAR jag dig, hon är en av oss! Sa Al och kollade med dödarblicken på mig.

- Okej… sa jag och tog bort ögat från henne.

- Haha, nej, om du rör mig så dödar jag dig! Svarade hon och både Al och hon började skratta.

- Okej, vad heter du? Frågade jag normalt. Jenna nuddade min rygg för jag skulle kunna släppa ut henne.

- Vänta! Ropade Alisha på Jenna och hon vände sig snabbt och började gå hit. Fan!

- Vad gjorde du och Justin? Frågade hon och fnittrade med tjejen som stod bredvid.

- Seriöst?! Frågade jag och kollade ilsket på Al.

- Nej, jag bara skoja, tål ingen skämt eller? Men vill du börja hänga med oss, du har redan lärt känna Justin… sa hon och höjde ögonbrynet mot mig.

- Mm, visst! Men jag måste nu försöka hitta en vän, jag lämnade henne där nere, jag kanske kommer tillbaka… sa hon och gick längts mot hallen.

- Okej? Svarade jag och kollade tillbaka till tjejen.

- Och vad är ditt namn fröken? Frågade jag och flina.

- Kayla, och va fan gör du? Gå och häng dig. Sa hon och Alisha skrattade direkt.

- Kayla? Sexigt! Sa jag och skrattade med. Vi gick upp till vinden för att kunna vara lite ensamma. Kayla och Alisha satte sig tillsanmans på soffan medan jag satt själv.

- Wow, ni är verkligen inte trevliga, låta mig sitta ensam här? Sa jag putade ner underläppen.

- Du får lära dig tåla! Sa Kayla och gjorde samma min som mig.

- Wow, du vet inte vem du snackar med tjejen. Sa jag och blinkade mot henne.

- Jo, det vet hon visst! Sa Alisha direkt och gav min en dödsblick.

- Okej, chilla, så var är väskan? Frågade jag och kollade runt efter väskan.

- Tänk snabbt! Sa Al och slängde den på min bröstkorg.

- Aj, akta där, såå… vem vill börja? Frågade jag och höll upp några påsar.

- Jag! Sa Alisha direkt och jag slängde en påse till henne.

- Kayla? Sa jag och kollade på henne.

- Nej, jag står nog över, har inte lust att knarka… sa hon kollade ner mot soffan.

- Första gången, ha? Frågade Al och kollade snällt på Kayla. Hon brukar inte vara så snäll mot folk? Hon brukar vara bitchig.

- Nej? Hit med en påse! Sa hon snabbt och jag gav henne en och kollade konstigt på henne. Man såg att det var första gången eftersom hon kollade på hur Al gjorde och sedan härmade hon henne.

Pulvret gick in genom näsan och det kändes som om att hela huvudet brann. Jag kände hur huvudet blev tungt och allt snurrade runt, sedan kvicknade jag till. Min kropp tog inte emot ”giftet” och jag kände att jag inte kunde fortsätta.

- Det räcker för mig… sa Alisha och höll i en kudde hårt.

- Mmm, samma här… sa jag och kände ur allt snurra.

- Jag tror jag ska gå nu. Sa jag och ställde mig upp innan hela min kropp slängde ner mig på soffan igen.

- Nej, då går ingenstans tjejen, om du går hem som du ser ut nu kommer polisen säkert ta fast dig. Sa Justin och kollade ansvarsfullt på mig.-

- Och sen när blev du min pappa? Jag drar om jag vill! Sa jag och gjorde ett till försök för att ställa mig upp. Fast det slutade med att jag ramlade ner på soffan igen.

- Okej, gör vad du vill bruden, kommer snuten så var det du som tog hit knarket och du som sålde det till oss. Sa han som försvar.

- Wow, tack för den du. Sa jag och gav bitchiga ögon mot honom. Jag höll fast i soffans kant för att kunna ta mig upp.

- Ehh, Justin du tog inget? Frågesatte Alisha och kollade skumt på honom.

- Jag har ett race att köra, vi ska samlas om tio minuter, så gör er redo brudar, ni ska stå vid mållinjen och heja på mig. Sa han och blickade mot mig och Alisha.

- Vi? Inte ens i dina drömmar, vi ska sitta och hänga här tills du kommer. Sa Al och lutade sig mot soffan.

- Om du ska sitta här och hänga så tar jag med mig Kayla! Sa han och tog tag i min hand.

- Aj, försiktigt där! Sa jag och smekte stället att drog i.

- Sorry, men kom nu, jag vill inte komma sent, jag gör det här för brudarna. Sa jag och fick ett cheeky leende på läpparna.

- Så du gör det här bara för att ligga med någon? Frågade jag medan vi gick till garaget.

- Ja, om du inte vill? Frågade han och vinka.

- Men lägg av. Sa jag och fick en känsla ”generad” usch, varför fick jag den känslan? NEJ, KAYLA, NEJ!

- Okej, men du följer med nu, och juste, sätt på dig hoddien det kommer vara kallt, annars blir du sjuk OCH så du bara vet så kommer det vara väldigt många heta tjejer som kommer heja på mig. Sa han och startade bilen.

- För det första, varför bryr du dig så mycket om mig? Och för det andra, OM du nu vinner så vill jag inte åka hem i samma bil som dig OCH till sist, I don´t giva a fuck! Sa jag bestämt och kollade ut från bilrutan.

- Wow, tuff brud, har din en pojkvän? Frågade han helt plötsligt och den frågan retade vekligen upp mig, jag suckade djupt suck och kollade irriterat på honom.

- OCH du bryr dig för att? Sa jag med en högra ton och höjde ögonbrynet.

- Jag fattar varför ingen snubbe vill ha dig, du skrämmer ju bort dom med din attityd. Sa jag och flina.

- Knip igen innan du får en blåtira på ögat… sa jag surt och hörde svaga röster av skrik och rop.

- Och där är mina fans! Sa han och åkte in till ett hörn. Det var väldigt mycket folk och en tredjedel av dem var tjejer med superkorta kjolar som stod bredvid ett par kille. Varenade kille hade typ 10 brudar och vad kommer Justin med? Haha, lilla mig.

- Ey, så du bara vet söta Kayla du ska stå bredvid mig som alla andra tjejerna och vara på mig som om du gjorde vad som helst för att ha sex med mig, okej? Sa han och stannade bilen för att gå av.

- Så klart jag gör det älskling, inte ens i dina drömmar! Sa jag och det första ordet som kom upp i mitt huvud ”DIZZAD”

- Sorry sötnos, du har inget val! Sa han och både jag och han gick ut från bilen. Några tjejer som först stod i folkmassan sprang snabbt emot Justin och ville hålla i honom. Jag kramade in mig snabbt i hans högra arm för inte bli klämd av resten.

- Sa ju att du skulle vara på mig? Viskade han och flinade retsamt.

- Haha, jätte kul, jag ångrar sekunden jag gick ut från vinden..

Vänta nu lite, vart har jag hamnat? Från att vara knarkabäraren till Alisha har jag verkligen börjat hänga med dem, som vänner? Det var långt tillbaka jag hade vänner… och allt tack vare mitt jobb… Hur kunde allt gå så snabbt? Och vill jag verkligen det här? Varför frågar jag ens? Så klart!

Kap. 1 "We are good girls and we lie...."

Kategori: We are good girls and we lie...

 

Det inte första gången jag sitter på förhöret med som kallas våra fiender ”polisen”.

- Berätta nu Kayla, var du knarklangaren igen? Frågade Michael mig igen. Den frågan har nu säker upprepade flera hundra gånger. Rummet var kallt och fuktigt, kolsvart med bara ett ljus över våra huvuden som belyste platsen jag satt i.

- Nej har jag ju sagt! Sa jag och kollade bort från hans blick.

- Men folk såg dig! Höjde han rösten.

- De finns inte några jävla bevis! Hämta bevis och jag sätter mig bakom galärerna! Sa jag och gav honom en ilsken blick.

- Låt gå den här gången, fast jag lovar dig Kayla hämtar dom dig en gång till så sitter du där med de andra kriminalarna. Jag tittade bara bort och ställde mig upp för att gå ut. Det fanns stunder där jag verkligen ville sitta bakom galär och ha någon som vaktar mig. Jag hade all frihet jag har kunnat önska mig fast kärleken fanns aldrig där. Min mamma hade säkert redan glömt bort mig från födseln och min pappa… han kan man inte begära så mycket kärlek av. Att ha en pappa som dagligen dricker och inte bryr som om värden ger dig inte så mycket kärlek. Och hur fan ska jag kunna försörja mig då? Jag var tvungen att jobba hos ett par skumma snubbar som sålde knark. Och ja, det var de jag jobbade på, sälja knark. Jag fick bra betalt fast det var inget jag kunde bestämma. Jag skulle hellre vilja plugga på college skaffa en pojkvän och festa alla kvällar med en massa vänner. Men en som mig? Hur ska jag få tag på vänner? Jag håller mig i den nivån jag är…

Jag kom ut från polisbyggnaden och mobilen som låg i fickan vibrerad. Jag fiskade mobilen snabbt ut från fickan. Ett sms ”Anonym” stod det på skärmen. Jag visste direkt vem det var. Min som kallade chef. Jag har nu jobbat för dom i några månader fast vem han är? Det har jag aldrig fått veta.

”Jag vill att du ikväll vid 22:30 lämnar ett par påsar till en fest. Adressen skickar jag sen. Om du inte lämnar...” Yep, och där fick jag jobb. Så såg våra kärleksbrev ut. Jag rusade hem för att ta en dusch och byta om. Jag hade varit i förhören sen igår. Mina ögon var röda som tomat och min kropp orkade inte röra på sig. När jag kom hem sprang jag in till duschen tog av mig kläderna och hoppade in under vattnet. Min som kallade jobbkamrater hade alltid hållit på med mig. De frågersätter alltid varför jag inte knarkade eller varför jag aldrig har testat. Det var ju inte deras problem, eller? Borde jag testa? Jag hade ingen som brydde sig om mig, så vad händer om jag testar? Jag hoppade ut från duschen snurrade in mig i en handduk och gick ut från badrummet.  Jag satt på mig ett par svarta jeans och en mörk kofta över. Jag slängde ner mig på min säng och blundade ögonen. Jag ville inte tänka på något. Just nu tänkte jag bara på att få grejerna gjort för ikväll och få pengarna cash i handen.

- Och vi tackar Gud samt Jesus att vi fortfarande har allt vi behöver på bordet, Amen! Sa Alla och alla släppte tag i varandras händer. Vi började äta och matbordet var tyst. Det kändes som ingen aldrig hade lagt märke till mig. Det var alltid min lillasyster som fick all uppmärksamhet.

- Så hur gick det i skolan idag? Frågade min pappa och log stort mot min lilla syster.

- Jag har haft det som samma gamla tråkiga fredag, FAST jag fick 15 av 15 på mitt prov! Sa hon och log stort mot pappa, jaha, nu ska hon få så mycket beröm…

- Jag är så stolt över dig Lucy! Och du Jenna, hur gick det gick det för ditt fysikprov? Frågade han med samma gamla leende på läpparna.

- B. sa jag kort och fortsatte äta snabbt. Jag hade fått en inbjudan till en fest. Det var Alisha´s fest. Jag hade aldrig blivit bjuden på en sådan fest i mitt liv. Jag trodde aldrig att jag skulle få en inbjudan av henne. Hon var inte min typ, fast jag önskade verkligen att jag var henne, hon var fri och gjorde det hon ville, hon hade pengarna, looken, och vännerna. Hon hängde med dem hon ville vara med och i denna fest kommer jag möta många jag nog aldrig har träffat. Jag tror inte jag skulle bli bjuden från början. Allt var en slump, vi har skåp bredvid varandra och när hon fick syn på mig gav hon bara en inbjudan och stack till sina vänner. Jag blev först glad fast sen bekymrad. Kommer jag få gå?

- Mamma, pappa, en nära vän till mig fyller år idag, hon ska ha en fest, den börjar klockan åtta, kan jag gå? Frågade jag tyst och tittade ner på talriken.

- Vem då? Frågesatte mamma direkt.

- Ni känner inte henne…. Sa jag snabbt och undvek ögonkontakt.

- Du får gå, du har gjort bra ifrån dig med skolan fast jag vill att du ska komma hem tidigt! Sa han och tittade beslutsamt på mig.

- Som vilken tid då? Jag vill inte bara vara där i en halvtimme, kom igen, jag är 17! Protesterade jag.

- Okej, du förtjänar att få lite ansvar, fast var rädd om dig! Sa han och gav mig –gå du och ha kul- blicken.

Jag ställde mig snabbt upp småsprang till mitt rum drog åt mig mobilen som låg på nattduksbordet och ringde Stefani. Efter några signaler svarade hon.

- Hej, du vet Alisha´s fest? Jag fick gå! Sa jag glatt och hoppade av glädje. Det var första gången min pappa verkligen lät mig gå på en fest som började sent och slutade sent.

- Va är det sant? Men du vill väl inte gå? Det kommer vara många och alkohol. Sa hon och tyckte på ordet alkohol.

- Och? Kom igen vi har aldrig kul, det ändra vi bryr oss om är vår framtid, vi kanske inte lever imorgon? Sa jag och hade seriös ton.

- Men mamma är inte hemma ikväll? Sa hon oroligt.

- Okej? Kom då! Som om din mamma skulle lägga märke till det? Hon tar ju hem olika män varje dag? Ingen kommer märka, kom igen! Gnällde jag.

- Okej, okej! Ta med dig ett par snygga jeans och en snygg tröja, klä inte upp dig för mycket annars kommer de tro att vi är tönta. Sa hon och suckade högt i luren.

- Jag vet! Okej kommer, bye! Sa jag snabbt och la på. Jag gick mot garderoben med bestämda steg. Let´s do this shit girl!

- Fest ikväll! Sa jag med ett stort leende.

- Och vem ska hämta alkoholen? Frågade Justin och fixade till sin snapback.

- Vad tror du? Ingen behöver köpa, mina föräldrar har ett stort förråd med bara alkohol, den här festen kommer äga! Sa jag och la en arm runt Justin.

- Kommer vi känna oss höga? Frågade han och jag visste vad han menade.

- Mm, någon kommer hämta det till oss klockan elva, du ska ta emot det för jag kommer vara upptagen… sa jag trött och la mitt huvud på hans axel.

- Okej, wooow, jag ser verkligen fram emot alla brudar du har bjudit! Sa Justin och gned på händerna.

- Aahha, jag vet vad du kommer hålla på med… sa jag och höll mig för att inte skratta.

- Käften Bitch! Sa han och puttade mig på skoj, jag fortsatte bara skratta.  Känner man inte Justin bra kan man döma honom på ett dåligt sätt eftersom han är alltid jätte elak och ilsken fast med oss är han glad och romantisk av sig. Skulle jag vilja dejta Justin? Nej absolut inte, he is a brother from another mother, nothing more.

Jag började gå mot vardagsrummet och slängde mig ner framför Wilma, Alex och Jeremy.

- Har du planerat allt för ikväll? Frågade Alex och tittade oseriöst på mig.

- Det får bli vad det blir, våran uppgift är att fixa drinkar, musiken och få alla höga… sa jag trött och lutade mig mot soffan med en bekväm ställning.

- Varför så trött?

- Sov inte hela natten… svarade jag kort.

- Vadå vad gjorde du? Frågade Wilma smickrande.

- Försökte övertala ett gäng snubbar sälja gräs till mig, de ville först inte fast när det fick veta hur mycket pengar det stod på spel så gjorde vi en deal direkt.

- Och det är? Frågesatte hon.

- Vad fan tror du? Dom får pengarna jag får de jag vill. Sa jag och försökte ta en tupplur.

- Var är dina föräldrar?

- Inte här. Sa jag kort och kände något en ”sakna” var jobb viktigare en mig? Den känslan har jag haft sen jag var lite, kärleken fanns aldrig där... men det är ingen som ska få veta om det, det angår inte någon och det håller jag för mig själv. Båda mina föräldrar ägde ett stort företag som var väldigt stort här i området. De köpte, designade och sålde varor. De gjorde allt för att få pengarna och så gjorde de allt för att få folk bli mer intresserade för deras företag. Men fanns jag med i bilden? Knappast.

- Al! Kommer du? Ropade Justin från trägården. Jag vill inte tänka mer på mina föräldrar, om jag är bortglömd från deras liv så är det bortglömda från mitt liv.

- Vart ska vi? Frågade jag honom när jag kom ut från huset.

- Jag ska möta några från våra grabbar, följer du med? Frågade han.

- Okej? Vad kommer hända? Frågade jag lite bekymrat.

- Vi ska kör ett race, du vet tävla med bilar och vinna brudar. Sa han och blinkade åt mig.

- Aha, jag fattar, kom så går vi då! Sa jag och hoppade in i hans bil. Vi pratade inte hela resan fast radion var på i högsta volym.  Justin var en tystlåten person. Han hade inte heller någon han kunde lita på. Han berättade aldrig och sitt privatliv, ser man honom arg så ska man vara så långt borta det bara går från honom, om man ska beskriva Justin med ett ord så är det aggressiv på ett sett. Hans andra jag känner jag inte. Jag kommer ihåg att Justin en gång berättade till mig om sitt förhållande. Han var ihop med en tjej, den tiden var han värden snällaste och gulligaste. Fast hon gjorde slut med honom och hela hans värd blev upp och ner. Han började hänga med oss för att glömma bort det som hade hänt. Ibland kunde jag tycka synd om honom. Han var en fin människa, fast han blev inte den bästa av att hänga av oss. Men våra  liv var mer spännande en andras, våra liv var roligare och mer intressantare. Justin stannade bilen och gick av snabbt jag hoppade ut snabbt och små sprang efter honom.

- Så ska vi tävla ikväll? Frågade Justin ett par snubbar.

- Gata? Frågade en av killarna snabbt. Justin sa adressen till min gata och killarna började prata med oss. Jag såg hur en av killarna började stötta på mig. Han var svart hårig och blåögd.

- Såå, jag har fest ikväll, vill du komma? Frågade jag smickrande.

- Du behöver inte ens fråga sötnos, jag kommer. Sa han och vinkade åt mig. Justin stod bara bredvid och hånflinade.

Medan Alisha snackade på så vibrerade mobilen som låg i fickan. Jag fiskade upp mobilen snabbt och svarade.

- Va fan är ni? festen har redan börjar folk strömmar in! Sa Alex argt.

- vi kommer! Chilla! Sa jag lugnt.

- SKYNDA! Skrek hon innan hon la på.

- Gosh, fuck her... Mumlade jag för mig själv och promenerade till bilen. Jag satte mig och Alisha var redan där. Snabbt så åkte jag hem till Alisha. Musiken hörde redans ut från huset och man såg hundratals tjejer i korta klänningar och kjolar, Sexiga, det kommer att bli en lång kväll för mig...      

Två tjejer i korta klänningar kom emot mig, man såg hur nervösa de var när de kom fram till mig.

- Ehh… hej? Jag, jag och min kompis Jenna blev bjuda…. Sa hon nervöst.

- Chilla, drick hur mycket ni vill. Sa jag och kollade lite extra på bruden med svart hår, Jenna, ha? Tänkte jag och blinka mot henne. Det kommer bli en lång kväll för henne.