bieberdrama.blogg.se

Never, never, never trust a good girl because they are good liars....

SNEAK PEAK kap. 12

Kategori: We are good girls and we lie...

- Men gissa idiot? Du! Svarade jag och kollade på henne med den mest självklara blicken i världen.

- Varför vill han träffa, oss? Och inklusive mig, jag skulle fatta dig eftersom ni, du vet, fast JAG?

- Jag har ingen aning Stefani….

UPDATE!

Kategori: We are good girls and we lie...

Jag har varit ganska upptagen just ny det är därför jag inte har postat. Fast lovar att posta så snabbt så möjligt! Looovar! Gör mitt bästa!
PUSS, Love yaa! ❤:)

kap. 11 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...

 
 
  - Nej, nej, nej, nej, det får inte vara sant…. Mumlade jag och skakade på mitt huvud.

- Ta det lugnt, jag kommer inte skada dig… sa han och kom emot mig.

- Nej! Brast jag och kände hur mina knän inte klarade av tyngden. Jag fall ner på marken med ilskan kokar i min hjärna, tårarna ville bara falla ner fast jag höll kvar dem.

- Skrik inte mot mig, jag vann dig och du är min! svarade han ilsket. Jag kollade på honom med  –är du seriös- blicken.

- Jag är din? Jag är din? Repeterade jag skrattande humörlöst och ställde mig upp på fötter.

- Vet du inte hur man behandla människor eller? Jag har varit fast i ett hotellrum i tre år för att ingen ska bestämma över mig, och nu kommer du för en natt och tror att jag är din?! Svarade jag och kollade självklart på honom med vattniga ögon.

- Jag har fucking inte tänkt att röra dig vad är det du inte fattar?! Skrek han och kollade ilsket mot mig.

- MEN VARFÖR FÅR JAG INTE GÅ?! Svarade jag. Han började skratta humörlöst och kollade på mig som om det var skit jag sa.

- Gå? Och hur fan har du tänkt klara dig? DU FÅR NU ETT HUS OCH MAT PÅ TARLIKEN OCH DET ÄNDA DU BRYR DIG OM ÄR ATT GÅ?! JAG KOMMER FUCKING INTE LÅSA IN DIG I DITT RUM! Svarade han ilsknare en förr och kollade på mig med kokande ögon. En ensam tår föll ner från min kind och innan en till föll torkade jag bort alla tårar i ögonen.

- Jag känner inte igen dig Justin…. Viskade jag och kollade in i hans ögon.

- DU HAR ALDRIG KÄNNT MIG! Tror du att jag är samma Justin som du träffade för tre år sen? För om du gör det har du fel! Jag började med sådana affärer bara för att hitta dig! Fast tiden gick och jag glömde bort allt, till och med dig. Sa han och kollade på mig. Jag vet inte varför den sista meningen sårade mig. Det kändes som att någon hade tagit en kniv och skurit mitt hjärta.

- Jag vill till mitt rum. Mumlade jag och kollade ner med en irriterad/ledsen blick. Han började gå och mot trapporna och jag följde efter honom med avstånd. Han öppnade en dörr och ett stort vitt rum kom i min syn.

- Här, jag kommer inte störa dig. Sa han och gick till sitt eget som var mitt emot mitt. Jag suckade och gick in, stängde dörren efter mig och gick långsamt fram till fönstret. Kolla ut på det fria folket som inte har en ägare som om jag vore en ägodel som folk köper och säljer. Jag hoppades bara att Justin inte har tänkt sätta mig på spel. Jag satte mig på sängskanten och kollade mig runt. Wow, han har verkligen tjänat pengar. Jag slängde ner mig på sängen och stängde ögonen. Varför händer allt just mig?

 

Jag hörde lätta knackningar på dörren. Jag ställde mig långsamt upp och kollade upp mot solskinet som reflekterade på fönstret. Jag sträckte mig och gick mot dörren. När jag öppnade stod Justin framför mig med en stor handväska i ena handen.

- Här är dina kläder. Sa han och gav mig den stora handväskan. Jag nickade med huvudet som tack och kollade bort.

- Om du vill duscha så finns schampo och handduk i badrummet. Sa han och pekade på en av dörrarna som var i rummet.

- Okej. Mumlade jag och tittade vart som helst utan honom.

 - Kayla… började han och tog tag i min arm. Jag kollade på min arm och sedan på honom, han släppte och kollade in i mina ögon.

- Gör inte så…  sa han och kollade på mig.

- Visst, det är du som är bossen över mig så din order min lag. Svarade jag kallt och kollade på honom.

- Nej Kayla! Va bara ditt normala jag bete dig som du alltid brukar göra! Sa han och slängde en arm i luften.

- Justin… jag vet inte hur jag ska bete mig till människor som glömmer bort mig, jag vet att jag snabbt blir bortglömd och snabbt blir hatad av folk, fast den enda frågan jag har är, varför har du kvar mig här då?

- Jag sa aldrig att jag hatar dig. Sa Justin emot och kollade förvirrat/irriterat på mig.

- Jag vill inte ta den här diskussionen just nu, tack för att du hämtade mina kläder. Sa jag och tog tag i väskan.

- Jag vill se dig nere om 10 minuter. Jag skulle precis säga emot fast sedan kom jag på att han äger mig så det är inget att säga emot.

- Okej. Svarade jag och stängde dörren efter mig. Jag slängde väskan på sängen och öppnade den. Alla mina kläder och skor jag hade packat igår var här. Jag tog ut ett par blåa jeans och en långärmad tunn svart tröja över samt underkläder och gick in i badrummet. Jag tog av mig den korta klänningen och hoppade in i duschen. Jag stod inte så länge under vattnet, efter tio minuter hoppade jag ut torkade mig snabbt och satte mig kläderna för att gå ner. Jag tog långsamma steg ner mot trappan med blicken på mina svarta strumpor.

- Jag trodde jag sa åt dig att komma ner om tio minuter inte femton minuter. Sa han och kollade snett på mig.

- Förlåt. Mumlade jag sarkastiskt och ställde mig framför honom.

- Vad väntar du på? Sitt. Sa han och kollade konstigt på mig. Jag satte mig på stolen och kollade ner på den tomma tallriken. Jag har aldrig matlust och det värsta är nog på morgonen.

- Ska du inte äta? Frågade han och tog en tugga från sin macka. Jag skakade på huvudet och kollade upp mot honom.

- Jag är inte hungrig. Svarade jag ärligt och lutade mig tillbaka på stolen.

- Jag kommer vara efter dig tills du äter. Sa han och tog en till bamse tugga. Meningen fick mig att le och allt fick mig att tänka på förr, när jag var sexton.

- Vad bra att man har fått en extra pappa. Kunde jag inte låta bli att säga. Han skrattade till och kollade på mig med ett leende.

- Kommer du ihåg när jag sa till att jag vill att du ska vara dig själv? Frågade han och tittade på mig.

- Mmm…

- Det var just det här jag menade. Sa han och tog tag i min hand som låg på bordet. Jag drog snabbt bort min hand och kollade ner på bordet.

- Gjorde jag något fel? Frågade han och kollade oroligt på mig.

- Är inte van med sådana grejer. Svarade jag ärligt och försökte undvika ögonkontakt.

- Visst. Svarade han besviket och drog tillbaka sin hand på plats. Jag gav en lätt suck och såg mig omkring.

- Är det något speciellt du vill göra? Frågade han och kollade på mig med ett leende.

- Kan vi gå ut? Frågade jag och kollade på honom med hopp i ögonen, jag har varit fast i 3 år i ett rum och om jag fick gå ut var det någon klubb Steve ville gå till eller balkongen.

- Vart?

- Bara ut, jag tycker inte om att vara inomhus.

- Okej, kom då. Sa han och ställde sig upp. Jag ställde mig också upp och gick mot hallen.

- Jag ska bara hämta skorna från väskan. Sa jag och småjoggade upp för trapporna. Jag öppnade min väska tog ut ett par sneakers satte på mig dem och sedan skuttade jag ner för trapporna.

- Det gick fort. Sa han med mobilen i handen. Jag nickade som svar och gav en suck.

- Vill du åka bil eller prominera i området, det är väldigt tyst här jag är den ända som bor i området.

- Jag går. Svarade jag kort och kollade ner på mina skor.

- Okej, kom då. Sa han och öppnade ytterdörren, friheten. Vi började gå mot en stig som ledde oss till en liten skog/trädgård. Justins mobil började ring.

- Jag måste ta det här, fortsätt gå du. Sa han och tog en annan väg. Just nu var det bästa tillfället att springa bort från allt, starta ett nytt kapitel fast det var något som höll mig kvar, något som sa till mig gå inte, stanna kvar du kommer hitta din lycka i livet här. Vilken lycka? Helvete säkert. Jag började gå mot en sjö som var nära stigen. Jag ställde mig framför sjön och kollade ner på vågorna som kom då och då. Man kunde se horisonten på andra sidan. Sommaren man ser på bilder i internet är nog bara i drömmar, för det skulle aldrig hända mig. Ibland brukade jag undra, hur Alisha och Jenna lever. Lever det också i ett helvete eller lever dem i paradiset?

- Vad tänker du på? Frågade Justin bakifrån mig och jag hoppade av rädsla.

- Inget. Svarade jag snabbt och vände mig om.

- Säkert?

- Säkert. Försäkrade jag och drog en hand igenom håret.

- Vill du gå hem? Frågade han och sträckte ut handen.

- Mmm… svarade jag och tog tag i hans han.

 

Jag stod framför spegeln i mitt rum och speglade mig. Idag skulle jag och Zack på dejt och bara tanken gjorde mig galen. Jag testade en vit kort klänning med bruna lädersandaler, man får väll hoppas han gillar outfiten. Ingen var hemma så det betyder full frihet. Båda mina föräldrar var i jobbet och min lillasyster var hos en kompis. Jag skuttade fram till badrummet tog ut min sminkväska och locktången, medan den höll på att värmas upp gick jag mot min mobil, ett oläst meddelande ”Hej sötnos, jag kommer och hämtar upp dig om två timmar, ändrade planer :* /Zack"

TVÅ TIMMAR?? TVÅ FUCKING TIMMAR??!! Jag hade fått sms:et för två timmar sen! Fuckade mobil.

Jag fixade till håret snabbt, sminkade mig lätt och gick ut igenom ytterdörren. Zack stod där med sin bil väntande på mig.

- Vad tog dig sån tid? Frågade han och gick emot mig.

- Eh, min mobil krånglade, fick sms:et för någon minut sen. Svarade jag och la en slinga hår bakom ena örat.

- Det är okej, du ser bra ut. Smickrade han och slingra en arm runt min midja.

- Tack... Viskade jag och kollade ner.

- Kom vi går... Sa han och tog tag i min hand.

Jag gick efter honom satte mig i bilen.

- Vart ska vi? Frågade jag nyfiket medan jag satt på bilbältet.

- Det får du se… sa han testande och startade bilen. Bilen började åka mot olika gator jag inte kände igen.

- När måste hem? Frågade han och kollade snabbt på mig.

- Hur långt tid har du planerat det här ska pågå? Frågade jag innan jag svarade.

- Imorgon? Sa han som om det verkade den mest självklara grejen i världen.

- Okej, visst! Svarade jag snabbt. Jag tog ut mobilen och sms:ade mamma ”Hej mamma, ska sova över hos Stefani idag, tjejkväll! Puss :)” Skicka. Jag började leta efter Stefanis nummer. ”STEF BEHÖVER DIG! Ska ut på dejt nu med Zack! Iiiii! Vi komma vara här till imorgon jag sa till mamma att jag skulle sova över hos dig så pls om hon frågar säg att jag är där! Love ya!” Skickat. Jag pustade ut och la ifrån mig mobilen.

- Är allt under kontroll? frågade han. Mobilen bredvid mig vibrerade 2 olästa medelande. ”Är jag alltid den sista som vet eller? Visst ha det super med Zack och när du kommer tillbaka måste vi ha girl time! Din mamma ringde nyss allt är under kontroll, Love ya!  ;)- Stefani” och det andra var från mamma. Behövde inte öppna den visste redan vad det skulle stå. Jag la ifrån mig mobilen för gått och vände blicken mot Zack.

- Allt är bara perfekt. Svarade jag och pustade bekvämt ut.

- Bra, vill inte att någon ska störa oss ikväll…sa han och höll kvar blicken på vägen. Jag kollade först lite konstigt på honom fast innan han hann märka vände jag mig om mot fönsterrutan med meningen han sa i tanken. Några minuter passerade och bilen stannade. Jag kollade ivrigt runt omkring och insåg att vi var i en skog mitt i ingen stans. Framför ögonen på mig var det en stor trästuga med en lite altan.

- Kommer vi vara här? Frågade jag och kisade mot honom.

- Är det något fel med det?

- Nej, nej, hehe, undrade bara…. Svarade jag och tog ut min mobil. Ingen täckning, fuck!

- Eh Zack, det finns ingen täckning? Sa jag och höll upp mobilen.

- Bra! Det var därför jag valde att komma hit. Sa han och tog tag i min hand.

 

Vi hade ätit en god middag han hade förbrett innan vi kom hit, jag satt på soffan i hans famn medan vi tittade på en komedi film. Mina ögonlock började långsamt bli tunga.

- Kom, jag ska visa dig sovrummet… sa han och ställde sig försiktigt upp. Jag ställde mig upp och gick efter honom, vi korsade vardagsrummet och kom fram till ett litet sovrum med en dubbelsäng.

Zack vände på mig hastigt och tog tag i min nacke. Hans läppar attackerade mina och ett svagt stön kom ut från mig. Han attackerade min nacke och samtidigt försökte han ta av mig klänningen. Jag hjälpte honom på traven och i minde en 5 minuter var hans tröja också på trägolvet.

Zack la mig försiktigt på sängen och sög på ett ömt ställe i nacken. Det ända jag hoppades på var att det inte lämnade märke efter.

- Zack… började jag försiktigt för att få hans uppmärksamhet. Han vända sig och kollade rakt in i mina ögon.

- Snälla… säg inte att du gör det här bara för du är… kåt? Viskade jag och kollade blygt mot honom.

- Jag gillar dig Jenna, jag är inte som alla killar du har träffat.. tro mig… svarade han och la sina läppar långsamt på mina.  Jag accepterade kyssen och la mina händer på hans nacke. Kyssen blev bara allt hetare och våra tungor började slås. Min klänning var nu på golvet med Zacks tröja och jeans. Jag låg med bara underkläder under honom och med värdens bästa syn över mig. Jag kände hur han började leka med kanterna på mina trosor.

- Är du säker? Ville han försäkra.

- Ja… svarade jag med all mod och tog av honom boxern. Han gjorde samma sak med mig, Zack tog av mig bh:n och började försiktigt suga på min ena bröst. Sedan gled mina trosor ner och jag började fega ut, ville jag göra det här?

 - Är du säker? Frågade han igen.

- Ja… svarade jag och gav honom ett leende.

- Det kommer göra ont i början…. Sa han och gav mig en kyss på läpparna. Jag kände hur något kom in i mig och jag fick kramp över hela kroppen, jag spände mig hårt och tog grepp i Zacks rygg.

- Slappna av, du kommer gilla det… viskade han i mitt öra och började suga på min underläpp.

Det kändes som om att vi stannade i stunden och allt annat runt oss fortsatte. Jag kunde beskriva min känsla som fyrverkerier i mig. Minuter, timmar gick och jag hade inte fått nog. Zack la sig bredvid mig och la ett täcke över oss.

- Du var fantastik ikväll… viskade han och la en hand över min kind.

- Tack… svarade jag generat och la min hand över hans.

- Jenna…

- Ja? Svarade jag och kollade upp mot honom.

- Jag vill ta det till nästa nivå… sa han och tog tag i min kropp och la den tätt intill honom.

- Jag med… svarade jag och kände en stor lycka över hela min kropp.

- Sov gott… viskade han i mitt öra och gav mig en puss på kinden. Jag log för mig själv och stängde ögonen. Lyckan har nog vänt för dig Jenna…

 

 

Det har pågått något med Joseph som gjorde mig fundersam. Han hade tagit mig till en jätte mysigt sommarhus och inget har hänt mellan oss, det var inte så att jag var desperat fast han hade inte ens kysst mig sen bilresan. Han hade förändrats helt och hållet. Jag visste inte ens om jag kunde prata med honom. Det var en sådan ilska i hans ögon som gjorde mig rädd. Jag hade precis kommit ut från polen. Jag satt på soffan med handuken runt mig. Joseph har inte släppt mobilen från sikte sedan vi kom, han hade bettet sig så konstigt, jag kände inte ens igen honom.

- Joseph, vi behöver prata! Sa jag modigt och ställde mig upp.

- Vad?! Gå och sätt på dig och sen pratar vi! Sa han irriterat med mobilen i handen.

- Jag ville bara att du skulle ta ett bad eller en dusch för att lugna ner dig… sa jag och la mina händer på hans bröst.

- Ja, ja, okej… svarade han och drog en hand igenom håret. Han gick in i duschen och lämnade mobilen kvar på bordet. Jag småsprang mot den och kollade in senaste meddelande, Vem fan var Kesha? Jag öppnade meddelandena och läste vad det hade skrivit till varandra.   

Kesha: Jag vet allt Joseph! Det är lika gärna du kommer tillbaka till mig.

Joseph: Vad snackar du om? Sms:a inte mig!

Kesha: Hemligheten? Haha, stackars flickvän om hon får veta.

Joseph: Du är sjuk! gå och skaffa hjälp!

Kesha: Joseph det är bäst att du kommer tillbaks till mig, annars får din tjej veta ALLT! Du har på dig en vecka!

Joseph: FUCK YOU!

Kesha: I wish!

Vem fan var den där Kesha? Jag vet inte hur hon ser ut fast hon har redan gått mig på nerverna, och vadå för stora hemlighet? Han hade också sms:at med någon som var okänd.

Okänd: Joseph, du har inte varit aktiv ett bra tag, vi kommer sparka ut dig om du inte kommer tillbaka.

Joseph: Jag har tjej och allt, jag vet inte om jag kan klara det.

Okänd: Med då får du ingen cash.

Joseph: Kan jag få tänketid?

Okänd: En vecka har du på dig Joseph Morgan, inte mer.

Vad var de här för skumma personer Joseph sms:ade med. Jag ställde mig långsamt upp och la ifrån mig mobilen. Småsprang till rummet bytte om till hemma kläder och satte mig på soffan igen. Joseph kom snabbt ut från badrummet med en handduk runt midjan. Hon kollade på mobilen och sedan på mig.

- Har någon ringt? Frågade han snabbt.

- Vem menar du? Frågade jag som om jag var dum i huvudet.

- Spela fucking inte dum svara bara, har någon ringt eller inte?

 - Nej! Ingen jävel har ringt, och vem fan är Kesha?! Och vad är det för hemlighet ni skriver om?! Sa jag argt och ställde mig stadigt upp.

- Du har rotat i mina privatgrejer! Sa han och tog två steg närmare mig.

- SÅ du snackar med en tjej bakom min rygg, ni har hemligheter, du höjer rösten framför mitt ansikte, vi har varit ihop i tre och du har något privat?! Wow Joseph var det därför du tog mig på semester? För att lägga märke på vad du egentligen håller på med?!

- ALISHA HÅLL BARA DIN FUCKING KÄFT! Skrek han och slängde en arm i luften. Jag hade fått nog. Jag gick snabbt till sovrummet packade min väska, ringde en taxi som skulle ta mig här ifrån.

- Du vågar inte ta ett steg ut härifrån?! Skrek Joseph från vardagsrummet. Jag gick med bestämda steg med resväskan i ena handen.

- Annars? Sa jag utmananade och kollade ilsket på honom. Jag kända honom tillräckligt han vågade inte lägga en hand på mig han var för svag. Han vända blicken och kollade ner. Jag gick ut igenom ytterdörren och såg taxin stå framför mig. Jag slängde in min väska och satte mig i bilen.

Igår kväll var jag med grabbarna i ett kasino bar och fick hem en tjej. Det var nog därför jag hade en tjej som låg bredvid mig just nu. Jag satte mig långsamt upp och gick mot badrummet. Igår kväll var en lång kväll för mig och nog för Kayla också, hon hade ju varit ensam hemma från tre tiden tills dagen efter. Och det märkliga var att hon inte hade gå ut från sitt rum, Kayla borde vara utsvulten just nu. Jag gick ut från badrummet satte på mig en vit t-shirt och ett par hängiga jeans, och gick ut ur mitt rum. Jag knackade på Kaylas dörr fast fick ingen respons. Jag öppnade försiktigt dörren och hörde vattnet som rann ner från duschen. Jag satte mig på sängen och kollade mig runt. Rummet såg orörd ut, som att hon hade kommit idag. Några minuter passerade och Kayla kom ut med en handduk runt sin kropp.

- Va fan gör du här? Frågade hon panikslaget.

- Chillar. Svarade jag och la huvudet på sned.

- Okej, fast kan du vara vänlig att gå ut, ska byta om. Sa hon och pusta ut.

- Nej, det är okej, jag kan vara kvar. Sa jag smickrande och kollade upp och ner på henne.

- Du är hopplös… mumlade hon tillräckligt högt så jag hörde och tag sina kläder från garderoben. Jag ställde mig upp och gick emot henne. Hon stelnade till när jag bara var några centimeter ifrån henne. Jag gick långsamt mot hennes läppar och innan de hann nudda så drog hon sig ifrån. Hon kollade panikslaget bort och försökte smita undan.

- Du är min och jag gör vad jag vill med dig…. Viskade jag och la mina läppar mot hennes mot Kaylas vilja. Det gick bara några sekunder innan hon drog sig ur för gott och gick tillbadrummet för att byta om. Vad i helvete håller jag på med? Jag gick ut från henne rum och ner till köket. Gick raka vägen till vardagsrummet o slängde ner mig själv på soffan. Vad höll jag på med egentligen? Vad flög i mig? Varför kysste jag henne? Alla frågor kom på en gång och jag stod inte ut. Jag gav ett ilsket vrål och slängde skålen som stod på soffbordet på golvet, den gick sönder och det ända man såg var miljontals glasbitar.

- Vad står på tok, babe? Frågade tjejen jag hade legat med igår och kom emot mig.

- Inget, låt mig vara. Svarade jag lite lugnare och vända bort ansiktet.

- Det där kallar jag inte inget, min älskling mår inte bra… vad har hänt? Frågade hon och höll om mina kinder. Jag kollade först in i hennes ögon, man kan inte prata ut till horor, och sedan kollade jag upp på trappan. Kayla stod där och stirrade på oss. När hon såg att jag märkte så gick hon ner för trappan och jag hörde ytterdörren öppnas och sedan stängas. Jag ställde mig hastigt upp och till ytterdörren. Hon stod i terrassen och kollade sig omkring. Jag stängde dörren efter mig och hon la märke att jag var där. Hon började gå bakom huset och jag följde efter. Hon slutade gå och vände sig mot mig. Jag gick fram emot henne och stannade framför hennes ansikte.

- Justin vad vill du? Frågade hon efter en evighet.

- Inget. Svarade ljög jag. Jag ville ha henne.

- Varför är jag här då?

- För jag vann dig. Svarade jag ärligt.

- Bryr du dig om mig? Frågade hon och innan jag hann svara svarade hon åt mig.

- NEJ! Fast sanningen var att jag brydde mig.

- Exesterar jag i din värld? Frågade hon igen fast så klart svarade hon åt mig.

- NEJ! Det gjorde hon hela tiden, hon var den ända jag tänkte på.

- Vill du ha mig?!

- NEJ! Så varför är jag hä- Innan hon hann säga klart sin mening attackerade jag mina läppar på hennes och la mina händer runt hennes nacke.

 - Jag gillar dig, fattar du inte det? Sa jag och kollade på henne.

 

 

 

kap. 10 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...


Jag satt på mig skinnjacka under den ett vitt linne och ett par svarta jeans. Jag tänkte absolut inte ha på mig en kostym, skulle se ut som en tönt. Jag fixade till mig vaxade håret och gick tillbaka till bilen. Klockan var redan nio jag åkte precis ut från huset. Jason kommer döda mig.  Jag ökade farten för att komma i tid. Eftre tio minuter var jag på plats och det ända man såg var män i kostymer och kvinnor i balkänningar. Det kändes som att det var ett bröllop vi gick till. Jason stod vid några snubbar medan Markus och Alex var med sina brudar i baren, vad chockad man blir. Jag gick med bestämda steg till Jason. När jag kom fram slutade han prata med snubbarna och kollade på mig.

- Vad är det? Frågade jag och kollade bekymrat på honom.

- De finns en snubbe som heter Steve som gärna vill spela med dig. Sa Jason glatt.

- Varför just mig? Frågade jag.

- Jag har ingen aning, men gör det, spela med honom. Sa Jason övertygande.

- Varför? Frågesatte jag igen.

- FÖR ATT han förlorar snabbt och du får en tjej du äger! Sa han som om jag aldrig har blivit erbjuden ett sådant förslag.

- Visst, visst, jag kan väll släppa en tjej fri… sa jag och slängde med armen i luften.

- Du ska träffa honom om två timmar. Sa Jason och vände ryggen för att gå. Jag gav en lätt suck och gick till baren där Alex och Markus var med sina tjejer.

- En whiskey. Sa jag till mannen som jobbade i baren och vände mig mot Alex.

- Forever alone människa. Sa han och skratta.

- HA- HA- HA, gud vad mycket jag skrattar… sa jag sarkastiskt och tog en klunk från min whiskey.

- Men det är okej bro, ikväll kommer du hitta din drömtjej. Sa Alex och klappade mig på axeln.

- Aa säkert… sa jag och tog en annan klunk.

- Träffade både du och Markus era tjejer här? Frågade jag smickrande och satte mig på en barstol.

- Jag träffade Anna här, fast Markus är en sån tönt som träffade sin tjej på något ställe och det började med dejt och aa, han är ju en tönt så han gör allt på ett töntigt sätt. Sa han och gav en självklar blick. Jag himlade med ögonen och vände blicken till alla som spelade i salen. Alla män hade runt tio tjejer runt sig. En man med cirka 20 tjejer kom in med en stor entré. Alla tjejer hade svarta korta klänningar med minst tio centimeters klack. En av tjejerna påminde mig om någon. Jag skakade till tankarna och vände mig om för att se Alex. Wow, det var inte bästa tillfället att vända på sig. Jag tog en sista klunk och ställde mig upp för att ta en rundtur i den här gigantiska salen. Folk skrattade, festade, skrek av lycka, tog sönder grejer av ilska. Det kändes som om att jag var med i en film och det här var en inspelning för en scen, fast nej. Det här är verkligheten och jag vet inte om det är en fin slut.

- Nej, det där är så oschysst! Ropade jag och la armarna i kors.

- Men kom igen gör bara det! Ropade han tillbaka och skratta.

- Nej, tro mig jag gör inte det… jag är höjdrädd Zack! Skrek jag högt och kollade ner från klippan.

- Vattnet är varmt! Jag fångar dig, tro mig! Ropade han som svar och sträckte ut armarna. Jag tog ett djupt andetag och kollade ner. Jag tog några steg tillbaka och småsprang fram och sedan hoppade jag med stängda ögon. En obehaglig känsla kom i magen och första tanken i mitt huvud var jag vill inte döö!!  Min kropp var under vattnet och två minuter efter var jag uppe på land.

- Hur kändes det där? Frågesatte Zack och kollade på mig med ett stort leende.

- Hur det där kändes? Jag höll fan på att skita på mig där uppe! Sa jag och kollade på honom med stora ögon.

- Varför gjorde du det då? Frågade han igen. Jag gav en suck och kollade på honom, jag gjorde det för honom. Jag gjorde det för att komma ner hit, med honom. Jag ville inte att han skulle tro att jag är en stor fegis, och det var just det jag var.

- Jag utmanade bara mig själv, varför skulle jag annars göra det? Frågade jag som om det var den mest självklara grejen i världen.

- Du kanske gjorde det för att komma ner till mig? Sa han smickrande. Ja, det gjorde jag.

- Nej, skitsnack! Sa jag och stänkte vatten på honom.

- Ja säg det du, ska vi gå upp och torka oss? Frågade han och började simma till land. Jag nickade som svar och simmade bakom honom. Jag ville bara skrika, hålla hemligheter är svårt. Han var framför mig, jag kunde bara säga rakt ut Zack jag har varit dö kär i dig, ska vi ut på dejt? FAST NEJ. Jag är en fet fegis som alltid väntar på att killen ska bjuda ut och i slutändan är det alltid jag som förlorar. Killen går och behandlar som luft. Jag ville inte riskera att Zack också skulle glida ur mina händer.

- Du tänker mycket… sa han medan han torkade sig.

- Hur vet du det? Frågade jag utmanande och tog tag i min handduk.

- Du är alltid borta i dina tankar..

- Zack… började jag och kollade ner på mina tår.

- Vill du gå ut någon? Avbröt han och gav mig ett leende.

- Dejt, eller? Frågade jag nervöst och hade blicken på samma ställe.

- Aa? Jag brukar inte gå ut så ofta med tjejer, så varför inte ge det en chans? Sa han och log lite större.

- Okej. Viskade jag tyst. Herre gud jag måste nog nypa mig minst tusen gånger för verkligen se att jag inte drömmer, jag går på moln just nu och jag hoppas att jag inte ramlar där ifrån.

Jag satt i baksättet med mobilen framför ögonen. Jag satt och sms:ade Wilma medan Joseph höll på att förbreda något. Jag fick inte veta vad han höll på med fast just nu brydda jag inte mig. Jag och Wilma hade inte skrivit till varandra sen dagen jag planerade festen. Kommer inte ihåg så mycket av den dagen fast det är inget att gräva ner på. Klockan var snart halv tio på kvällen och Joseph har inte dykt upp en. ”Nej men vad söta, hur träffades ni egentligen? ALISHA OM VI INTE TRÄFFAS SNART KOMMER JAG DÖÖÖDA DIG!” jag log mot medelandet och började knappa på skärmen.

-flashback-

- Kom! Sa Joseph och sträckte ut sin hand. Jag tog tag i hans han och klättrade upp på klätterställningen.

- Alisha, jag har tänkt på oss… började han och kollade på mig. Jag tittade ner på mina bara knän och började vifta på ena benet.

- Och… pausade han och tog ett djupt andetag.

- Jag vill göra dig min. sa han och tog tag i min andra hand. Jag log mot honom och gav en lätt suck.

- Jag blir din och du blir min…. Viskade jag och log mot honom.     

-nutid-

Joseph hoppade in i bilen med kinesisk mat i händerna.

- Här, det kommer bli en lång resa… sa han och satte sig bekväm framför ratten.

- Va? Vart ska vi? Frågade jag och tog emot påsarna.

- Överraskning, ät nu och sen försök att sova eftersom det kommer att bli en lång kväll för dig. Sa han och åkte ut på bilvägen. Jag öppnade påsen och tog ut alla plastförbakningar.

- Ska du inte äta? Frågade jag och tog en stor tugga från nudlarna.

- Jag har redan ätit. Sa han kort och satte på radion.

- Okej? svarade jag bekymrat och kollade på bakspegeln.  Han ögonbryn var ihop knutna och han verkade vara irriterad.

- Babe? Mår du bra? Frågade jag osäkert och la min hand på hans axel. Jag gav en tung suck och kollade på mig via spegeln.

- Ja. Svarade han och pustade ut.

- Okej… mumlade la ifrån mig maten. Jag hade inte lust att äta när jag kände oro i luften. Jag lutade mig mot fönsterrutan och kände hur tunga mina ögonlock blev tills allt blev svart.

Jag satt förberett framför pokerbordet med någon som heter Steve framför mig. Han var tjock och hans ansikte var inte världens finaste, det var runt 5 fem tjejer som cirkulerade runt honom medan han satt belåten på stolen med sin whiskey i handen. Jag kollade runt omkring mig tills en lång kvinna kom fram till oss.

- Starta, Steven Mack, hur mycket satsar du? Frågade hon och kollade på Mack.

- Hundra tusen och en tjej. Sa han och kollade stolt på mig.

- Justin Bieber, hur mycket satsar du? Frågade hon och gav mig samma blick.

- En halv miljon. Sa jag och lutade mig tillbaka på stolen med samma blick Mack gav mig.

- Wow Bieber, det är inte dumt att spela med dig… skrattade han.

- De du. Svarade jag och fejk skrattade. Spelet börja och kvinnan började dela ut våra kort. Jag la upp mina första kort och såg hur han gav mig ett stort leende.

- 3 Spader, Steven Mack vinner första omgång, vill ni fortsätta? Frågade hon medan alla mina pengar jag hade lagt på bordet försvann till Mack.

- Jag satsar en miljon. Sa jag desperat och kollade på Mack. Han fick ett stort leende på läpparna och viskade något till en av sina tjejer.

- Okej. pengarna är på bordet, ni kan börja. Sa kvinnan och stod i position. Vi spelade i minst en timme, till slut vann jag tillbaka mina pengar plus hans bud.

- Bra spelat Bieber, man vill verkligen göra affärer med dig. Sa Mack och ställde sig upp.

- Man kan väll också samma sak med dig Mack. Sa jag och ställde upp för att skaka han med honom.

- Har sagt till att dem ska fixa henne? Frågade han en av sina tjejer.

- Hon är redo och klar för att gå. Svarade hon och log stort mot mig.

- Vem är redo att gå? Frågade jag nyfiket.

- Din slampa. Svarade han och skrattade mörkt. Jag höjde ögonbrynet och sedan skratta jag själv. Ikväll blir det nog en lång kväll.

- Kommer ni vilja ha tillbaka henne? Frågade jag medan vi var på väg till rummet för att hämta henne.

- Nej, hon är din för gott, hon har redan gjort klart med problem till oss. Sa han och pustade ut. Vi stannade framför rummet och han lät mig inte gå in.

- Sätt ögonbinden på henne. Beordrade han en av tjejerna som var runt honom. Hon gick in och efter några minuter kom hon ut.

- Klart. Svarade hon snabbt och kollade smickrande på mig. Vi gick in i rummet och tjejen stod vänd mot oss s man bara såg hennes rygg med ögonbindel på.

- Jag har tyvärr inte testat henne för dig eftersom hon är för envis, hoppas det blir bra med en äcklig oskuld. Sa han och vände på henne hårt från armen. Fast hon hade ögonbinden så visste jag vem hon var… Kayla…

- Det är okej, jag sköter om det. Sa någon och tog tag i min arm. Jag ryste av ilska samt rädsla. Jag var inte kvar hos Steven Mack. Mannen jag hade jobbat hos sedan jag var sexton år, jag var en leksak nu i någon annans händer.

- Får jag ta av mig ögonbinden? Viskade jag nervöst.

- Ha kvar den. Sa han och drog lite hårdare i armen. Vi gick snabbt och stannade då och då. Jag tog in mig i bilen och åkte någon stans. Jag var rädd och bad till gud att denna mardröm snart blir över. Bilen stanna och jag hörde en hård smäll, jag hoppade av rädsla.

- Kom, vi är framme. Sa han. Han tog tag i min hand och vi började gå. Mitt hjärta pumpade så snabbt så att jag trodde att den skulle hoppa från plats. En dörr öppnades och sedan stängdes igen.

- Du kan ta av dig ögonbinden nu. Sa han. Jag tog försiktigt av mig den och blinkade några gånger. Jag har haft på mig ögonbinden i över en timme och allt jag såg var svart, jag försökte vänja mig med ljuset och försiktig tittade jag upp.

- Justin… viskade jag tyst och tittade ner igen.

 

 

 
 
 
 
 
                             
 
 
 

 

 

kap. 9 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...

 

                                                     ------------- 3 år senare --------------

Man kan säga att jag och Joseph hittade varandra. Av att träffas i ett café i en park till att bli hans flickvän. Jag hade funnit något för att leva för, leva med. Han var inte bara den mannen jag älskade utan han var min. Mitt liv hade förändrats upp och ner sedan den dagen han frågade mig om jag ville vara hans. Vi hade inget gemensamt fast det var det som gjorde oss, oss.

- Babe, kom hit ett tag!… ökade hans röst från övervåningen. Jag småsprang upp och såg honom sittande på min säng med laptopen på knäna.

- Mm? Frågade jag och lutade min axel på dörrs kanten.

- När kommer dina föräldrar tillbaka? Frågade han och tittade upp på mig.

- På ett tag tror jag, varför? Frågade jag och satte mig bredvid honom för att se vad han höll på med.

- Vi kan åka bort, bara jag och du. Förslog han och gav mig en puss på näsan.

- Och vad har mina föräldrar med det här att göra? Frågade jag och fundersamt.

- Vi kan ju passa på när dom inte är här! Sa han glatt.

- Joseph, jag är inte sexton längre jag är nitton och jag bestämmer när jag ska ut eller inte, mina föräldrar har ingen rätt att lägga i sig plus så skulle de bara säga åh gumman ha så kul jag och pappa ska på företagsresa bla bla bla….

- Okeej? Vad tycker du om... Eller det får bli en hemlighet. Sa han bestämt.

- Va?!

- Förlåt älskling fast överraskningar är alltid roligare.

- Jag hatar dig.

- Jag älskar dig också! Sa hav och la en arm runt mig för att jag ska dras mot honom.

- Du är irriterande, du vet väll det? Frågade jag och kollade upp mot honom medan mitt huvud på hans bröstkorg.

- Inga problem för mig… 

- OKEJ, nu finns det ingen tid för att mysa gå och packa du så ringer jag några samtal.

- Va?! Vad ska jag packa? Vart åker vi? Vem ska du ringa? Om det är någon tjej… sa jag och pekade på honom med mördarblicken.

- Wow, ta det lugnt. Sa han och gick ut från rummet. Jag tog den största resväskan jag såg och slängde ner den på sängen. Jag visste inte vart vi skulle åka så då gäller det vinter och sommar kläder och väskorna, väskorna får Joseph bära som hämnd eftersom han inte berättade vart vi skulle åka.

- Joseph! Kom hit ett tag! Han kom in med mobilen i handen och ett leende på läpparna.

- Till vad är alla väskorna för? Frågade han och kollade storögt på varje väska minst tre gånger.

- Resan? Svarade jag som den mest självklara grejen i världen.

- Okej, vi kommer bara vara borta i en vecka, varför behöver du alla dina vinterkläder det är sommar just nu och vinterjackan behöver du verkligen inte. Sa han och höll på att plocka bort hälften av grejerna jag hade packet.

- Men berätta då vart vi ska!  Sa jag och viftade med armen i luften.

- Ta bara med dig kläder du känner dig bekväm i, den här helgen kommer bara handla om mig och dig... sa han och kysste mig. Jag log i kyssen och drog mig ut.

- Jag älskar dig…. Viskade han och drog mig till honom.

- Älskar dig också… mumlade jag mot hans bröst.

 

- Schhh, han tittar ju. Viskade jag högt och försökte gömma mig bakom böckerna.

- Men seriöst Jenna gå bara fram och snacka med honom! Sa hon högt och jag märkte hur han vände sig mot oss. Jag kollade genast ner och låssades att jag läste, matteboken? Zack var en av dem sötaste killarna i hela plugget och alla tjejer hade ett öga på honom förutom Stefani eftersom hon är en tönt som bara bryr sig om skolan fast ändå är hon mina bästa vän.

- Okej, jag går och pratar med honom! Sa hon och ställde sig upp.

- Neeeeej….  Viskade jag högt, fast lyssnade hon? Aldrig. Hon gick fram till honom och det börjar prata sedan tittade dem på mig. Jag skämdes som fan och tittade ner på bordet. Jag ser helt plötsligt en stor skugga täcka bordet, jag tittade försiktigt upp och såg Zack med ett leende på läpparna.

- Får jag sitta? Frågade han och kollade ner på mig. Jag flyttade på mig och han satt bredvid. Stefani tog sina böcker som låg på bordet och gav mig –lycka till- blicken.

 - Så, jag har sett hur du har tittat på mig så och då. Började han, jag ville bara försvinna den sekunden, har han märkt varje gång jag har tittat på honom?

- Och jag tycker att du är söt. Avslutade han, alla tjejer som gick runt i korridorerna stannade till när de såg oss och sedan fortsatte gå. Jag suckade darrande och kollade på honom med ett nervöst leende.

- Kan vi snacka om det här ute? Frågade jag självsäkert efter att ha samlat in all mod.

- Visst. Sa han och tog i mina böcker. Jag var nervös, och fjärilar i magen? Jag hade fan ett helt zoo i magen just nu. Vi gick ut till trädgården och satte oss på en bänk medan vaktmästaren stod en bit från oss.

- Snälla säg att du inte har hört vad jag och Stefani har pratat om dig? Frågade jag och hoppades att han sa jag har inte hört något.

- Jag har inte hört er snacka om såå mycket… sa han och skratta. Jag gav en suck och kollade bort mot blomrabatten som var några meter ifrån oss.

- Men jag bryr mig inte om det, så berätta lite om dig själv. Sa han och lutade sig mot bänken.

- Som vad? Frågade jag och kisade mot honom.

- Hur ska jag veta, något speciellt om just dig. Sa han och log samma gamla varma leende.

- Jag är inte så speciell som du tror, jag är exakt som alla andra tjejer, älskar romantiska filmer, är hopplös på idrott och lyssnar mycket på musik, du då? Svarade jag snabbt och kollade ner på mina händer.

- Hm, jag älskar idrott, gillar action filmer och lyssnar inte så ofta på musik. Svara han och skratta till lite.

- Wow vad lika vi var då. Svarade jag och fnissa.

- Väldigt, men jag gillar inte tjejer som har samma hobbys som mig, relationen blir tråkig då.  Sa han och la en arm runt min axel. Jag andades nervöst och nickade.

- Vad bra att vi inte har samma hobbys, inte för jag menad något du ve-

- Jag fattar, ta det lugnt. Sa han och lugnade ner mig.

- Skulle du vilja komma över nu, ingen är hemma och jag har inga syskon. Sa han och mina ögon blev stora som vattenmeloner när han bjöd hem mig till honom. Jag var så glad att jag hade på mig solglasögon eftersom om han skulle se mina ögon skulle han nog ta tillbaka frågan.

- Jag vet inte… svarade jag först osäkert för att se om han verkligen ville att jag skulle hem till honom.

- Men kom igen, det blir kul. Uppmanade han.

- Okej, visst! Sa jag och ställde mig upp för att gå. Nu visste jag att han verkligen ville att jag skulle komma hem till honom och den känslan gjorde mig galen. Jag ville bara skrika av glädjen. Vi gick mot hans bil och jag satte mig bredvid honom. Sen han startade bilen tills vi kom fram hade ingen av oss sagt ett ord. Jag var nervös så det var självklart att jag inte sa något, fast Zack? Var han också nervös eller var han bara för tuff för att prata. Zack bruka hänga med dem tuffa, dem som inte kommer till alla lektionen som helt enkelt skiter i framtiden och bara tänker på här och nu. De påminde mig om mig Alisha, Justin och Kayla. Jag var dum då och bara sprang runt efter dem som svansar. Jag var sexton och hade ingen aning vad jag höll på med eller hur min framtid skulle se ut. Fast som tur så slutade jag hänga med dem och började fokusera på mitt liv och mina problem, just nu var jag på spotlighten. Fast att vara ensam är inte heller så roligt, visst jag hade Stefani fast hon var aldrig där när man behövde henne som mest. Hon har sina egna problem hon var tvungen att lösa och varför då ägna all sin tid på mig när man inte har den tiden. Jag önskade bara att det finns någon som verkligen kommer bry sig om mig som om jag är personens allt, och jag hoppades verkligen att Zack kunde vara den personen och ge mig allt jag behöver.

- Är det något speciellt du tänker på? Frågade han och avbröt mig från mina tankar.

- Va? Eh, nej det är inget. Svarade jag kort och log mot honom.

- Jenna om det är något kan du prata ut till mig, jag är en bra lyssnare.

- Tack, fast det är inget att prata om, bara inre tankar… svarade jag med en suck.

- Svåra tankar?

- Man kan väll säga, oförglömliga tankar…

Jag badade i pengar, mitt liv kunde inte bli bättre. Jason och jag hade blivit partner sen dagen jag accepterade förslaget han hade gett mig. Tjejen jag låg med igår låg fortfarande på min säng under lakanen. Jag gick in i duschen och tvättade av mig snabbt, satt på mig ett vitt linne och ett par hängiga jeans. Fixade till håret snabbt och gick ner till undervåningen. Ikväll var det en stor invigning till en pokersal. Folk från olika länder kommer koma dit bara för att testa sin lycka och så klart kommer jag och Jason stå i centrum. Min lycka hade varit med mig varje gång mina pengar stod på spel. Jag öppnade kylskåpet tog ut ett äpple som frukost och satt mig avslappnat på soffan. Mitt liv hade förändrats dem har tre åren, tiden gick och jag började glömma bort folk. Jag började tänka mer på mig och strunta i andra. Jag kommer inte ens ihåg varför jag accepterade förslaget Jason gav mig. Men jag ångrade inte heller att jag tackade ja. För kolla på mitt liv nu? Jag är ju fan rikare en några superstjärnor som tror sig något. Tjejen som jag låg med gick ner från trappan med min skjorta på och ett smickrat leende på läpprana.

- Hej babe… sa hon tyst och gick emot mig med dom mest långsamste stegen jag har sett i mitt liv. Jag tog en tugga från äpplet och satte på tv:n. Hon satte sig bredvid mig och började leka med mitt hår.

- Ey, lek inte med mitt hår, och gå bort från mig! Sa jag irriterat fast hon brydde sig inte. Slampor. Jag ställde mig upp tog min mobil från köksbordet och gick ut. Fiskade upp min bilnyckel från fickan och låste upp bilen. Jag satte mig och tog upp mobilen.  Jag kollade på de senaste som jag hade ringt Conor och Jasons namn var de ända som kom upp. Jag tyckte på Conors namn och la på högtalaren medan jag startade bilen.

- Yo Justin, har du redan saknat mig? Frågade han skrattande.       

- Öppningen ikväll… började jag och åkte ut på bilgatan.

- Ja? Svarade han fast lite seriösare den här gången.

- Är det värt att åka dit? Frågade jag och ökade farten.

- Var det där en fråga bro? Jag och min tjej ska dit och tro mig, det finns inte någon som kommer ut från den salen utan att ha cash i handen eller brudar.

- Jag hörde det där! Hör jag Conors tjej ropa från bakgrunden.

- Fast du är den ända jag kan se! Ropade han tillbaka som svar.

- Hälsa Sam! Sa jag och skratta till.

- Justin hälsar! Ropade Conor direkt.

- Man, du kunde säga det efter samtalet, du och din tjej kommer spräcka mina högtalare.

- Sorry, men åk dit, du kommer inte ångra dig. Sa han och med den meningen avslutade han samtalet. Jag åkte till Jasons tattoo bar för att träffa grabbarna där. Vi har alltid något ställa vi samlas i California var det i gymmet och här i Chicago tattoo baren. När jag kom fram så satt killarna oh drack medan någon höll på att få en tatuering.

- Yo Justin! Sa Markus och kom emot mig!

- Ni har väll inte saknat mig för mycket? Frågade jag och höjde ena ögonbrynet.

- Dricka? Frågade Alex som i hörnet med en sin tjej i knäna.

- Ingen lust, var är Jason? Frågade jag och kollade runt.

- Han är ute för att köpa passande kläder för ikväll. Svarade Markus och lutade sig tillbaka mot fåtöljen.

- Okej? ska ni också g eller, och vadå för passande kläder? Frågade jag som om jag var den ända som inte visste vad den här öppningen handlade om.

- Så klart, sist jag var där kom jag hem med minst tio brudar och över flera tusen i fickan. Sa Alex.

- Och en av dem var Anna? Frågade jag och kollade på honom med ett smickrande leende.

- Ja, det var där jag hittade min prinsessa. Sa hon och började kyssa henne. Jag suckade och gick ut från baren.

- Vi ses där då! Sa jag och var på väg ut från affären.

- Kom ihåg, var där klockan nio! Ropade Markus bakom mig. Jag gick mot bilen och satte mig i den. Jag körde hemåt. När jag kom hem så var tjejen fortfarande i mitt hus med min skjorta på.

- Varför är du kvar?! Frågade jag irriterande och kollade ilsket mot henne.

- Vill du inte ha det igen, du vet, rond 2? Frågade hon smickrande.

- Det jag vill är att du tar dina fucking kläder och drar! Sa jag irriterat. Utan ett ord till gjorde hon det jag sa och gick ut.

- Äntligen… mumlade jag när hon gick och satte mig på soffan. Ikväll kommer bli en lång natt….

Jag satt på en stol i mitt motell rum med blicken ner och med väntan att någon skulle ringa mig eller knacka på min dörr. Jag har varit nedstämd dem här senaste åren. Alla tjejer som jobbar åt Steven (min som kallade chef) var glada över att honom som boss, dem han inte gillade la han på spel och den som vann över honom fick en tjej istället för pengar. Det var smart på ett sätt för då slipper han betala för tjejerna och förlorar inga pengar med det som gör mig mest bekymrad är vart de tar vägen sen? Blir dem fria som normala mäniskor eller bli dem instängda fast på ett annat ställe. Ikväll var det den kvällen igen. Alla tjejerna inklusive jag. Det var en stor öppning som alla måste gå till. Den här kvällen kommer bara en gång per år. Jag var med förra året. Jag stod på spel och jag visste hur det kändes. Man var nervös kallsvettig och hade ont i varenda muskel, nervositeten har nog aldrig varit högre, fast som tur vann inte motståndaren och jag fick vara kvar. Jag hade en vän här som inte gillade Steve, som mig. Hon brukade då och då komma prata med mig. Sist var igår. Hon hade berättat att Steve kommer in i tjejernas rum för att ha sex med dem. Och idag kommer han till våra rum. Jag ställde mig upp och gick mot den lilla balkongen. Frisk luften rensade mina tankar med vinden och jag fick hopp att något kommer ta mig bort från helvetet. En stark smäll hördes bakifrån mig, jag vände mig snabbt för att se vad som pågick.

- Rädd? Frågade Steve smickrande.

- Nej. Sa jag kallt och vände bort blicken från hans fula ansikte.

- Det är ju bra att höra, Kayla du är inte så välkomnande som alla andra tjejer. Började han och kliade sig i skägget.

- Aha? Svarade jag och gav en självklar blick. Jag välkomnar inte någon som håller mig inlåst i ett rum.

- Du har fortfarande låtit mig röra dig. Fortsatte han och kom närmare mig. Den meningen fick mitt blod börja cirkulera snabbare.

- Varför? Frågade han och stod så nära att jag kunde känna hans andedräkt nudda min hud.

- Jag vill inte. Sa jag och bakade bak mitt ansikte från hans. Han tog tag i mig hårt och slängde mig mot väggen så jag inte kunde komma loss.

- Släpp mig! Sa jag panikslaget.

- Varför?! Frågade han aggressivt.

- JAG SA SLÄPP MIG! Skrek jag och kände hur han smekte min hals.

- Annars? Testade han och gav mig en intensiv blick.

- Det här… mumlade jag och sparkade honom mellan benen. Han kröp snabbt till en boll och kollade ilsket på mig.

- Din jävla oskuld, du kommer vara den första som ska få en ny ägare idag! Gör dig redo din lilla slampa för ikväll, ikväll kommer du inte vara oskuld längre, han kommer inte vara lika snäll som mig han kommer fucka dig mot din vilja! Skrek han och smällde dörren hårt efter sig.

Jag sjönk ner snabbt och frustrerat på sängen och slängde närmaste grej jag såg. Han hade rätt. Ikväll kommer någon få mig och det kommer inte sluta på sättet jag vill.

 

 
 

kap. 8 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...

 

Jag satt på en stol I matbordet medan Justin gjorde sina mästerverk i köket.

- Jag är snart klar, vänta! Ropade han och satt bara där som en tönt och väntade tills han skulle komma. Jag var för lätt just nu, det kändes som att han redan har kommit in i mitt hjärta och vunnit den, med hur han beter sig så tror man det. Jag MÅSTE spela tuff ”svår” att få.

- Så, klar! Min favorit, fast min mormors är godare… tror jag.. sa han och la fram talriken framför mig.

- No way, hur mycket äter du Justin, jag äter inte upp allt det där. Sa jag bestämt och skakade på huvudet.

- Du ska äta upp varje makaronibit från talriken, annars.. pausade han och tog en tugga.

- Annars? Frågade jag och gav – vad?- blicken.

- Annars tvingar jag in maten i dig. Sa han övertygande. Jag himlade med ögonen och ställde mig upp.

- Vart ska du? Frågade han direkt.

- Hem? Ska bara ta ett glad vatten, chilla. Sa jag och gick emot kranen tog ett glas som stod bredvid diskhorent fyllde den med vatten och gick tillbaka drickande. Justin kollade på mig och börja skratta.

- Vad? Frågade jag direkt och kollade förvirrat/irriterat på honom.

- Jag har druckit från glaset du dricker ifrån. Sa han och fortsatte flina.

- Och? Jag har sagt att jag är basilskräck eller? Ewwuu var det du som drack från det glaset, måste helt klart borsta tänderna! Sa jag och ställde mig upp.

- Men kom igen!

- Bara skoja, tål du inte skämt eller? Sa jag ironiskt och skratta.

- HA- HA- jätte kul. Sa han och fortsatte äta. Jag tog en bit från pastan och kollade fundersamt på Justin.

- Är den här färdiglagad?  Frågade jag och höjde ögonbrynet mot Justin.

- Nej? Du såg ju mig när jag lagade mat baby?

- Sluta ge mig öknamn.

- Varför? Frågade han och kollade upp mot mig.

- Störande. Svarade jag ärligt och tog en till tugga och kände hur mätt jag blev.

- Okej? som du vill sötnos. Sa han och fnissa. Jag himlade med ögonen och la ifrån mig talriken.

- Ska du inte äta klart? Fårågade han och nickade mot talriken.

- Mätt. Svarade jag ärligt och ställde mig upp.

- Du ska äta upp hela talriken och vart ska du? Fortsatte han fråga. Jag kollade irriterat på honom och gav en suck.

- Hem. Sa jag kort och gick mot hallen. Jag plockade upp mobilen som låg i min väska ”Ett oläst medelande från Anonym” stod det på skärmen, FAN JOBBET! Jag öppnade medelandet och ny adress stod på skärmen i en annan stad, fuck.

- Varför? Frågade Justin och gick emot mig.

- Hade först inget anledning fast just nu har jag det, ska ut och jobba. Sa jag och satte på mig jackan och låste upp ytterdörren.

- Måste du jobba?

- Seriöst vad är helvete är det där för fråga? Så klart, hur ska jag annars försörja mig? Frågade jag sarkastiskt.

- Kommer jag se dig?

- Nej, eller jag vet inte eftersom jag kommer inte vara här i California, kommer åka till Chicago för att leverera och sedan kanske jag kommer tillbaka. Sa jag och tryckte på hissknappen.  

 - Varför gör du det gör? Och vad menar du med kanske?

- Jag kanske blir dödad på vägen, vem vet? Och jag har redan svarat på den första frågan, hejdå. Sa jag och gick in till hissen. Tryckte på bottenvåningsknappen och åkte ner. Varför frågade han så himla många frågor och varför verkade han, ledsen.

Jag kom ut från byggnaden och började gå mot tunnelbanan. Det var en lördag idag och det kryllade med mäniskor i stationen. Jag stod bland alla andra och väntade på tunnelbanan, min pistol! Kom jag på och började sms:a Justin. Om jag inte hade med mig den på arbete så skulle mina arbetskamrater se det och sedan skvallrar de till ”bossen” och jag får sparken. Jag skulle inte bli så ledsen om jag blev avskedad som en normal människa fast här så är avskedet döden. De misshandlade personen tills den dog. De gjorde så för personen inte skulle skvallra ut något t.ex. till polisen eller några vänner. Så länge man jobbade åt dem så fick man skydd och lön. Hur jag började jobba hos dom? Jo, de hade följt efter mig i ett bra tag och jag började bli orolig. Jag hade precis gjort slut med mitt ex Robert eftersom han var galen/knäpp. Hon tog vårt förhållande på fetaste allvar vissa dagar och andra brydda han inte ett skit om mig. Jag fick ett svar sms från Justin ”Va? Framför folk? Men visst... kommer…” Tåget jag skulle kliva på kom fast jag lät det gå eftersom jag var tvungen att vänta på en lat tönt. En bekant kom ut från tunnelbanan och kollade storögt på mig. Jag kisade mot personen och såg Robert?! Jag ställde mig snabbt upp och försökte gå så snabbt jag bara kan där ifrån fast han gick efter och varje steg jag tog för att komma bort från honom tog han för att komma mot mig.

- Vi måste snacka nu och det handlar inte om oss utan jobb. Sa han bestämt och ställde sig framför mig.

- Avstånd. Sa jag snabbt och tog ett steg tillbaka.

- Jag kommer inte våldta dig, ta det lugnt, ska snacka jobb. Sa hon och kollade seriöst på mig.

- Börja.

- Du har inte svarat på sms som chefen har skickat till dig det är därför han skickad hit mig.

- Jobbar du också för dom? Frågade jag chockat och höjde ögonbrynen mot honom.

- Ja idiot, det var ju där vi träffades. Sa han och skrattade humörlöst.

- Gå rakt på sak. Sa jag snabbt och kollade bort.

- Du ska inte snacka med mig på det sättet annars- avbröts han och bara var några centimeter från mitt ansikte.

- Annars vad?! Sa Justin bakifrån honom och Robert vände sig direkt för att se på Justin.

- Och vem är den här snorungen? Frågade Robert och skratta humörlöst mot Justins håll.

- Din mobil, stör han dig? Frågade Justin och kollade mot mig.

- Jag stör henne? Och vem fan är du som ska komma och skydda Kayla?! Är det här en ny kille du har särat benen åt eller? Frågade han och kollade emot mig.

- Du sa va-

- HÅLL FUCKING KÄFTEN OCH DRA ROBERT! Skrek jag och folk började titta på oss.

- Vart?! Skrek han tillbaka.

- Där du kom från, helvete! Skrek jag tillbaka. Han kollade ilsket en sista gång mot mig och sedan gick. Jag öppnade min mobil och såg ett sms som jag inte ville se ”Det är dags lilla Kayla, i natt vill jag ha dig hos mig” Jag tog ett djupt andetag och kollade bort från skärmen.

- Kayla… vad har hänt? Frågade Justin och la sin hand på min axel.

- Man kan väll säga att idag är det den sista dagen jag har all frihet i världen. Sa jag och kollade ilsket på ett par duvor.

- Vad menar du? Frågade han och tittade på mig.

- Du kommer i alla fall inte fatta… mumlade jag och kollade på de nya tiderna tågen kommer.

- Berätta!

- Asså låt mig bara va Justin! Fattar du inte eller? Jag jobbar inte hos en gammal fru som vill ha hjälp med att sälja kakor, jag jobbar hos en gangster som vill ha bitches och gör så folk säljer knark och idag blir jag hans bitch! Viskade jag högt och argt tillräckligt så han hörde och hoppade på tåget.  Jag satte mig vid fönstret och såg Justin stå kvar i samma ställe jag lämnade honom i, vad händer?

Jag satt på databordet och fortsatte plugga inför ett prov jag hade imorgon. Asså ugh. Jag hatade verkligen skolan och sitta i mitt rum och plugga gjorde det inte bättre.

Jag fick inte gå ut, använda datorn eller mobilen. Jag ville så gärna veta vad som hända med Kayla, Justin och Alisha fast med en mamma som övervakar en varje fem minuter… mitt liv var bara så trist och hur roligare blir det och jag fortsätter med samma gamla vanor?

- Jenna! Stefani står utanför dörren! Ropade mamma från bottenvåningen.

- Kommer! Svarade jag och ställde mig snabbt upp och joggade ner för trapporna. Mamma avslutade sitt lilla samtal med Stefani och gick medan jag gick emot henne.

- Hej, det var länge sen! Sa jag och kramade henne.

- Ja det var det, eftersom du lämnade mig ensam i den där jävla festen… viskade hon argt och gav mig en mördar blick.

- Sorry, du vet inte vad som hände… sa jag och log mot henne.

- Vill inte veta. Sa hon bestämt och la armarna i kors.

- Justin… började jag och hennes ögon öppnades som om att hon såg ett spöke framför sig.

- Berätta allt nu… viskade hon och kollade jätte intresserat på mig.

- Mitt rum, MAMMA STEFANI KOMMER IN VI KOMMER VARA I MITT RUM! Ropade jag ut och båda jag och Stefani småsprang upp till mitt. Hon satte sig snabbt på min säng med en duns medan jag låste dörren.

- Berätta! Sa hon högt.

- Schhh.. okej, kommer du ihåg när han skickade iväg dig?

- Ugh, aa, hatar honom, den där fucking bö-

- Okej, okej, vi fattar, vill du veta eller inte? Avbröt jag henne och gav blicken –jag ändrar mig vilken sekund som helst-    

- Aaa, fortsätt… sa hon och slängde en arm i luften.

- Okej, han tog mig till ett sovrum och….

- Nej du skojar?! Du är ju sjuk, vem fan förlorar sin os-

- Schhh… ja okej jag var dum, och han gillade inte ens mig, han gjorde det bara för att han var kåt… sa jag och tittade ner på mina händer.

- Snälla säg att det var första och sista gången med honom? Sa hon och höjde ögonbrynet mot mig.

- Ehh… fortsatte jag. Hon kollade storögt på mig och sedan skakade på huvudet.

- Det var bara ett misstag, Kayla blev skjuten och jag hade på mig korta shorts och han kysste mig… det bara hände… avslutade jag och suckade.

- Du är sjukare en sjuk… sa hon igen och skakade på huvudet.

- Och nu då? Vad ska du göra nu? Frågade Stefani och kollade seriöst på mig.

- Jag ska bara glömma bort allt och starta på nytt…

 

Jag satt framför Joseph i Starbucks och väntade på att någon av oss skulle säga något.

- Såå… började jag och lekte med mitt sugrör.

- Du Alisha, det var jätte kul att snacka med dig fast jag måste gå. Sa han och ställde sig upp för att gå.  Jag sa inte ett ord utan bara satt där och kollade upp mot honom på honom.

- Hejdå, ringer om jag har tid. Sa han och började gå mot sin bil han hade parkerat. Jag sa inte något. Jag satt bara på stolen och kollade ner på mitt kaffe. Vad höll jag på med egentligen. Vad ville jag? Vad sökte jag efter? Och vad var mitt mål i livet egentligen? Att sitta på att café och snacka med en kille du har precis träffat… jag vill inte ens ha något att göra med honom. Jag ställde mig upp och gick mot parkeringen. Satte mig i bilen och startade motorn, åkte ut till motorvägen och det ända jag hade på tanken var Vad ska jag göra med mitt liv?

 

För mycket information på en gång.

Jag satt i bilen med huvudet lutat mot ratten medan tankarna rev sönder min hjärna.

Vad hände egentligen? Jag startade bilen och började åka mot bilvägen. Jag ökade farten och tankarna fortsatte glöda -Jag jobbar inte hos en gammal fru som vill ha hjälp med att sälja kakor, jag jobbar hos en gangster som vill ha bitches och gör så folk säljer knark och idag blir jag hans bitch-Den meningen var det ända jag kunde tänka på. Vad menade hon? Jag hade ingen aning vad jag skulle göra, en konstig ilska började glöda i mig. När jag kom hem sparkade jag av mig skorna snabbt satte mig i soffan med mobilen framför ögonen. Jag kollade sökte efter någon som kunde hjälpa mig just nu.

-flashback-

Killarna hade precis tagit mig till ett gym, enligt dem så måste man ha jättemuskler i 16-års åldern för att impa på tjejerna och det hade jag inget emot.

- Justin, ser du killarna där? Frågade Alex och pekade på ett par snubbar som tränade som om det var på liv eller död.

- Aa? Vad är det med dem? Frågade jag och kollade skumt mot honom.

- Han dumpa sin familj som dig för vänner och just nu håller han på med andra grejer… fortsate Alex och hade blicken mot min.

- Aha okej? svarade jag ointresserad och började gå mot rullbandet.

- Justin, lyssna noga nu och ignorera inte mig. Sa han seriöst och drog mig i armen. Jag drog armen tillbaka irriterat och kollade på honom.

- Vad i fucking helvete gör du, vad vill du? Frågade jag argt.

- Justin du kommer tacka mig en dag, han jobbar med snubbar som tjänar miljoner och alltid har tjejer runt omkring sig, Han jobbar också med andra snubbar som låter tjejer sälja knark och sedan blir de deras bitches, hur coolt är inte livet då? Gratis droger, pengar som strömmar in som om det regnar, tjejer? Sa han och kollade imponerat på mig.

- Ey Bieber, kom hit ett tag! Sa en av dem och kollade på mig. Jag gav en konstig blick och började gå mot honom.

- Jason, trevligt att träffas. Sa han och sträckte ut handen till mig.

-nutid-

Jag gick frustrerat tillbaka till garaget startade bilen och åkte till gymmet. Grabbarna brukade alltid samlas där och om jag behövde dem ställde de alltid upp.

När jag kom fram små joggade jag upp för trapporna och det första jag fick syn på var Jason som höll på med lyfttyngder.

- Ey, Jason, kan du hjälpa mig med en grej?

- Så du kom tillbaka Bieber? Sa han och fick ett cheeky leende.

- Kommer du ihåg vadet du gav mig?

- Ja?

- Jag är med.


Och där fick ni eran del!