bieberdrama.blogg.se

Never, never, never trust a good girl because they are good liars....

kap. 19 "We are good girls and we lie..."

Kategori: We are good girls and we lie...

 

Jag, Kayla, Jenna, Vendela och Anna festade loss i den stora salen. Folk kom fram till mig ville ha min kontakt, vile bjuda mig på drinkar och mycket mer. Jag har aldrig känt mig så uppskattad. Jag gick runt med en drink i handen.

- Hallå där.. sa någon bakifrån mig. Snabbt vände jag mig om och såg en stilig man i kostym.

- Heej.. sa jag och försökte låta så sexig jag bara kan.

- Ensam här? Frågade han och kollade intensivt på mig. Jag skulle precis svara ja fast det skulle nog inte vara en sådan bra idé.

- Nej, och det är nog bäst att jag går tillbaka till stället jag kom ifrån. Sa jag snabbt och gick mot tjejerna. Jag kollade mig omkring för att hitta tjejerna och fick syn på Justin?  Jag blinkade ett par gånger fast han stod verkligen där. Jag trodde han var i Canada? Hur snabbt flög han hit till Chicago? Jag gick med snabba steg tillbaka till tjejerna. Snabbt tog jag tag i Kaylas arm och vände henne mot mig. Hon kollade irriterat på mig av sättet jag tog grepp mot henne.

- Vad är det? Frågade hon och kollade underligt på mig.

- Om du bara kollar några åt vänster så fattar du. Hon vände sig åt hållet jag visade henne. Hennes ögon växte och sedan mötte Kayla min blick.

- Justin?! Vad fan gör han här?! Har han kostym? Skrek viskade Kayla och blinkade mot honom. Hon var full.

- Men gå och fråga honom då! Sa jag sarkastiskt. Hon himlade med ögonen och tog tag i Jenna.

- Kom, låt oss gå, men vart i helvete är Anna och Vendela? Det kanske har sex med någon. Sa hon irriterat och kollade runt i den gigantiska hallen.

- Jag vet inte! Fast vi måste gå! Sa jag och drog henne i armen. Vi gick så snabbt vi kunde i våra klackskor ut till någon taxi som stod längst gatan. Jag gav adressen hem till mig, chauffören körde och frågesatte inte oss. Men jag var inte bekväm att sitta i samma bil som honom eftersom då och då blänger han på mig via backspegeln. Jag undvek att titta och la fokus på tjejerna som skrattade åt allt, för mycket alkohol. Vi kom fram och chauffören bad för överdrivet mycket pengar. Jag ville inte hamna i trubbel eller något annat konstigt argument när tjejerna var så påverkade av alkoholen det hade i kroppen. Bara gud vet vad de kan göra. Vi gick med snabba steg fram till ytterdörren. Jag drog ut nycklarna och låste upp dörren. Översakande såg jag mina föräldrar stå i hallen väntande på mig?

- Hej Alisha, vart har du varit? Frågade min pappa väldigt seriöst med armarna i kors.

- En fest, kom. Sa jag till Jenna och Kayla o drog upp dem till övervåningen.  Jag satte dem på varsin stol och gick ner till köket. Kokade snabbt lite kaffe och hämtade nikotinfria tabletter som skulle få bort alkoholen från kroppen på ett mycket snabbare sätt, så stod det i alla fall på förpackningen. Jag la tablettpaketet under ena armhålan och tog en kopp i högra handen och den andra i vänstra, och balanserade upp för trapporna. När jag kom upp låg Jenna på min säng och kollade upp på taket som den största psyko ever medan Kayla stod och skrek åt grannarna genom fönstret.

- Ey! Tjejer! Skärp er för fan! Sa jag och gav den varsin kopp.

- Vadå vill du få oss dricka mer eller? Sa Jenna och skrattade. Jag himlade med ögonen och gav dem varsin tablett, eller två för det skulle gå till sitt normala ”jag” snabbare.

Det tog en tid tills det blev normala igen. Vi satt i några timmar, bara snackade och skrattade. Till sist gick Jenna och Kayla hem. Det tog längre tid för Kayla att åka hem än Jenna eftersom Jenna bodde här bredvid mig och Kayla andra sidan stan. Jag gick ner till vardagsrummet och satte mig på en av sofforna.

- Alisha, jag och din pappa har väntat på dig, vi vill prata med dig. Sa mamma och satt tätt intill pappa. Jag himlade med ögonen och gjorde en gest att det kan säga det de vill säga.

- Vi vet, vi har inte varit de bästa föräldrar och vi har inte kunnat umgås som en riktigt familj som alla anda, men vi ska ändra på det, vi lovar. Sa pappa och nickade övertygande på mig.

- Jobbar ni imorgon? Frågade jag och kollade seriöst på dem.

- Vi ska försöka komma så tidigt vi bara kan!

- Det är okej! vet ni vad? Jag har redan vant mig att leva själv för ni är alltid borta på affärsresor och vet ni vad? Jag gillar det, just nu har jag så mycket grejer jag vill göra med mina vänner så om ni stannar hemma kommer ni själv inte träffa mig. Avslutade jag och ställde mig upp och gick min väg till mitt rum. Jag slängde ner mig på sängen och kollade upp på taket. Borde jag verkligen säga så till mina föräldrar? Var det verkligen rätt? Men det är ju fortfarande inte mitt fel att det har spenderat halva min uppväxt i arbetet. Jag ställde mig upp gick hämtade min pyjamas, bytte om och la mig ner på sängen. Just ni vill jag bara blunda och inte öppna.

 

Äntligen kom jag ”hem” från den långa resan. Jag öppnade ytterdörren och gick in, när jag kom in till vardagsrummet var det som en stor folksamling där. Det kanske jag som inbillade mig, fast det gjorde jag verkligen inte. Alla var verkligen. Till och med killarna som borde vara i Canada. Fast det var en tjej jag inte kände igen. Jag ställde mig framför dem med armarna i kors. Det verkade inte vara glada av att se mig.

- Kayla jag vill snacka med dig, upp nu. Sa Justin bestämt och tog tag i min arm.

- Du behöver inte vara så fucking hårdhänd… mumlade jag och nästan släpades upp för trapporna. Justin tog mig in till mitt rum och stängde dörren med en smäll.

- Var fuck har du varit?! Vet du hur mycket klockan är. Skrek Justin och kollade ilsket på mig. Mobilen i handen vibrerade, jag tog smidigt ut den så att Justin inte märkte och läste medelandet,

Från: Vendela ”Vi har inte berättat något!”

- Hos Alisha! Svarade jag med samma röst ton och gömde snabbt mobilen bakom ryggen.

- Och varför är du hos Alisha för?! Ni är inte ens vänner! Brast han.

- MEN ÄR DET DITT FUCKING PROBLEM ELLER?!

- JA! HUR KAN JAG VARA SÅ SÄKER ATT DU VAR DÄR?! DU KANSKE OCKSÅ VAR PÅ FESTEN, KOLLA PÅ KLÄDERNA DU HAR PÅ DIG! Sa han och kollade på den korta klänningen och de obekväma högklackarna jag hade på mig.

- MEN VARFÖR BRYR DU DIG ENS?! DU ÄR INTE MIN PAPPA! Skrek jag och kollade argt på honom.

- ASSÅ DU ÄR SÅ FUCKING STÖRANDE! Skrek han och lyfte upp handen. Han höll faktiskt på att slå mig. Jag kollade storögt på honom.

- Sälj mig då, gör som alla andra, då slipper du mig och jag slipper dig! Eller så kan du bara låta mig gå! Sa jag bestämt och spände käkarna.

- Visst gå! GÅ DU BARA! Jag behöver fucking inte dig! Då slipper jag tänka på huset så länge jag är borta! Sa han och gick ut från rummet. Det blev tyst, en stor tyngd föll ner från mina axlar, jag är äntligen fri. Fast jag fick en stor klump i magen. Rösten i huvudet upprepade en mening jag aldrig har önskat att höra. De höll på att säga åt mig vad jag ska göra. Glöm honom Kayla han vill inte ha dig, han är glad att du går, han har aldrig gillat dig, gå… gå… GÅ!

Jag tog ut min resväska som låg under sängen, tog bort dammen från resväskan öppnade resväskan. Tog ut alla kläder från garderoben och slängde ner dem i väskan. När jag hade packat klart allt gick jag ut från rummet. Säg hejdå till huset Kayla, du kommer ALDRIG komma tillbaka hit, gå nu bara förbi alla idioter som trycker ner dig med huvudet högt till huset du kom ifrån. Jag bar den tunga väskan ner för trapporna och gick snabbt förbi vardagsrummet till ytterdörren. Jag tog i min jacka som stod i dörren och gick ut från huset. Kalla luften nuddade min hud och fick mig att rysa till. Jag kollade till höger och såg Justin röka med en tjej i famnen. Nu kom jag ihåg henne. Det var tjejen i bilderna Vendela höll för mig. Med snabba steg gick jag ner längst gatan och väntade på att någon taxi skulle åka förbi åka förbi. Jag kunde fortfarande se Justin och tjejen här ifrån, och det gjorde mig väldigt irriterad. Mobilen i handen ringde VENDELA stod det på skärmen. Jag låste upp för att svara.

- Kayla var är du?! Frågade hon snabbt.

- Jag ska dra tillbaka jag kom från. Sa jag och gav en suck när jag såg hur tjejen var över hela Justin. Jag blev verkligen avundsjuk.

- Okej, ring mig när du kommer fram. Och så avlutade vårt samtal. Jag la ifrån mig mobilen och ställde mig upp för att se om det var någon taxi som gick förbi. Inget. Jag satte mig med en duns och la händerna för ansiktet. Du kan vänta Kayla du kan vänta… du kommer få det du förtjänar efter all väntande till slut, bara vänta…

- Ingen taxi kommer komma förbi den här tiden… Jag kollade hastigt upp och såg Justin stå framför mig med tjejen inklämd bakom honom.

- Men då går jag en bit tills jag hittar en. Sa jag och kollade bort från deras håll.

- Visst, det är inget problem för mig, kom så drar vi Leona. Sa han och tog tag i hennes midja. Det gick tillbaka till huset. Jag förstår att han väljer henne framför mig. Hon var snygg fin och hade en kropp varje tjej drömmer om. Jag ställde mig upp, tog tag i handväskan i andra handen och började gå mot torget. När jag äntligen kom fram till ett litet torg åkte några taxin förbi. Jag satte mig i en av dem och gav föraren vägen hem.

Efter några minuter parkerade föraren taxin framför porten. Jag gav summan pengar jag hade kvar i fickan. Jag tog ut väskan från bagageluckan och gick in till trapphuset. Det var mörkt och dystert. Jag hämtade hissen och tyckte på hissknappen. Våning 3. Jag kom fram till våningen la ifrån mig väskan och testade dra på handtaget till ytterdörren, låst. Jag vände mig om och knackade på grannen framför mig. Hon hade ett par extra nycklar, jag gav dem till henne eftersom jag var väldigt glömsk när jag var mindre. Hon var en rar äldre kvinna. Jag knackade lätt på dörren. Det tog tid tills någon öppna. Det var inte hon.

- Kan jag hjälpa dig? Sa en ung kille runt 20-år. Han verkar precis ha vaknat, klockan var ju runt 1.

- Eh, det brukade bo en gammal kvinna här och hon har extra nycklar till min lägenhet? Sa jag och försökte låta så övertygande det bara går.

- Aha, jag tror du snackar om min mormor, hon dog… fast det finns ett par nycklar som kanske passar till din lägenhetslås, vänta ska bara hämta dem… sa han och försvann in till huset. Efter några minuter kom han tillbaka igen med ett par nycklar i handen.

- Testa dem, någon borde ju funka? Sa han och skrattade till. Jag log stort och gick mot min ytterdörr. Testade den först, det gick inte, andra? Gick inte heller, tredje? Ja! jag öppnade dörren och tände hall lampan. Det var lite dammigt, fast inga ändringar. Precis som förr.

- Det funka! Sa jag och viftade nycklarna åt killen. Han log mot mig och nickade.

- Välkommen tillbaka då, Robin förresten.

- Kayla. Sa jag och nickade med ett leende. Jag gick in till lägenheten med resväskan i handen. Snabbt låste jag dörren efter mig och la nycklarna på det lilla bordet som låg i hallen. Släpande på min väska gick jag in till mitt gamla sovrum. Det var inte så förändrat. Jag öppnade resväskan och la mina kläder i garderoben. När jag var klar med allt städande och dammande såg äntligen huset ut som förr. Mysigt på sitt egna lilla sätt. Jag kollade på klockan via mobilen 02:47 stod det på skärmen.

 Jag vaknade av någon som skakade mig. Långsamt öppnade jag ögonen och såg mamma stå med armarna i kors.

- Har det hänt något? Frågade jag med raspig röst.

- Och det ska du fråga unga dam? Frågade mamma med en sur min.

- Igår kväll kom du hem runt tolv tiden med en väldigt kort klänning, och samma dag kommer Dylan och frågar dig om skolprojektet, vad har du med att säga om det? Fortsatte hon.

- Jag var på fest hos Alisha, hon fyllde år, och jag sa t Dylan att jag skulle vara upptagen. Sa jag och vifta med armarna.

- Varför sa du inget till oss då? Frågade hon som om det var det mest självklarara grejen i världen.

- Mamma jag är nitton! Protesterade jag emot.

- Men jag vill att du ska vara en bra förebild till din lillasyster, jag vill inte att hon ska se vad du håller på med!

- Jag tänker inte låsa in min frihet bara det. Sa jag och ställde mig upp och gick mot garderoben. Rasande gick mamma ut från rummet med stampande steg. Jag suckade högt och valde ett plagg som var lämpligt till skolans miljö. Snabbt satt jag på mig kläderna och var ute i hallen.

- Jag drar! Ropade jag ut och gick längst gatan. Det blåste idag. Jag gömde ansiktet i halsduken och gick med snabba steg till busshållsplatsen. Mobilen i jackfickan ringde ”Alisha”.

- Hej, vad tidigt du ringde mig då… sa jag och försökte låta impad.

- Jag försökte ringa dig så tidigt så möjligt, snälla säg att du inte är i skolan!

- Nej? Varför? Frågade jag och lät bekymrad.

- Herre gud, jag hann! Men kom över mig idag så drar vi tillsanmans. Sa hon snabbt.

- Drar? Vart? Frågade jag och rynkade på ögonbrynen.

- Till Kayla, hon blev typ utslängd från Justin eller något, vad vet jag? Varorona. Sa hon snabbt. Jag nickade förståndigt och hoppade in på bussen som precis kom.

- Okej, är på väg till dig då.

- Nej! Vänta! Lägg inte på!

- Vad är det nu då? Frågade jag och himlade med ögonen.

- Kom inte hem till mig träffa mig vid den där gatan som vi brukar träffas i! sa hon snabbt.

- Okej, okej, ses. Sa jag och la på. Resan dit var inte så lång, på 10 minuter var jag framme. Alisha stod där med armarna i kors väntande på mig.

- Hej! Sa jag och gick emot henne.

- Hej. Svarade hon och gav mig en snabb kram. Sedan tog vi en taxi hem till Kayla.

När vi kom fram var lägenheten väldigt ren för att inte någon har bott där i 3 hela år. Vi satte oss i vardagsrummet och pratade om varorna. Ringde runt och så småningom fick vi göra ärenden till olika företag som liknade vårt lilla. Vem trodde att jag skulle hålla med detta?

- Okej, jag orkar inte prata om jobb längre! Sa Kesha och slängde ner sig på soffan.

- Visst, vad hände med dig igår kväll?! Frågade Alisha och kollade stort på Kayla.

- Jag kom in till min lägenhet tack vare Robin? Svarade hon och kollade med en konstigt min på Alisha.

- Nej, Justin grejen? Kom igen spela inte dum! Sa Alisha och kollade nyfiket på Kayla.

- Vänta! Vem är Robin? Frågade jag och kollade på Kayla med ”tell me girl” blicken.

- Min granne! Svarade hon snabbt.

- Inget mer? Är han söt? Hur ser han ut?

- Men hur ska jag vet det Jenna?! Det var sent på kvällen, jag har tur att han ens öppnade dörren annars skulle jag sova utanför ytterdörren. Sa Kayla och slängde med armen.

- Vadå var du blind när han öppnade dörren eller? Frågade Kesha och skratta.

- Okej! han hade bruna ögon och brunt äckligt rufsigt hår? Vad vill ni mer veta? Sa hon snabbt och undvek ögonkontakt.

- Vadå? Tyckte du han var söt? Retades jag och skratta.

- Nej! Sa hon och lutade sig på soffan.

- Kom en sekund… viskade Alisha och drog mig i armen. Jag och Alisha gick till köket och stängde dörren efter oss.

- Vad? Viskade jag högt.

- Kolla här! Sa hon och viftade på mobilen.

 

Jag satt med Leona bredvid mig och killarna framför mig.

- Ikväll ska jag och Markus leverera ett bud, ni kan väll hitta på något annat att göra, vad vet jag? Gå och klubba eller så? Sa Jason och nickade till orden han sa.

- Visst, jag ska nog bara stanna hemma ringa Anna eller så? Sa Alex och vifta mobilen. Leona tittade på mig med ett leende, jag log snabbt tillbaka innan mobilen i fickan började ringa. Jag ställde mig upp och gick ut från vardagsrummet för att svara. ”Alisha” stod det på skärmen.

- Hallå? Svarade jag snabbt och la den fria handen i fickan.

- Är det Justin jag snackar med? Frågar hon från andra sidan luren.

- Ja? har min röst ändras så mycket eller? Frågade jag och fnissade till.

- Aha oj, hej Justin, jag trodde du var Robin. Förklarade hon. Robin? Vem fan var han?

- Vem är Robin? Frågade nyfiket. Jag brydde mig inte så mycket det var bara min nyfikenhet som fick mig att fråga.

- Har inte Kayla berättat, jag trodde ni träffades igår? Sa Alisha långsamt. Blodet i mina vener började cirkulera mycket snabbare när jag fick veta att Kayla var med i bilden.

- Nej, vem är det? Frågade jag mörkt.

- Kaylas nya crush? Oh just det, ni hann aldrig prata som normala människor igår, just det hon berättade det snabbt, fast annars snackade bara hon om Robin och hur söt han var. Sa Alisha snabbt och lät bekväm med det hon sa.

- Okej, snackar med dig senare. Sa jag snabbt och la på. Just nu ville jag bara slå sönder något och mörda den där Robin. Vad fan hade han som jag inte hade? Jag tog tag i ett glas och slängde ner glaset på golvet.

- Har det hänt något? Kommer Leona in och täcker för munnen med händerna.

- Flytta på dig. Säger jag mörkt. Just nu skulle jag åka till Kayla, mörda Robin och se sedan vad som händer mellan mig och Kayla. Fast det ända jag hade i tanken just nu var att döda Robin…

 
 

Kommentarer

  • Sarah säger:

    Jätte bra!
    Men Aså kan det inte bli kortare kapitel och bättre updatering?

    Svar: Sorry, jag måste koncentrera mig i plugget så uppdateringarna blir inte dem bästa, det är därför jag verkligen gör långa kapitel för att få med allt i tid hur jag har planerat det (jag har redan berättat till alla läsare att jag skriver runt 3000 ord i varje kap.) men tack iallafall att läser! :D
    Raoe J

    2013-11-12 | 21:59:49
    Bloggadress: http://mybiebslovestorys.blogg.se
  • Hanna säger:

    OMG så bra!

    2013-11-14 | 15:13:46

Kommentera inlägget här: