Jag gick in till rummet och såg Kayla liggande på sängen. Hon kallsvettates och höll i en kudde hårt. Jag gick långsamt mot henne och satte mig på en stol som stod bredvid Kaylas säng.
- Justin… mumlade hon och jag fick ett litet leende på mina läppar.
- Jag är här. Sa jag och lutade mig mot henne.
- Jag…jag… jag kommer döda dig…. Mumlade hon och försökte öppna ögonen.
- Okej? svarade jag bara och smekte hennes hår.
- jag…menar…det…släpp….mig… hostade hon ut och blundade hårt.
- Har du ont? Frågade jag försiktigt och tog bort min hand från hennes hår.
- Vad tror du? Sa hon och stönade.
- okej, schhh vila dig nu… viskade jag och log lite mot henne.
- Justin… mumlade hon igen och öppnade ögonen.
- Ja? Svarade jag och lutade mig tillbaka mot stolen.
- Varför spelar du så jävla snäll helt plötsligt? Frågade hon och kollade på mig med en fundersam blick.
- Kayla, asså ja- avbröts jag och doktorn kom in.
- Ursäkta om jag stör, fast Kayla Stones måste få vila just nu eftersom hon skrivs ut från sjukhuset idag måste vi vara säkra på att hon är frisk. Sa hon och log övertygande mot mig.
- Okej.. sa jag och ställde mig upp för att gå. Jag skulle precis säga förlåt till Kayla fast sedan kom doktorn och allt blev förstört.
- Vad sa hon? Och varför var det du som gick in? Attackerade Alisha direkt.
- Inget.. sa jag snabbt och ville gå ut från byggnaden, jag ville bara hem just nu. På grund av det här så har jag inte fått sömn.
- Vadå inget? Seriöst Justin! VAD. SA. HON.
- Hon sa inget okej? hon var bara trött och mumlade mitt namn vad är det för fucking problem? Sa jag argt och gick ut från sjukhuset. Min bil stod framför entrén sen igår, jag hoppade in för att starta och åka hem.
- JUSTIN! Ropade Jenna och öppnade bildörren.
- Vad fan vill du? Brast jag ut och kollade ilsket på henne.
- NEJ, jag sa att jag var kåt och du gick med på det, och vet du vad Jenna sluta lägga i dig så fucking mycket och låt mig bara vara! Jag gillar inte dig, okej?! sa jag ilsket och stängde dörren startade bilen och börja åka. Jag får en konstig känsla när Jenna är närheten av mig, det irriterar mig och gör mig arg. Det är som att du träffar din fiende varje dag och verkligen prata och ha sex med en. Jag måste sluta. Jag parkerade bilen låste den och gick till min lägenhet.
När jag kom in slängde av skorna snabbt gick raka vägen till sovrummet och slängde mig över sängen. Det dröjde inte tills jag sov.
Jag låg på den hårda madrassen i sjukhuset och vänta på att doktorn skulle komma och säga att jag får gå. Jag hade ont som fan i magen. Några lätta knackningar och sjuksköterskan kom in till rummet.
- Hej Kayla, hur mår du idag? Frågade hon och kolade igenom ett par papper hon hade i handen.
- Bra, när får jag gå ut? Frågade jag otåligt och ställde mig upp och kände direkt smärtan i magen.
- Försiktigt där, jag kom för att berätta att du får gå ut om du vill, fast du ät jätte välkommen om du vill stanna kvar.
- Nej tack, jag vill gå ut nu, jag klarar inte vara en sekund till i den här rummet. Sa jag och ställde mig försiktigt upp.
- Som du vill, fast om det händer något så är det bara att ringa… sa hon och log stort mot mig. Jag sa inte ett ord utan gick ut från rummet och mötte på Alisha.
- Kay, oh my gosh, vafan hände? Sa hon direkt och kollade storögt på mig.
- Jag mår bra, just nu vill jag bara gå hem och vila… sa jag och gick ut från byggnaden.
- Vill du ha skjuts hem? Frågade hon och småjogga efter mig.
- Nej, jag klarar mig… sa jag irriterat och gick mot tunnelbana stationen.
- Nej men det är lugnt. Protesterade hon.
- Jag sa, JAG KLARAR MIG! Sa jag argt och fortasatte gå.
- Okej, ring om du behöver något… sa hon en aningen snällt. Jag vände mig och gav henne ett litet leende.
- Tack… sa jag och fortsatte gå. Jag gillade inte folk gav uppmärksamhet till mig eller visade att det brydde sig om mig. Jag skulle uppskatta det och vara jätte glad om någon gav mig det när jag var mindre fast eftersom ingen gjorde det så fortsätter jag så livet ut. Jag skulle hoppa av i statham (min gata) fast jag valde fortsätta åka, vad var det Justin skulle säga till mig? Jag var för nyfiken för att låta det gå. OCH jag skulle också slå sönder honom efter det han gjorde till mig. Man kan väl säga att det också var mitt fel FAST det var han som vred pistolen mot mitt håll. När jag kom fram tills hans töntgata hoppade jag ut och haltade mot hans lägenhet. Jag visste inte hur det kändes att få ett skott i magen fast tack vare Justin Drew Bieber så visste jag det. Varje steg jag tog kändes som att någon kastade en sten på min mage. Det var hemskt. Jag kom fram till hans port tog hissen upp till hans våning. Jag ringde på dörren några gånger tills han öppnade. Wow att se en shirtless var inte så dumt, FAST HAN VAR ORSAKEN ATT JAG HAR SÅ JÄVLA ONT!
- Kayla? Hur kom du hit? Varför gick du ut från sjukhuset? Hur mår du? Attackerade han med frågor.
- Jag mår skit på grund av dig! Sa jag högt och slängde min skinnhandväska på hans bara överkropp.
- Kom in… sa han och flinade. Med hårda kliv klev jag in och kollade ilsket på honom.
- Du skulle säga något till mig, du vet i sjukhuset, säg det…nuuu! Jag visste redan vad han skulle säga, han skulle be om förlåtelse fast det är alltid lika roligt att se det face to face.
- Jag har glömt bort det, vill du dricka något? Sitt!
- BYT INTE FUCKING ÄMNE! BERÄTTA! Protesterade jag och la armarna i kors.
- Jag kommer inte ju inte fucking ihåg har jag ju sagt, bitch! Skrek han tillbaka.
- KALLA INTE MIG BITCH!
- OCH ANNARS VAD? HA? DU SLÅR MIG? DU FÖRSÖKER DÖDA MIG?!
- JUSTIN! Skrek jag och lyfte upp armen, smärtan i magen blev stark och jag föll ner på golvet.
- Kayla, mår du bra? Frågade han direkt och sjönk ner till mig.
- Låt mig vara… sa jag snabbt och puttade bort hans händer från mig.
- Asså du är den envisaste bitchen jag har träffat… sa han och lyfte mig upp.
- JAG SA SLÄPP MIG! Han svarade inte och la mig ner på en fåtölj. Jag satt där tyst och kollade ilsket på honom med hopknutna ögonbryn. Det kändes som om att jag hade suttit på den fåtöljen i en evighet Justin gick fram och tillbaka, snackade i telefon, bytte om, gjorde hundra grejer medan jag bara satt där.
- Så vad hände mellan dig och Diana? Frågade jag och försökte inte att skratta. Han stannade till och kollade med stora ögon.
- Vill du verkligen dö? Frågade han och satte sig på soffan.
- Ursäkta? Jag? Dö? Vem är det som har pistolen ja-
- Nej, den är hos mig just nu… sa han övertygenade och lutade sig mot soffan.
-Jag vill ha tillbaka den, den tillhör mig. Sa jag bestämt och kollade ilsket på honom.
- Sorry sockerbit, fast den stannar bäst här. Sa han och tände på tv:n.
- JUSTIN! Jag fick den från jobbet jag vill ha den! Protesterade jag och ställde mig upp, fast samma sekund föll jag ner på fåtöljen igen.
- Du kan ju inte ens stå.. sa han och höjde ögonbrynet mot mig.
- Det är ju ditt fucking fel! Gnällde jag ut.
- OCH DITT! OM DU ÄR SÅ JÄVLA GNÄLLIG VARFÖR GÅR DU INTE BARA UT FRÅN MITT HUS! Skrek han till slut och en ny känsla upptäckes, sårad? Jag ställde mig långsamt upp och haltade ut mot ytterdörren.
- Jag skämta bara! Ropade han från soffan. Jag svarade inte utan öppnade dörren och gick ut från porten. Jag hade jätte ont i magen, med långsamma steg försökte jag ta mig själv till tunnelbanan. Jag var halvvägs dit fast något stoppade mig Diana. Hon kom argt emot mig. Jag har verkligen inte lust att bråka med den där bitchen nu…
- Kayla Stones! Sa hon snabbt och strängt.
- Ja fröken? Skämtade jag och kollade på henne med ena ögonbrynet höjd.
- Jag har inget att skoja, varför gjorde du så mot mig?! Ha?! DU HAR FUCKING FÖRSTÖRT MIG! Skrek hon och puttade mig. Smärtan i magen ökades av putten och jag kunde inte hålla mina nerver i styr, hon ska dö. Min mobil som låg i fickan började låta och jag fiskade upp den snabbt för att se vem som ringer Han är död stod det på skärmen och det var Justin.
- Hallå? Svarade jag roat.
- Var är du? Det var bara ett skämt.
- Jag vet, jag är med din flickvän, kolla bara ut från balkogen du kommer nog se oss du har ju en sådan vacker utsikt. Sa jag ironiskt. Dianas ansiktsuttryck förnedrades 190 grader.
- JUSTIN?! VARFÖR SNACKAR HAN MED DIG! Brast hon ut av ilska. Samma sekund såg jag Justin stå ute i balkongen och titta på vår vackra konervisation. Jag log lite för mig själv och sedan kollade jag på Diana.
- Va? Vad händer?! JAG SKA SNACKA MED JUSTIN, NUU! Sa hon argt och stampade mot Justins lägenhet. Hon fnittrade till och ringde upp Justin.
- Kayla? Svarade hon och skrattade.
- Din tjej kommer upp nu, haha, du borde se hennes ansikte, aldrig sett rödare i mitt liv. Sa jag och skrattade till.
- Va? Vad vill hon, kom upp! Du vill väl inte missa hennes ansiktsuttryck när jag säger att allt är slut mellan oss.
- Haha? Va? Ska ni göra slut? Det vill jag inte missa… sa jag och la på. Vad var det där? En glad Justin? Och hur fan svarade jag? Aa okej jag kommer! Som en tönt. Kayla han var personen som sköt dig! Och han var också personen som gav mig tillbaka konstiga känslor…
Jag knackade på Justin igen och han öppnade med ett leende på läpparna.
- KOM! Jag har inte börjat snacka med henne, just nu snackar hon med sig själv… sa han och flina. Jag flinade med och klev in igenom ytterdörren. Han gick tillbaka till vardagsrummet och jag haltande efter honom.
- VA? VAD GÖR HON HÄR JUSTIN! Skrek Diana och tittade på mig.
- Jag sätter mig så får ni fortsätta med eran fina konervisation med varandra! Sa jag och gav ett falskt leende på Diana och satte mig försiktigt på soffan.
- Jag gör slut. Sa Justin bestämt och kollade seriöst på Diana.
- VA? Vad händer? Du borde fan döda Kayla, det var hon som förstörde oss! Men du? Du låter henne sitta och titta på medan vi gör slut! Vad i helvete hänt med dig?!
- Jag råkade skjuta Kayla! Okej? Du borde berätta redan från början att du var en hora, om jag skulle veta det skulle jag inte från i huvud taget bli ihop med dig eller ens kolla åt ditt håll! Skrek han tillbaka som svar.
Jag fick en obehaglig känsla i magen, seriöst Kayla? Har du gått så lågt? Så lågt att du tittar på ett par när det gör slut? Tänk bara på vad Diana går igenom just nu, hela världen vet att hon är en hora och hennes pojkvän gör slut med henne. Jag orkade inte se på mer, varför började jag ens hänga med dem? Det var känslosamma och konstiga typer.
Jag + känslor= finns inte.
Jag ställde mig upp för att gå fast något stoppade mig.
Dianas tårar föll ned från hennes kind som ett vattenfall och Justin stod bara där och tittade på, jag kunde inte hålla mig längre. Tycker jag verkligen synd om Diana just nu?
- Justin, när du blev ihop med Diana hade du känslor för henne? Frågade jag och båda kollade chockat på mig. Men den som mest var chockad var Diana. Ingen av dem sa ett ord tills Diana öppnade munnen.
- JAG VISSTE DET! DIN FUCKING IDIOT!! Skrek Diana och föll ner på golvet. Jag fick en stor klump i magen av att se sådan hända framför mina ögon. Jag ställde mig upp och gick emot… Diana..
- Det är nog bäst att du går hem.. sa jag och ställde Diana på fötter igen.
- Tack… viskade hon och gav mig ett litet leende, jag kollade bara irriterat på henne.
- Jag hatar dig fortfarande. Sa jag snabbt.
- Jag hatar dig också… fast tack ändå..
- Varsågod… mumlade jag lite äcklat och såg Diana lämna lägenheten.
- Kayla vad va- avbröt jag Justin.
- Jag vet, jag vet, det där var så jävla olikt mig fast kom ihåg att jag fortfarande är en människa och har känslor, du var för dryg mot Diana… Allt det där påminde om mina föräldrar och jag plågas av att se något sådant ske framför mina ögon.. mumlade jag och kollade ner på mina skor.
- Du är en helt annorlundaen den Kayla jag känner… sa han bara och kollade chockat på mig.
- Jag vet fas-
- Jag gillar det…
Jenna hade varit på mig hela jävla dagen nu och frågesatt allt, från Kaylas liv till hur jag och Justin träffades. Det hade verkligen gått mig på nerverna. Jag var inte van med att ha en detektiv efter mig som frågade om allt och gick efter mig.
- JENNA HÅLL BARA KÄFTEN! Skrek jag och plockade upp en cigarett från paketet som låg på bordet.
-Men vad ska vi göra? Frågade Jenna för tusende gången..
- JAG VET INTE? Okej? jag är inte en fucking kurator! Gosh ibland önskar jag att du inte hade en mun.. sa jag och tog ett blogg från cigaretten.
- Okej, okej, men jag måste hem nu, jag sa till mina föräldrar att jag ska hem till en kompis och plugga och jag måste vara hemma i tid, får inte komma sent.
- Jag frågade inte. Sa jag kort.
- Okej, men jag går nu, BYE! Jag sa inget utan stängde ytterdörren slängde cigarettfimpen på marken och gick emot garaget. Jag tog min bil och åkte ut till Justins adress.
När jag kom fram parkerade jag min bil och gick emot hans port. Jag kom fram till hans yttedörr och en shirtless Justin öppnar dörren. Han hade en förtvivlad min på ansiktet.
- Vad har hänt? Frågade jag och försökte läsa av hans min.
- Inget. Sa han kort och gick till vardagsrummet. Jag stängde ytterdörren bakom mig och gick efter honom till vardags rummet. Kayla satt på soffan medan Justin på en fåtölj. Jag ställde mig framför båda med armarna i kors.
- Vad har hänt? Frågade jag och kollade på båda. Ingen av dem tittade tillbaka på mig eller svarade mig. Kayla höll på med sitt bandage och Justin med sin klocka han hade på högerarmen.
- HALLÅ? SVARA FAN!
- Inget. Sa båda samtidigt och hade blickarna på samma ställe. Jag skrattade åt synen jag hade.
- vad skrattar du åt? Brast Justin direkt och kollade ilsket på mig.
- Men kolla på er, ni ser ut som ett kärlekspar som precis har bråkat, TOR MIG, jag har sätt många filmer. Sa jag och fortsatte flina. Kayla gav en snabb blick åt Justin fast sedan tittade hon ner igen.
- Säg inte att ni verkligen har känslor för varandra? Frågade jag och slutade skratta.
- Nej. Sa Kayla direkt och kollade ned medan Justin gav en tung suck, vad har hänt med dem?
